Det här är ett lite knivigt inlägg och jag vill börja med att å det starkaste förtydliga att jag inte på något vis förordar pedofili eller våldtäkt på barn. Jag har full förståelse för att föräldrar inte vill att något slemmo ska sitta och runka till semesterbilderna på barnen, men jag undrar lite över varningarna dispenserade i DN och SvD ändå.

Jag var någonstans i mitten av tjugoårsåldern när jag förstod att jag antagligen förekom i fantasierna hos en del onanerande män och kvinnor. Det kändes faktiskt obehagligt – men konstaterade att det är inte något som går att påverka. Ens iförd burka (Perskull undrar om vi ska täcka barnen i dylikt) skulle jag kunna försäkra mig om att inte någon har sexuella tankar kring min uppenbarelse.

Nunnor, präster, lärare, poliser, flygplansvärdar, kvinnor, män, tonåringar och ja, barn, fantiseras det om efter bara ha sett dem ute någonstans – vare sig man vill eller inte. Min naivitet släcktes totalt, tror jag, när jag fick veta att rökning är för vissa en fetisch. Det faktum att när man står i rökrutan så rycker det i någons baguette kanske kan locka till skratt på sätt och vis, men är också ett bra exempel på att man liksom aldrig kan “skydda” sig från andra människors sexuella fantasier.

Det måste såklart vara varje persons val att vilja visa bilder på sina barn. Att medvetandegöra det faktum att det inte är bara du själv som får sexuella fantasier om människor du mött och sett, är nödvändigtvis inte dåligt. Om det inte vore för moralpaniken som följer tillsammans med känslan av att inte vara i kontroll och kunna skydda sig och sina barn.

Skådespelare och artister lär ha ett ganska aktivt sexuellt liv i fantasiland, är jag rätt hundra på. De är i precis lika lite kontroll som våra barn är när det gäller sexuella fantasier. Vilket slemmo som helst tar sig rätten. Eftersom det varnas för – så undrar jag om tidningarna självmant tänker sluta med att visa bilder på människor över huvud taget, för att undvika att någon våldför sig på dem i tankarna genom sexuell fantasi?

Varför varnas det för – finns det egentligen några offer? Det skapar skräck och obehag – för något som du inte kan påverka. Eller ens ska fundera på att påverka – för människors tankar är helt enkelt bortom kontroll. Borde vara, i alla fall.

Men som sagt – jag har full förståelse för att man lösenordsskyddar bilder om man tycker det är obehagligt. Jag undrar mest bara vad poängen är – att skydda barn eller skrämma människor? Kanske lite av både och.

Andra bloggar om: , , , , ,