Thomas Engström går loss något alldeles fantastiskt argt och roligt i tidskriften Fokus. Han är förbannad över oförskämdheterna filmbolagen serverar varje gång man ser deras filmer:

Varför inte gå ett steg längre och börja klistra upp idiotförklarande varningsskyltar på varenda enskilt föremål ute i samhället – på bilar, i pannan på gamla farbröder, på chipspåsar et cetera – där det står »förbjudet att stjäla eller på annat sätt olovligen förfoga över detta föremål«? Varför inte ha en underavlönad kärring i varje hotellreception som ringer till rummet en gång i timmen och upplyser om att det är förbjudet att skita i sängen? Varför inte? För att det vore en jävla förolämpning. Därför.

Lite kul att läsa Rasmus inlägg om artistcirkulation där han jämför historiska kommentarer med dagens. Inget är, som vanligt, nytt under solen. Blir påmind om hur jag för ett tag sedan satt med en polare och diskuterade om man får sluta gilla sina gamla favoriter; med anledning av Per Sundéns kommentar under rättegången mot the Pirate Bay om att Magnus Uggla inte säljer lika bra längre. Hur man nu nästan får intryck av att man inte kan “hoppa över” dessa för att man har ansvar för att de inte hamnar på ruinens brant — en baksida av all fildelningsdiskussion, där själva nöjet av att lyssna har hamnat i bakvattnet och försörjningen dominerar som ämne. Ett ganska stort ansvar för en nöjeskonsument på sätt och vis och jag undrar hur det påverkar en.

Per-Åke Olsson skriver om hur pladdret är lika välkommet som seriös journalistik.

Apropå hur man uttrycker sig så tycker jag att Klara har en viktig poäng i sitt inlägg om att skriva konstruktivt. Piratpartiet är faktiskt bra, det är en positiv rörelse och det är lite synd att vi polemiskt hamnar i “vargen kommer”-syndromet när planen är att förhindra den. Tänkvärt.

Surgubbens inlägg om Gudmundssons attack på Ung Pirat tycker jag nog säger det mesta om situationen som inte är lika svart eller vit som man kanske kan tro. Idag utvecklar Gudmundsson sitt “tänk” och vill förtydliga att det handlar om alla organisationer som blåser upp siffror för att blåsa staten, ungefär. Som ungdom måste det vara galet svårt att veta vad som gäller när vi vuxna kastar dubbeltydigheter på dem. Ska de engagera sig eller inte? Förslöade utan åsikter eller engagerade och misstänkta för bedrägeri? Knivigt.

* * *

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,