Känns inte så kul idagväcktes av Ekot:

Uppgifter om namn, personnummer, e-postadress, kreditkort, vilken mat som beställts, vem eller vilka en passagerare reser tillsammans med och eventuella bokningar av bil eller hotell, ska lagras i en central databas i 13 år.

Rick Falkvinge skriver om hur man introducerar hämnd som straffmått:

Plötsligt ska det skadestånd, som upphovsrättslobbyn kan straffa en helt vanlig Svensson och deras söner och döttrar med, sättas utifrån upphovsrättslobbyns intresse av att hämnas på personen och allmänheten för att tekniken har sprungit ifrån dem.

Mattias Bjärnemalm frågade ungdomsministern, Nyamko Sabuni, vad hennes departement bidragit med till den nya antipiratlagen:

Nej, vi har inte berört den frågan. Jag känner inte till den lagen, och om den varit hos någon på min enhet känner jag inte till det.

Kenny Lex får till det igen med anledning av tvångsmedelslagen:

Svensson räknar upp ett antal repressiva lagförslag som är på gång:

Det borgerliga övervakningssamhället breder ut sig snabbt på alla fronter. Det ska inte fildelas, huliganer ska jagas med blåslampa och den som vågar protestera ska avlyssnas och kontrolleras. Det kan ju tänkas att han/hon kommer att göra sig skyldig till att “förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer”. Det där är verkligen en gummiparagraf. Tänk er den i händerna på en Hitler eller en Stalin.

Alexander Malmgren konstaterar att rättssäkerhet inte är säkrad:

Den naive kan givetvis invända att Hollywoodindustrin och deras advokatfirmor inte har något intresse i annat än att hindra filmer och annat upphovsrättsskyddat material laddas ner olagligt. Det kanske är sant. Men som justitiedepartementet själva skriver på regeringens FAQ om förslaget är det inte bara de största företagen som skall ges möjligheten

Joshua konstaterar att det enda sättet att vara säker på känslig information inte hamnar i fel händer är att inte registrera:

Det bästa sättet för ICA, Bredbandsbolaget, VISA, eller någon annan, att slippa lämna ut uppgifter om sina kunder (exempelvis till upphovsrättsmaffian), eller läcka på ett eller annat sätt, är helt enkelt att inte ha informationen. Det du inte vet kan du inte berätta. Jag tror att företagare och myndigheter måste börja tänka mer på det sättet, och framför allt tror jag att vi som medborgare måste bli bättre på att ifrågasätta nödvändigheten i det myckna registrerandet.

Mary påminner om Anders excellenta kommentar om ACTA-avtalet:

Den litteratur som inte överlever utan att omges av advokater, beväpnade vakter, uniformerad polis och taggtrådsstängsel, den litteraturen är inte värd att födas. Kulturen spirar inte ur en gevärspipa; ur den spirar endast död och förintelse. Det är skam, det är en fläck på kulturens banér, att yttranderätt heter batonger!

* * *

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,