När man skummar över rubrikerna i gammelmedia så får man sannerligen intryck av att internet är bland det värsta som hänt mänskligheten.

Nu senast de två dödade barnen, vars mor underförstått beskylls för att vara ansvarig eftersom hon skrev en blogg och därmed provocerade sin exman att utföra dådet. Att han nu inte längre verkar vara gärningsmannen och att det från början inte ens var tvärsäkert att det var han, är en bisak för skräckjournalister.

Ibland blir det ironi på stor nivå, att internet som sägs vara, hmm, orsak till så mycket lidande, står för en stor del av tidningarnas försörjning. Vilket sammanträffande.

Gammelmedia har passerat en brytpunkt, jag är inte säker på när, då det blivit viktigare att sälja nyheter än att rapportera om händelser. Så det ligger naturligtvis i deras intresse att skapa olika former av “Darth Vaders” att skriva om. Internet är en tacksam brunn av representation för mänskliga tillkortakommanden. Ordet “internet” har, liksom ordet nakenchock, fått ett medialt braskande syfte.

Något har hänt, för när saker som sker i digital form inte kan framstå som annat än positivt av gammelmedia, används sällan ordet internet i ordform längre, är en smygande trend som jag upplever det. Ordet blogg börjar dessutom följa efter. Mer och mer har orden blivit nischade för skrämsel och varningar, så man behöver skriva runt det istället om syftet är annat. Man använder orden för att beskriva eventuell moralisk antastlighet eller förtälja renodlade skräckhistorier, men förhåller sig mer neutral och skriver de facto om människorna bakom framgångsrika online-projekt, till exempel.

Internet är inte något abstrakt man kan skylla på — internet är ett digitalt samhälle som består av dig, mig och alla andra. På gott och ont, såklart, precis som i “verkliga” livet. Men faktum är att internet ger vem som helst möjlighet att excellera — och det gör de också.

* * *

Andra bloggar om: , , , , ,