Att jag med största sannolikhet skulle kunna tänka mig att låna ut pengar till Ingvar Åkesson i förvissning om att han är tillförlitlig och skulle betala tillbaka, har inte med sakfrågan att göra. I en lång artikel i Sydsvenskan gås argumenten från ledaren i FRA igenom utan att beröra själva principen att medborgares kommunikation gjorts tillgänglig för staten. Det är ju så förvånande att FRA “missförståtts”, sägs det, personalen där kan inte begripa hur det “gått så fel”.

Inte någon, vad jag vet, av förespråkarna för FRA-lagen har bemött och tagit ställning till det faktum att det är massavlyssning som det talas om, med ett notabelt undantag av Thomas Bodström (s) i en kommentar på Staffan Danielssons (c) blogg. Det snackas om att folk är praktiskt taget oförvitliga på myndigheten FRA, det snackas om integritetsskydd för de tillfällen de (eller andra) tillhändelsevis inte skulle vara det, men man bemöter inte argumentet som handlar om att det är principiellt fel att på slentrian avlyssna en hel befolkning.

Hela tiden lyfts diskussionen förbi till nästa steg, där massavlyssning redan är ett faktum. Det är som om de inte har förmåga att ta in det. När Ingvar Åkesson nämner massavlyssning är det för att påstå att de varken kan eller får massavlyssna svenska medborgares kommunikation, till och med.

Rent tekniskt handlar det om massavlyssning. Utrustning är tänkt att placeras ut för att försäkra sig om att man inte kommer att missa ett endaste brev. Filtrering av insamlandet förändrar inte detta faktum. Att det är hur enkelt som helst att förändra förutsättningarna är likaledes tydligt.

Sen tycker jag faktiskt inte att det är särskilt betryggande att läsa att tjänsten de tillhandahåller uppskattas utomlands. USAs intresse av att ha användning för svenska underrättelser är i dessa tider direkt skrämmande. Det blir dessutom lite extra irriterande att återigen läsa att FRAs chef upplever sig som den sista utposten av försvar mot eventuella framtida svenska regeringar som fallerar i moral och etik. Posten är inte ens något som FRA tillsätter själva, och kan stå som garanter för.

Saker och ting kan (och kommer att) gå fel, avlyssningen garanterar inte heller att några terrorister fångas in — men fortfarande är det inte huvudargument mot lagen: Det är och förblir att alla svenska medborgares privata kommunikation görs tillgänglig för staten och att det är principiellt fel.

* * *

Andra bloggar om: , , , , ,