Det är intressant att notera att det bara är representanter från industrin i ett debattinlägg på Expressen idag där man uttrycker sin oro över att förlora distributionsmonopolet. Vet egentligen inte varför man blandar ihop begreppen äganderätt och upphovsrätt på det vis som görs i artikeln. Men eftersom inga artister signerade får man väl spekulera att de sorterar under rådande “äganderätt” hos industriledarna, då.

Visst är det viktigt att artister kan känna att de har möjligheter att försörja sig — men ska ärligt erkänna att jag känner extremt liten motivation att bekymra mig om IFPI eller andra pappersskyfflare som exploaterar kreativitet i brist på egen talang. Särskilt när de helt ignorerar den primära frågan att de driver på utvecklingen mot en kontrollstat och vägrar erkänna sin delaktighet i samhällsutvecklingen.

Läs Mattias Bjärnemalms kommentar, också.

Rick Falkvinge, partiledare för piratpartiet — har skrivit långt och intressant på Stockholms Fria under rubriken “Sista chansen att rädda privatlivet”:

[…] den utgår från att enda anledningen att dölja något är att man har gjort något orätt. I själva verket är behovet att hålla vissa saker för sig själv ett väldigt djupt rotat mänskligt behov. Det illustreras enklast med att de allra flesta låser dörren när de går på toaletten. Det finns vissa saker som vi bara berättar för ett fåtal förtrogna, som vi aldrig skulle berätta över lunchbordet på arbetsplatsen. Ändå är det precis dessa saker som staten nu vill ta sig rätten att höra oss säga.

Niklas Ekdal, DN, konstaterar att kamerorna som ska rädda liv på vägarna, blir i längden ett verktyg för lite väl mycket intresse för hur du lever:

Vill vi leva fotodokumenterade och GPS-övervakade liv? Det är lika bra att ställa sig frågan nu, för bilresan till storebrorssamhället kommer att vara kantad med goda avsikter.

Om du som jag missade Isobel Hadley-Kamptz inlägg “Stoppa censuren på nätet”, så rekommenderar jag att du kollar in den nu istället.

Det sägs finnas ett stabilt stöd för allt mer av övervakning. I det rena mjölets och den galopperande oprecisa rädslans tidevarv tycks de flesta acceptera vad som helst så länge åtgärden får oss att känna oss åtminstone lite tryggare.

* * *

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , ,