Janne Lindgren bambusade — Rick Falkvinge, Per Strömbäck, Eva-Lena Jansson samt Jan Rosén debatterade ledda av Björn Fridén i en stekhet lokal på Hamngatan 5. Snackade lite med Henrik Pontén innan det började — “är det dessa som kommer att lösa fildelningsproblematiken idag?”, sa han och jag garvade lite och konstaterade krasst att seminariet nog stod för underhållning snarare.
För det förs liksom ingen diskussion med avsikt att lösa problemet — problemet i sig är alldeles för stort och komplext för att man ska kunna applicera en enkel lösning på det såklart. Det som är mest intressant för mig är nog att alla är ganska på det klara med det som är insatta.
PP bevakar en sorts intresse, upphovsrättslobbyn ett annat. Däremellan bor ett antal föreställningar som inte stämmer. Som jag blev påmind om vid ett seminarie SJF höll på Röda Kvarn. Där uttalade sig flera i diskussionen om hur de faktiskt, ärligt och från hjärtat TROR att piratpolitiken handlar om att man INTE unnar artister några pengar. Som om själva målet är att sätta människor på fattighuset.
För mig är det en fullständig gåta att man tror att miljoner människor medvetet vill underminera kulturlivet, genom att stjäla. Varför ser ingen orimligheten i detta — och varför i jösse namn ser man inte hur oerhört kränkande det är att belägga människor med de egenskaperna?
Jan Tross, som ledde seminariet, beskrev det som just kränkande när han ser sina verk generera inkomster för andra utan att någon skänker honom en tanke. Själva kopieringen, innebar den slags medvetna kränkning, upplevde jag det som att han menade.
Två kränkta intressegrupper och det säger sig väl kanske självt att det inte blir särskilt lösningsorienterat då.
(Debatten pågår fortfarande just precis nu, följ den gärna via bambuserlänken ovanför.)
* * *
Andra bloggar om: fildelning, upphovsrätt, integritet, almedalen, politik
G+
Trackback
Jun 30, 2009 @ 20:45:50
Vad har du själv presenterat för lösningar utöver att artisterna får tjäna pengar i den mån det går att tjäna pengar? Du representerar ju själv en del av två kränkta intressegrupper.
Jun 30, 2009 @ 21:08:04
Måntro om det är lönt? Mina kommentarer ser ut hamna i /dev/null nånstans (har så gjort under många månader).. Nåja, ett allra sista försök till.
Saken är ju den att det i grunden handlar om privat kommunikation. Det är värdet av det som står på spel. Ena sidan tror att de inte längre kan leva på det de gör idag om samhället fortsätter att tillåta privat kommunikation.
Det är egentligen rätt anmärkningsvärt hur de kan vara beredd att offra allas rätt till privat kommunikation för egen vinnings skull. Egentligen är de nog inte villiga till det, de har bara inte vågat pröva sina kognitiv ännu och sitter fast mentalt, de ser därför inte att de hotar rätten till privat kommunikation. Sådana här mentala kognitiv tar tid att förändras eftersom det i mångt å mycket handlar om socialpsykologi, alltså den låda av tankegods som vi alla lever och kan vara oense _inom_. Alla som mäktar med att gå utanför lådan kan påverka dess form och storlek, men de är också de som får ta stryk i debatten och bli påklistrade allsköns stigmatiserande begrepp, som t ex. “tjuv”.
Jul 01, 2009 @ 05:26:19
Det största problemet är ju faktiskt att se en problematik där det inte finns någon. “Fildelningsproblematiken” är ju ganska typiskt valt ord för alla från det lägret. Jag ser det ju snarare som en möjlighet och en potentiellt sett underbar framtid, inte ett problem.
Jul 01, 2009 @ 11:57:49
Terva; det var lite min poäng att jag är en del av de grupperna. Jag efterlyser ofta lösningsorienterad debatt, hitta mark där man möts snarare än där man skiljs åt. Men det är inte lätt och jag själv bidrar med ställningskriget också. Problemlösning börjar vid ens egen tröskel, helt enkelt.
Många Nick; verkar som om du blivit akismet-märkt, dvs, spammärkt, så du hamnar där hela tiden, ingen aning om varför faktiskt, men det är en automatisk process, så kontakta akismet direkt för att bli “frisläppt”.
Mind; ja, jag håller med. Ingår litegrand i det där med att det är svårt att förstå varandras ställningstaganden. När jag säger att det är positivt att tillgängliggöra material, hör den tvehågsne att jag säger att jag vill förbjuda personen i fråga att tjäna pengar. Man kan visserligen inte nå alla, men det känns som en skyldighet att i alla fall försöka med jämna mellanrum att släppa in varandra, om du förstår vad jag menar.
Surt sa räven « Det är en bra dag idag!
Jul 01, 2009 @ 15:39:58
[...] gotland. Vad skall man säga? Åka till gammeldalen, frottera sig med gammelpolitiker, gammelmedia och gammellobbister. Nätverka med makten. Frågan är vad en amatörpolitiker kostar? [...]
Jul 01, 2009 @ 17:41:08
Betyder det här då att du i längden är beredd att acceptera en kompromiss, att vi inte kanske kommer att ha en absolut fri fildelning utan några som helst regleringar?
Det är ju lustigt förresten att man, med tanke på allt snack om integritet, måste uppge en e-postadress för att kunna lämna kommentarer. Gör som jag säger men inte som jag gör?
Jul 01, 2009 @ 17:56:25
Treva; det betyder i längden att jag alltid kommer att vara självkritisk. Det kanske inte funkar för dig, men är en förutsättning för mig, jag upplever t.o.m att människor som inte tillämpar sådant har en stor svaghet.
Kompromissa kan jag visst tänka mig att göra, rent generellt sett. Vissa saker kompromissar jag inte om — är tanken att välja mellan att kapa en arm eller ett finger utan att det behövs egentligen, går jag till exempel inte med på det.
Det där med eposten är en psykologisk tröskel snarare än en teknisk. Det går att skriva vilket emailadress som helst, uppenbarligen, men funkar som en speedbump, eller nåt.
Vad har du gjort för saken förresten? Har du satt dig i en position där du kan utsättas för kritik för att du tar offentlig ställning i några specifika frågor? Om inte, verkar du ju ha grundförutsättningar, moral och inställning som borde vara utmärkta för att göra ett bra jobb. Visa hur det ska gå till, helt enkelt, istället för att störa dig i skymundan, på andra! :)
Jul 03, 2009 @ 00:28:19
Det här handlar inte om armar eller fingrar vilket du säkerligen förstår utan jag är nyfiken på hur långt du är beredd att kompromissa när det gäller fildelning. Du har ju trots allt, verkar det som, lämnat en liten öppning för det.
Angående ditt sista stycke; kvalar man bara in i debatten i egenskap av “offentlig person” eller? Vad är det du försöker säga? Det låter som att du har svårt med kritik. Har man en blogg, propagerar för olika ståndpunkter samtidigt som man ger andra möjligheten att kommentera så bör man vänta sig svar på tal – både ris och ros.
Jul 03, 2009 @ 01:10:32
Terva; hmmm… jag är nog inte riktigt med på vad du menar? kanske pratar vi förbi varandra. Att börja lyssna på varandra i en högst polariserad debatt innebär inte att det är klappat och klart vad jag skulle kunna tänka mig att kompromissa om. Har du några specifika exempel, ska jag försöka svara. Abstrakta frågor kan jag bara svara på ett lika abstrakt vis tillbaka, helt enkelt. Frågan “hur långt är ett snöre” är inte helt lätt att svara på. ;)
Jag läste dessutom in något slags missnöje med din tidigare kommentar om hur jag skötte min blogg, vilket var anledningen till att jag rekommenderade att dra igång en bättre själv. Det handlar alltså inte om att jag tycker att du inte får vara anonym eller så, om det var det du menade.
Jul 03, 2009 @ 17:10:14
Jag pratar om fildelningsfrågan förstås. På ena sidan finns piratrörelsen eller vad vi nu ska kalla den som vill ha fri fildelning. På andra sidan har vi upphovsmännen och i första hand branschen i sig som vill kriminalisera både inhämtning och spridning av upphovsskyddat material.
Vad är “att mötas på mitten” för dig?
Jul 05, 2009 @ 15:08:58
Men Terva, det är precis lika abstrakt fortfarande. Du kan byta ord, men är frågan “hur långt är ett snöre” kan jag inte besvara den. Specificera — det ligger i sakens natur att man inte kan formulera kompromisser förrän man har något att förhålla sig till.
För att göra ett tillägg; jag har till exempel “kompromissat bort” en rackarns massa frågor i mitt partival. Detta utan att tycka att de är oviktiga, men att jag helt enkelt valt ett parti som fokuserar på något jag upplever vara viktigast just nu. Det är en kompromiss av stora mått, som jag ser det, vilket befäster att jag är villig att kompromissa per definition.
Vad är du ute efter? Är kompromiss dåligt? Att veta hur andra problematiserar är en svaghet? Din fråga är över hela kartan, helt enkelt.
Almedalsveckan « Jan Lindgren
Jul 23, 2009 @ 14:44:18
[...] en av de intressantaste diskussionerna hände efter ett seminarium som jag och Emma (med flera var på). Seminariet hölls av Jan Trost och var i sig kanske inte så fantastiskt (det [...]