Här kommer då del 2 av redovisningen av svar jag fått på min fråga om kontrollsamhället, och visionerna om vår framtid. Här hittar du del 1 och samtliga mailsvar jag fått kan du hitta i sin helhet här.

Helena Leander, Peter Rådberg och Gunvor G Ericsson, alla tre från miljöpartiet, är samtliga ganska kortfattade i sina svar. Tydliga motståndare till FRA-lagen specifikt, och damerna poängterade även att det gäller övervakningssamhället generellt. Helena tipsade dessutom om en motion författad av Mehmet Kaplan, angående övervakningssamhället.

Eva Olofsson (v) var likaledes kortfattad och tydlig med sitt “Demokratiska och mänskliga rättigheter får inte tullas på.”

– Kommentar ang. ovanstående mailsvar: Det kan tyckas lite “onödigt” av mig att inkludera partier i utskicket som ju är på för mig rätt sida om staketet vad gäller kontrollsamhället. Men jag skulle vilja peta in ett “för närvarande” i den meningen. Att sitta i riksdagen innebär bland annat att vara flexibel och kunna kompromissa om saker. Så väldigt många lagar är på gång som naggar lite här och var, och det kan inte skada att “grunda” i alla partier. Dessvärre handlar ju inte vår sam- och framtid om FRA-lagen enbart.

Tobias Krantz (fp) tror på signalspaning skriver han i sitt svar till mig. “I princip alla demokratiska länder bedriver också i en eller annan form (reglerat eller oreglerat) mer eller mindre långtgående signalspaning. Så har det varit under lång tid och det blir inte mindre viktigt framöver.” Han tycker att försvarsmakten är viktig, “och försvarsunderrättelsetjänst idag handlar uteslutande om signalspaning; ‘teknisk’ informationsinhämtning.” Sammantaget tycker han att det är bra (och liberalt) att verksamheten regleras. Debatten upplever han har varit konstig, och jag lyckas inte göra en rättvis sammanfattning utan citerar en hel paragraf:

“I den debatt som har förekommit har ett argument dykt upp från dem som inte är “extremister” och inte vill ha någon underrättelseverksamhet alls; argumentet går ut på att traditionell signalspaning (via luften) är acceptabel men inte den som går via tråd (kabel). Argumentet är mycket konstigt och inkonsekvent, enligt min uppfattning. De allra flesta svenskar (mig själv inkluderad) har ingen aning om vilket vidarebefordningssätt som används när jag skickar ett visst e-postmeddelande eller om signalen när jag lyfter luften för att ringa ett samtal går via luften eller via kabel. Varför skulle signalspaning vara okej i det ena men inte i det andra fallet? Min slutsats är därför att vi behöver en teknikneutral lagstiftning om signalspaning som naturligtvis som all signalspaning riktar sig mot yttre hot (och inte får sammankopplas med polisiär verksamhet som handlar om misstanke vid ett specifikt brott). Det är det som riksdagen har fattat beslut om.”

Vidare tycker han att ett starkt skydd för integriteten är viktigt. “Jag är därför glad över att det nu i höst ska ske ytterligare integritetsförstärkningar och ser också fram emot vad folkpartiets egen referensgrupp i frågan kan komma fram till ytterligare.” Avslutningsvis nämner han att lagrådet tycker att FRA-lagen är godtagbar.

– Kommentar ang. Tobias Krantz (fp) mailsvar: För det första tror jag att Krantz får leta länge och väl, innan han hittar någon som är direkt emot signalspaning. I alla fall när ordet används i sin ursprungliga betydelse och inte är en omskrivning för massavlyssning. Inte riktigt säker på varför man skulle vara emot försvaret om man oroar sig för kontrollsamhället, heller? Såklart, MÅSTE jag välja mellan försvaret och privatliv åt mig och mina medmänniskor, så kanske..? Man skulle till och med kunna se en viss inkonsekvens i försvarsfrågor, om man börjar fundera i de banorna.

Överlag ålägger Krantz attityder och åsikter på kritiker av lagen som jag inte känner igen alls, och som definitivt inte fanns representerade i mina frågor. Det står “inte extremister” i den citerade paragrafen, men tar mig friheten att anta att det råkar vara ett “inte”, som inte ska vara där. (Smått krånglig mening, jag vet, men det var inte jag som började! ;-)

Lite perplext måste jag undra — innebär det att jag som kritiker av lagen är extremist? Eller automatiskt emot ett försvar? Eller menas möjligen att några andra kritiker är extremister och emot försvaret, så alltså fokuseras hela argumentationen mot dessa (som jag inte känner till) i ett svar, på en fråga om visioner och kontrollsamhälle — från mig? Snurrigt blir det, när det slås på argument jag inte fört fram eller ens sett röken av i andras debattinlägg.

Tobias Krantz får ursäkta, det blir svårt att inte raljera. Polemik utformad mot icke-existerande argument, kanske passar när det handlar om icke-existerande hot? Det är ett välskrivet brev, och jag skulle vilja vara snällare. Men hela brevet var svårbegripligt, och jag har ingen aning om vad han anser om utvecklingen mot ett kontrollsamhälle. Nåja, det visar sig att det är ett brev han skickar till alla, därav “goddag yxskaft”-effekten.

Angående teknikneutral avlyssning — teknikneutralitet innebär faktiskt också att man kan få öppna och skanna alla pappersbrev, om den tekniska möjligheten finns. Är det också ett alternativ, undrar jag då i mitt stilla sinne. Om inte — varför inte då? Teknikneutralt var det ju som var grejen, inte att någon form av kommunikation skulle föreställa vara självklart fri från överföring till tredje part.

Barbro Westerholm (fp) var vänlig nog att svara på mitt brev också, men berättade att hon ville invänta arbetet i fp:s referensgrupp innan hon uttalade sig.

* * *

Andra bloggar om: , , , , ,