I Danmark har domstol beslutat att nätoperatörer måste spärra åtkomst av The Pirate Bay. (Samma land där google inte får indexera tidningsartiklar.) Marcin rapporterar att det inte inneburit mer än 5 procents sänkning av dansk närvaro. (Är du intresserad av internationell fördelning av trafiken så finns det en tjusig karta att titta på.)

Danskarna har tillgång till lite tips och råd för hur man kringgår spärrfilter, och tänkte att personalen i regeringskansliet och utrikesdepartementet nog behöver något dylikt, nu när de faktiskt inte är betrodda längre.

Så jag satte mig och började gräva lite i hur det fungerar med olika tekniska lösningar för att försöka mig på att göra en lättfattlig liten guide för hur man kringgår spärrfilter. Detta riktat till politiska institutioner vars anställda skulle vilja känna sig vuxna en stund, även på arbetstid.

Av någon anledning kände jag ett oidentifierat obehag och drog mig för att publicera inlägget. Det fick ligga kvar i draft-korgen. Inte förrän jag kröp till kojs slog det mig varför.

Ju fler åtgärder av slaget “spärra, stänga av, lås ute”, desto mer kriminaliseras vi som invånare av anledningar som det finns all orsak att ifrågasätta. Vi görs till brottslingar för att vi kan tänka oss att läsa om allt möjligt, även kontroversiella saker. Vilket leder till att man är skyldig till något, oavsett syftet för informationsinhämtningen. Dvs — om vi läser om något som en tjänsteman på regeringskansliet anser vara fel sorts läsning är det något fel på oss.

Den frammarscherande trenden är att “gömma sig för statlig insyn innebär att man är kriminell” samtidigt som auktoriteter lägger sig i allt man gör, läser och funderar över. Vi ringas in, märks, förses med skygglappar och munkavle och släpps “fria” under premissen att vi inte försöker oss på att bryta de allt mer krävande restriktionerna kring åsikts- och yttrandefrihet.

En guide över hur man kringgår spärrfilter blir då en oroväckande tydlig milstolpe för hur vi inte är betrodda. Ännu värre — en dylik guide innebär idag samma sak som att uppmana folk att välja brottslighet i längden. Jag kom till och med på mig själv att bli rädd för konsekvenserna av att tipsa om hur man kringgår spärrfilter.

Kanske kommer jag att komma över den tröskeln framöver och jag kan förmå mig att publicera inlägget. Men just nu behöver jag tid att sörja att jag accepterat att det är brottsligt beteende. Trots att det egentligen borde vara helt naturligt att människor kan läsa, tycka och tänka precis vad de vill.

Jag censurerade mig själv och mår riktigt dåligt av det.

* * *

Andra bloggar om: , , , , , , ,