Vi som ingår i riksdagssvar.se tänkte köra varje enskilt påstående i måndagspostningar framöver. Det handlar om de påståenden vi bett om svar från riksdagsledamöter, angående FRA-lagarna. Här skriver Anders som är arg och ledsen, Josef som gjort en gedigen research kring ämnet åsiktsregistering och Olof B har skrivit om ämnet också.

Likt HAX och Anders, sitter jag och blir rent förbaskad emellertid, när man börjar fundera över sakernas tillstånd. Se bara den erbarmligt dåliga svarsstatistiken:

Ingen skugga faller över vänsterpartiet eller miljöpartiet, men var tusan är resten då? Notera hur de två största partierna placerar sig allra sist, fem resp. noll(!) svar. Det är extra intressant, med tanke på just det första påståendet, det som egentligen var tänkt som fokus för detta måndagsinlägg:

1. Den information som staten får tillgång till genom FRA-lagen kan användas för att bedriva åsiktsregistrering.

Här förväntas man som medborgare acceptera att ens kommunikation avlyssnas, och man kan inte få riktiga svar från de riksdagsledamöter som faktiskt lever i offentligheten. De som representerar oss i dessa frågor och medelst utkvittning och diverse odemokratiska metoder röstat igenom denna lag.

Första mailet skickades ut 9 oktober, och minst två påminnelser har gått ut efter det, en uppsjö telefonsamtal och massor av mailkonversationer med enskilda. På den tiden har vi fått in 67 svar av 349 möjliga. 67 svar. Varav flera dessutom inte känt sig föranledda att besvara själva frågorna, utan låtit meddela att de inte deltar i enkäter, eller att de tycker att det “pratats tillräckligt” om saken.

Samtliga 8 (utom en, som ändå inte kunde med att kryssa i rätt alternativ) som svarat från regeringspartiet moderaterna, till exempel, var för att tacka nej till deltagande. De registreras inte ens när man lägger in siffrorna i grafiskt format. (Gå gärna in på riksdagssvar.se och se vad de skrivit själva.)

Hur man än vänder och vrider på det, går det inte att vinna som gräsrot. Man är alltid alldeles för si eller så. För proffsig, för arg, för snäll, inte tillräckliga smarta frågor, alldeles för korkade frågor, för spammigt, för gåpåig, för… ja, inget verkar bita riktigt, och allt kan användas som ursäkter, och ofta ska man skämmas lite för att man är krävande.

Det är ett problem att så många mailar riksdagen sägs det, opinionsbildning och kontaktsökande via mail uppfattas vara lika negativt som reklam för viagra och penisförlängning. Kanske är det så att politiker inte alls “ska behöva” kommunicera eftersom de har annat att göra för att dra det till sin spets; men då uppstår genast frågan vilka en politiker representerar i så fall? För den biten av representativ demokrati är väl inte avställd? Eller? Tanke, princip och handling synkroniserar inte alls just nu politiskt, och det är dags att börja fundera över den här problematiken på allvar. Det borde dessutom inte innebära “tekniska lösningar för att utesluta medborgare att få kontakt med politiker”.

I just FRA-frågan är det så mycket som är oklart när det gäller riksdagsledamöters generella kunskap om lagarna. Det är ett läge som de flesta i riksdagen verkar känna sig bekväma med emellertid. Påstående 1 i formuläret vi skickade ut berör en mycket viktig princip i Sverige. Rätten att få ha en åsikt utan att den registreras. Den rätten verkar ledamöter har tagit till sig ordentligt. Frågan är hur folk ska kunna veta hur de ska rösta nästa val.

Det bor stor ironi här någonstans.

* * *

Andra bloggar om: , , , , , ,