Piratpartiet behövs i EU. De kraftigt ökande medlemssiffrorna de senaste dagarna borde vara skäl nog för de svenska parlamentsledamöterna att faktiskt läsa på i frågan.

Så skriver Nikke Index i mitt kommentarsfält. Det borde faktiskt vara ett utropstecken av magnitud, en väckarklocka eller vad man nu ska kalla det för, att tjugotusen människor i Sverige gått med i Piratpartiet på några dagar, pga domen i rättegången mot The Pirate Bay.

Men dessvärre vägras det rätt friskt att respekteras. Siffrorna ifrågasätts, allt för att slippa ta tag i frågeställningarna, uppfattar vi det som underkänns. Kent Persson (M) gör ett bra jobb för att exemplifiera vad jag menar. Det är alldeles för enkelt att gå med i Piratpartiet för att kunna tas på allvar, anser han och andra (som rapporterat av Hanna Wagenius).

Gör Piratpartiet fel som sporras av medlemstillströmningen eller är det etablerades underkännande av framgångarna som är ett misstag?

Det vet vi inte förrän i EU-valet — men i det stora hela har Piratpartiet inget att förlora på sätt och vis, medan de etablerades fall skulle bli hårt. Det finns all anledning att bli upprörd över att de lämnar viktiga demokratifrågor på walkover ur ett samhällsperspektiv, men utöver det är det kallsinnet inte något att bry sig om. Vill de inte ta tag i det, gör vi det själva är signalen vi skickar ut.

Att gå med i ett politiskt parti har egentligen aldrig varit ett lätt beslut för gemene man. Bara att behöva försvara det är symptomatiskt. Just nu kan vi se många motivera sitt ställningstagande offentligt, som brevet Peter J Olsson publicerar på Expressen exempelvis. Höger- som vänsterblock har diskvalificerat sig på olika sätt och inte visat sig värda förtroendet som ändå funnits fram tills helt nyligen.

För så ser jag det — ända in i det sista hoppades många på vett och sans. Medlemstillströmningen just nu beror på det akuta snarare än att det är “enkelt” att gå med. Annars hade de gjort det tidigare — det har ju faktiskt varit lika “lätt” hela tiden.

Granskning av partiet är välkommet med tanke på det ansvar det avser ta, men just den här typen av sågningar gör inte riktigt jobbet. Istället för att frestas lägga energi på att försvara sig mot dylika dimridåer, vore det mer intressant att fundera över det Waldemar Ingdahl tar upp — vad är det för slags informationssamhälle Piratpartiet vill bygga?

* * *

Andra bloggar om: , , , , , , ,