Stod och snackade med ett gäng piratpartister ikväll, och vi diskuterade hur pp-aktiva kan framstå, framför allt online. En del har fått intryck av att det är en redig flock som är skrikiga och gapiga och allmänt omogna, och detta har diskuteras lite. Många är förvånade, eftersom de flesta är hyggligt folk och skulle aldrig drömma om att vara störiga med flit, och andra är till och med ledsna över att bli etiketterade på det där viset. Man kan avskriva mycket som intresse för att sänka piratrörelsen, men det är emellanåt riktigt intressant att läsa reaktioner av hur andra upplever oss.

En fundering jag haft några gånger är t.ex. om hur många det är som gärna vill förklara att upphovsrättsbrott inte är stöld. Det står till och med i lagboken, försöker flera föra fram. Ofta handlar det om flera kommentarer som säger ungefär samma sak. De har inte fel, det kan vara viktigt att debattören förstår distinktionen, de är sällan oförskämda, emellanåt frustrerade, och ändå framställs de som om de är hotfulla, hatiska eller fanatiska i slutändan.

Det är det där att väldigt många dyker upp för att säga ungefär samma saker. Jag undrar om inte antalet och intresset i sig framstår som lätt avskräckande. När det handlar om internet har man ingen aning om när sådant intresse kan infinna sig, och varenda veteran kan berätta att så funkar det alltsom oftast online, inget konstigt, och definitivt inget farligt. Tvärtom är det en indikation på att ett ämne engagerar och att det är värt att diskutera. Men alla är inte veteraner, och var sak tar sin tid att mogna i medvetandet hos varje enskild person.

Piratpartiet som koncept inte minst, behöver mogna hos många. Ibland tar det längre tid för en del än det gör för andra. Frustrationen man ser runt om handlar emellanåt om att man känner sig orättvist bedömd eller felaktigt anklagad som aktivist. Men det måste få ta den tiden det tar hos individer att se och lära sig med om piratrörelsen. En del tänker nog aldrig släppa in det, och det är helt i sin ordning, och ganska onödigt att hänga upp sig på.

Jag har själv vid ett flertal gånger i bloggen kommenterat det felaktiga användandet av “stöld”, men försöker se förbi det i stort nu för tiden, för att försöka komma åt kärnan i argumentationen. För om sanningen ska fram verkar det vara ett framgångsrikt koncept att få fildelningsdebattörer att fokusera på en detalj och fastna där. Såklart man säger stöld så ofta man kan då, när folk inte kommer längre i diskussionen än att förklara varför det ordet är fel, hårdraget. Är man antipirat känns det nog som en naturlig sak att göra. “Försök att snurra upp dem så mycket som möjligt.”

Undrar man varifrån snacket om fanatism och pöbel kommer ifrån, kan det här vara en teori lika god som någon och inte ett “problem” som går att lösa. För vi snackar internet — där alla har en röst, och en åsikt, och ska använda den som jag ser det, det ska ingen stoppa.

Det är inte så många partier som kan skryta med ett sånt engagemang, även om en del vill få det till att det är läskigt, sektliknande eller fanatiskt. Alla kan inte gilla piratpartiet, tuff skit. Men det är trots allt värdefullt att fundera över mer eller mindre väl avvägd kritik som dyker upp emellanåt — hur ska man nå andra om man inte förstår att en del saker man gör som ibland framstår som tröttsamt, eller till och med skrämmande?

Det handlar helt enkelt inte om att man inte ska kommentera, det handlar om att ha förståelse för hur man kan framstå. För det vore helt orimligt, och inte minst orealistiskt, att be folk “ändra på sig”, ett ämne jag berörde härom dagen. Men kanske skänker bara det faktum att piratpartister funderar över dylikt lite nyanser åt de som är avvaktande.

* * *

Andra bloggar om: , , , , , ,