Satt och läste notisen ovan i DNs papperstidning, om hur boken Svensk Maffia inte fick läsas av interner på fängelset i Ystad. På inte mindre än två ställen i den relativt korta texten, stod det (sic!). Om jag tolkar det rätt, används ordet för att poängtera att det felaktiga i citatet är korrekt citerat.

Sic är ett sånt där uttryck som jag har svårt att vänja mig vid — språkrådets beslut att sponsra (så!) snarare än (sic!) känns ännu konstigare. Jag använder mig själv nästan uteslutande av inkapslat utropstecken. Det händer att jag ser (sic!) eller utropstecken användas (tror faktiskt inte att jag sett (så!) någon gång?), tolkar jag det som ett sätt att visa en åsikt till och med — en förstärkning av löje, på något vis. Kanske är det snobben i mig.

För övrigt — om man är intresserad av själva nyheten om internen som JO-anmält fängelset för sencur(!) — kan man läsa mer utförligt om den tragikomiska händelsen på Sydsvenska Dagbladet. Här dessutom Johan Molinder, säkerhetsexpert på Kriminalvården(!), där han anför att boken är tvivelaktig läsning.

* * *

Andra bloggar om: , , , , ,