Jag läser varken Schulmans eller Isabella Lunds bloggar regelbundet – de innehåller sånt som jag inte kan relatera till, de känns lite oäkta (hoppas ingen tar illa upp) – och det är inte för att jag tror mig veta att de är falska människor eller så, utan helt enkelt för att jag inte har hittat någon gemensam grund med någon av dem. Utan tvekan skulle de känna samma sak om de landade på min blogg någon gång. Men DET gemensamt har vi att vi kan allesammans få epitetet “hora” tilldelat oss, utan problem, som jag ser det – ett ord jag egentligen inte tycker om, men som passar lite för bra i detta sammanhang för att låta bli.

Familjen Schulman horar rätt friskt i bloggosfären och får utrymme i inte mindre än två artiklar på DN. Men DN har beslutat, som är deras rättighet, att sexsäljaren Isabella Lunds blogg är svartlistad och inte får indexeras i samband med artiklar som hon kommenterat med utgångspunkt från sina erfarenheter och åsikter. LouiseP på frihetspropaganda manar till bojkott av DN och jag erkänner rakt av, att som den twingly-hora jag är – kommer jag nog inte ställa upp på det.

Knuff.se är idag den sidan jag går till FÖRST av allt online, för att se vad som händer i media. Även om den ömsesidiga trafiken är ojämnt belastad (tidningarna genererar klart mer trafik än bloggar gör) så tror jag att det bara är fråga om tid innan den jämnats ut till att bli mer eller mindre likvärdig. Tidningarnas intresse för topp-bloggare är inte minst ett tecken på detta.

Att skicka läsare till varandra är lite vad twingly-funktionen innebär. Vad kontakten mellan blogg och läsare leder till är rimligtvis något som man inte kan veta eller styra över. Det är alltså inte så att man VET att Isabella raggar kunder, DN säger själva att de känner till innehållet på bloggen och inser att det inte är reklam för sexuella tjänster utan seriösa inlägg i sexualpolitiska sammanhang, men möjligheten finns och de har därför tagit beslutet att stänga henne ute.

Det är som sagt DNs rättighet att svartlista bloggar de inte vill generera trafik till. Funderingen blir var någonstans de drar gränsen för vad som kan räknas som möjlighet att teoretiskt, ofrivilligt hjälpa någon till professionell avans. Var och en har gränser för vad de vill sponsra medelst länkar – men i ett opinionsbildande media så är det ganska uppseendeväckande att man gör så här. DN har alldeles uppenbart inga problem att hjälpa Schulmans, exempelvis.

Idag är nog inte ett hot om bojkott av DN särskilt verkningsfullt – men det kommer med största sannolikhet att bli det förr eller senare. Då gäller det att man i relationen inte är den som irriterar genom att envisas med att glömma att fälla ner toasitsen. För det är det det redan nu handlar om och kommer att handla desto mer om. Relation mellan traditionell media och bloggar.

Uppdatering: Läs deep|edition och projo’s inlägg i detta ämne som har lite olika men tänkvärda infallsvinklar.

Andra bloggar om: , , , ,