Ingen av oss går säker från rättfärdighetsmissbruket, som författaren och historikern Dick Wase skriver om i dagens gästinlägg.
GÄSTINLÄGG: I västerlandet har vi utsett oss till experter på att klassificera missbruk. Det kan t ex vara för mycket alkoholintag (alkoholmissbruk), för mycket spelande (spelmissbruk), för mycket sex (sexmissbruk), för mycket godis (sockermissbruk), och andra varianter, vilka alla naturligtvis är lukrativa för de ”experter” som utser sig själva till att bota det påstådda missbruket. Den historiskt sett absolut farligaste missbrukaren har dock ännu inte satts på den karta som vi i den västerländska, kristna kulturen (som vi på grundval av vår tro och ”vetenskap” anser vara bäst vetande av alla världens kulturer) har ritat; nämligen rättfärdighetsmissbrukaren.
Det som framför allt kännetecknar rättfärdighetsmissbrukaren är hennes/hans övertygelse om att veta det absolut rätta, hennes/hans blinda övertygelse om att världen är utpräglat dualistisk – gott eller ont, vitt eller svart, rätt eller fel, utan gråskalor – och övertygelsen att hon/han har en mission att ”rädda” dem som inte förstår sitt eget bästa (eller, om de inte vill bli ”räddade”, eliminera dem som är ”fel”, så världen kan bli ”hel”). Så utgår rättfärdighetsmissbrukaren naturligtvis från, att alla ”normala” individer i alla situationer skulle känna och reagera på ”fel” fenomen precis som rättfärdighetsmissbrukaren själv gör, eller skulle göra.
Den här övertygelsen om den egna rättfärdigheten är så stark, att rättfärdighetsmissbrukaren anser sig ha rätten att med alla till buds stående medel ”rädda” världen i den riktning som överensstämmer med rättfärdighetsmissbrukarens ”kunskaper” om ”sanningen”. I dessa medel ingår bl.a att ignorera eller tysta ned sådant som motsäger ”det enda rätta”, att med tvingande lagar vrida världen ”rätt” (även om det raserar rättssäkerhet och -stat), trakasserier (eller överseende med sådana), verklighetsförfalskning (ofta stark sådan), svepande generaliseringar och i extrema fall också terrormetoder (fysisk skadegörelse, godtyckliga straff, mord, m.m.). Gemensamt för alla rättfärdighetsmissbrukare är dock övertygelsen om ständigt tolkningsföreträde och den självklara rätten att med tvingande medel vrida mänskliga beteenden ”rätt” (d.v.s i tillfredsställande riktning för rättfärdighetsmissbrukaren, som ju ”vet” hur de ska vara).
Men varför är då rättfärdighetsmissbrukaren mycket farligare än andra typer av missbrukare? Jo, skälet är helt enkelt därför att andra påstådda missbrukare endast skadar enskilda individer och/eller sig själva, men rättfärdighetsmissbrukaren skadar hela samhällen och/eller stora grupper av människor. Det farliga är också, att rättfärdighetsmissbrukaren, genom att framställa sig som ”omsorgsfull” är svår att peka ut. Det låter ju förledande bra med ”omsorg” och även om de flesta individer i allmänhet är tveksamma till påståenden och åtgärder för ”det rätta” så finns det alltid medel – inte minst tvingande, eller ”normativa” – att ”övertyga”.
De flesta tror också att rättfärdighetsmissbrukarna bara hör hemma i extrema sekter och organisationer, men de finns i många grupper i av samhället. Det existerar inte bara sådana, som t ex Hitler, Stalin, Pol Pot, påvar som Innocentius III och Innocentius VIII, Usama bin Laden, Ignatius Loyola m fl. Nej, också vanliga ”hederliga” politiker, som utifrån sin självtagna ”rättfärdighet” beslutat om sådana saker som brattsystemet, sterilisering av ”mindervärdiga”, sexköpslag eller obligatorisk pappaledighet drabbar många. Sådana ”rättfärdiga” beslut kan naturligtvis inte jämställas med koncentrationsläger, korståg, mord, häxjakter eller inkvisition, men har det gemensamt med de extrema att de till skillnad mot annat missbruk slår mot stora grupper av människor och/eller hela samhällen.
Rättfärdighetsmissbruk pågår alltså även i ”det lilla” och ”respekterade”. Sådant är t.ex. Göteborgspostens vägran att låta de thailändska prostituerades organisation Empower gå i svaromål på den ”rättfärdiga” välgörenhetsorganisationen Ecpats artikel om ”barnprostituerade” i Phuket våren 2008, DN:s kulturredaktions förtigande av litteratur kritisk mot radikalfeministisk ”rättfärdighet”, Kalla Faktas (TV4) åberopande av Melissa Farleys hårt kritiserade och ovederhäftiga forskning för att kunna påstå att prostituerade får samma skador som tortyroffer (samtidigt som man förtiger annan forskning, vilken absolut inte kommit fram till dessa katastrofresultat), sexköpslagens stämplande av sexuellt hungrande män som monster, skällandet av kritiker av bilden av det av sex skadade barnet för ”pedofiler” eller ”våldtäktsmännens försvarare”, dragandet av alla män över en kam som ”talibaner”, könsmaktsordningens införlivande i statliga påbud, horrifierandet av ”sexualiseringen” i samhället, åberopandet av ”moraliska värden”, m.m, m.m.
Naturligtvis kan inte heller rättfärdighetsmissbrukaren se sitt eget missbruk (precis som sägs gälla för alla missbrukare). Hon/han är i fullständig avsaknad av självinsikt och betraktar sig istället som en i högsta grad ”normal” individ, och samtidigt ”det godas” kämpe (och ofta martyr) mot den oerhörda ondska som ”förbrytarna” mot ”det goda” utövar. Självbilden är att alla aktioner och handlingar som utförs för ”det rätta” sker av rättfärdighetsmissbrukarens godhet och empati, men i själva verket handlar det om tillfredsställandet av egna mål och känslor och empatin är egocentrisk (d.v.s empati bara för sådant som gynnar den egna världsbilden).
Rättfärdighetsmissbrukaren kan också indignerat uppröras över andra rättfärdighetsmissbrukare (som fokuserar på ”fel” saker, eller har ”fel” åsikter) och blir naturligtvis upprörd när man pekar på hennes/hans med dessa identiska uppträdanden. Dessutom är hon/han totalt kronocentrerad, utgåendes från att just i henne/honom har de ultimata sanningarna i vår tid till slut uppenbarats.
Annars hade hon/han kunnat ställa sig frågor som, ”kan jag ha fel”?, ”kommer min sanning att vara sanning imorgon”? eller ”har jag rätten att tvinga andra”? Något hon/han i sin enastående övertygelse naturligtvis inte gör, eftersom hon/han är uppfylld av sin ”mission” för ”det rätta”.
Rättfärdighetsmissbrukaren är ett utpräglat medelklassfenomen och hon/han återfinns därför särskilt ofta bland religiösa, inom politiken, bland journalister och i s.k ”välgörenhetsorganisationer” (NGO:s), men även irriterande ofta bland psyko- och socialarbetare vars karriärer i allmänhet gynnas av utpekandet av ”missbrukare” – eller av identifierandet av deras ”offer”.
Rättfärdighetsmissbrukaren finns i de flesta kulturer (utom förmodligen i jägar- och samlarkulturer), men är särskilt förekommande i religiöst monoteistiska civilisationer (ensanningskulturer, eftersom ”den enda sanningen” är förutsättningen för deras rättfärdighet), och då speciellt i den utpräglat dualistiska kristna, västerländska kulturen. Rättfärdighetsmissbrukaren är faktiskt den historiskt och globalt sett absolut främsta anledningen till krig, massmord, motsättningar, förföljelser och intolerans i hela samhällen. Något som s.k alkohol-, spel-, sex- eller sockermissbrukare så gott som aldrig orsakat.
* * *
Andra bloggar om: rättfärdighetsmissbruk, samhälle, mission, kontrollsamhälle, politik, missbruk
G+
Trackback
Jul 09, 2009 @ 11:56:27
Sjukt bra text! Håller verkligen med.
Jul 09, 2009 @ 12:31:20
Huvudet på spiken, eller vad är det man säger?
Faktum är att jag kom på mig själv med att hela tiden fundera på om jag är en av dessa missbrukare. Fast jag antar att det enkla faktum att jag faktiskt ifrågasätter detta gör att jag per definition inte är en av dem?
.-= WysiWyg´s last blog ..Tvättstuge-äventyr. =-.
Jul 09, 2009 @ 12:45:07
WysiWyg; jag tänkte precis detsamma när jag fick texten. Rättfärdighet är väldigt förförande, faktiskt, tur att jag ifrågasätter även min egen övertygelse med jämna mellanrum.
Jul 09, 2009 @ 12:50:28
Håller med ovanstående kommentarer, jättebra text, passar verkligen. Jag tror att de flesta är lite rättfärdiga från och till, speciellt sådana som jag som är väldigt envisa. Men det är väl lite som att man kan dricka alkohol utan att vara alkoholist. Så länge man i efterhand kan erkänna att man kanske inte hade helt rätt.
Jul 09, 2009 @ 13:18:00
På vilket sätt menar du att Ignatius av Loyola passar in i den där uppräkningen av särskilt hemska “rättfärdighetsmissbrukare”? Han är väl mest känd som grundare av Jesuitorden och genom den pådrivande för skapandet av skolor och högskolor runt omkring i Europa?
.-= David Högberg´s last blog ..Hur tänker karln egentligen? =-.
Jul 09, 2009 @ 13:19:40
hmm, ojdå, jag försökte hitta en illustration av att jorden ansågs platt. Låter som jag borde ta bort den då, tack David. Vill ju inte färga Wases inlägg på fel sätt.
Jul 09, 2009 @ 13:43:13
emma; personligen är jag inte bara rättfärdig. Jag ifrågasätter det dessutom – jag är således ofelbar. ;)
.-= Anaïs´s last blog ..En grön musketör =-.
Jul 09, 2009 @ 13:54:23
Vi kunde inte sagt det bättre själva?
Jul 09, 2009 @ 13:56:13
Denna video med Magnus Betnér och Zaida Catalán tycker jag illustrerar lite väl mycket rättfärdighet.
Som dessutom är ganska vanlig bland politiker.
http://lnkr.se/XNdKkJ
Jul 09, 2009 @ 14:04:41
Anaïs; jag förutsätter att vi kommer fram till att vi har fel ibland — vilket ju faktiskt gör oss ofelbara nu när du säger det! *garvar och sträcker på sig* Det är sannerligen inte lätt att vara ödmjuk! (tack för gapskrattet Hans J)
Jul 09, 2009 @ 14:45:47
trevligt att nån skriver om nått inte alla andra gör. och som ovanstående sagt, jävligt intelligent skrivet!
Jul 09, 2009 @ 15:20:21
En applåd till Dick Wase för en oerhört bra text som tyvärr är allt för väl passande på många delar av Sveriges politisk korrekta etablisemang. Själv tänker jag direkt på personer som Thomas Bodström och Claes Borgström när jag läste texten, men även på gammelmedias försvar av Liza Marklund under Gömda-skandalen.
.-= Medborgare X´s last blog ..Ett brev till Piratförlaget =-.
Jul 09, 2009 @ 16:27:39
Ja, det var en finfin text!
Rättfärdighetsmissbrukare – det var en kul definition, t.o.m. roligare än en tidigare av dina semantiska uppfinningar; celibatmissbrukare (i motsats till sexmissbrukare, förstås).
.-= Calle Rehbinder´s last blog ..Sexfestival nästa vecka – sista påminnelsen! =-.
Jul 09, 2009 @ 17:03:22
Det var genialt!
Det bästa medel mot dessa rättfärdighetsmissbrukare är att uppmärksamma dom på att “DIN rätt räcker precis fram till MIN näsa”.
Jul 09, 2009 @ 17:25:32
Det här var något av det bästa jag någonsin läst faktiskt. Tack för att du sätter ord på det här, på ett så klockrent sätt och så kortfattat och koncentrerat som det är.
Jul 09, 2009 @ 17:39:24
det låter nästan som han förklarar mig… med lite små ändringar.. jag kanske inte borde bli politiker.. jag skulle nog sabba det för den minoriteten som vill ha övervakning och moral-lagstiftning och jobbar för egen vinning och inte samhällets.
Jul 09, 2009 @ 23:02:30
Jag undrar hur många vi är som har tänkt i de här banorna, och som aldrig har nått hälften så långt som Dick Wase gjorde här, bara för att vi aldrig satte oss ned och försökte formulera det i skrivna ord. Häpnadsväckande vackert!
Jul 10, 2009 @ 01:02:18
Vill tacka för positiva kommentarer och samtidigt passa på att motivera varför jag tog med Ignatius Loyola (David Högberg). Han är nämligen ett lysande exempel på rättfärdighetsmissbrukare, grundare av Jesuitorden, för att bekämpa “fel” tro och via en intensiv mission sprida “rätt” tro – uppenbar extremism enligt mitt sätt att se det. Dessutom tillskrivs han det extrema uttalandet “ändamålet helgar medlen” – d v s att det t ex inte gör något om vi berövar människor deras dignitet eller rättigheter, bara det är för det “rätta”. Skolorna handlade om att lära ut det “rätta” i kampen mot “kättarna”.
Håller dessutom med om att Zaida Catalán är ett bra exempel på en rättfärdighetsmissbrukare.
Jul 10, 2009 @ 01:06:02
Jag vill också passa på att påpeka, som jag redan gjort till Emma, att vi som oroar oss för att insorteras under begreppet rättvisemissbrukare kan räkna ut oss därifrån om vi inte anser oss ha rätten att via tvingande eller “normativa” lagar tvinga på andra människor vår världsbild.
Jul 10, 2009 @ 08:29:51
Håller helt med dig, särskilt om DN:s kulturredaktion där jag själv har tillbringat något decennium. Den har gått ännu mer mot radikalfeminismen sedan jag jobbade där. Det är ett problem i kulturen och litteraturen.
Författarförbundets ordförande röstade på Fi 2006. Det var väldigt populärt att vara feminist då. Alla var det också Göran Persson märkligt nog. Men svenska folket är mer realistiska.
Jag tycker att denna radikalfeminism är ett uttryck för att kvinnor vill bli betraktade som offer och samtidigt utöva den makt de faktiskt har och alltid har haft. Med detta offer hör våldsverkare eller bödel ihop och den rollen blir då kvar för männen.
Ett ytterst märklig synsätt särskilt i vårt land, där kvinnor faktiskt alltid har haft makt. De som inte har haft det var de snöpna kvinnorna i den viktorianska borgarklassen på 1800-talet. De som utbildades till att sy och vara trevliga. Min farmor var sådan.
Min mamma kom från torpare- och soldatsläkt och där har kvinnorna alltid delat sina liv med männen – på lika villkor. Något annat var inte möjligt med många barn och då det gällde att arbeta för att familjen med många barn skulle överleva.
.-= Ann Helena Rudberg´s last blog ..Blev Michael Jackson mördad? =-.
Jul 10, 2009 @ 13:54:36
Wow Dick!!!
Vackert skrivet :0)
Mvh
Fredrik Larsson
Jul 10, 2009 @ 20:21:44
Jag håller helt med dig Ann Helena, både vad gäller DN:s kulturredaktion och kvinnors makt. Min egen mor kommer från en torpar- och statarsläkt, och under svåra förhållanden fick män och kvinnor klara sig och försöka göra det man var bra på. F ö lämnade jag själv författarförbundet förra året, dock inte p g a hur ordföranden röstade.
Jul 11, 2009 @ 13:31:53
Visst finns det poänger med texten, men är det bara jag som blir lite illa berörd av att det dyker upp ännu en gång dyker upp “klart vi skall ha lite sexhandel”-tankar? Är man tokliberal så visst, men fundera åtminstone över följande:
På grund av vårt kristna arv så kommer det rimligtvis de närmsta hundra åren vara en majoritet som tycker sexköp är vidrigt. Tycka vad man vill om det. Tycka också vad man vill om arbetsförmedlingens och A-kassans regler, men idag blir man utan pengar om man vägrar söka till telemarketing eller tjänster som spådam som man blir anvisad. Många mår redan illa över att behöva söka sådana jobb (prövas mot hela landet från dag 1). Hur tror ni det skulle kännas att bli anvisad att söka jobb som prostituerad?
Jag är trött på Blogge, Hax värsta liberalism, “kolla-mina-tuttar” Johanna, Carl Johans sexsajt osv. Jag försvarar ofta folks rätt att göra som de vill privat, men jag tycker det räcker att behöva försvara ett infekterat ämne i taget. Att som gräsrot för PP behöva försvara att PP-folk ger sig på t.ex. Ecpat (om än välmotiverat) är tröttsamt när man vill prata informationspolitik.
Nu är jag lite grinig idag, men förstår ni hur jag menar?
Jul 11, 2009 @ 17:34:01
Kent: jag håller faktiskt me dig om sexköps-grejen. livet kan vara svårt nog med att inte kunna få nått jobb. då att man måste ta ett jobb som dom flesta ser som vidrigt lär kännas riktigt illa. och att jobbet innebär att man måste stå på gatan, ta hur mycket kuk som helst vare sig man vill eller inte, bara för att man blir tvingad av arbetsförmedlingen…. det känns inte som ett steg i rätt riktning. känns inte som att det passar in överhuvudtaget i vårat samhälle, eller i dom flestas liv.
Jul 12, 2009 @ 10:40:47
Det där om arbetsförmedlingen är bara ett vulgärargument, som inte har någon som helst bärighet. Inte i något land där prostitutionen är avkriminaliserad eller legaliserad tvingas arbetslösa ta sexarbetarjobb, och i vårt land har vi t ex militäryrket som är undantaget arbetssökstvånget.
Jul 12, 2009 @ 11:13:27
@Kent (och även Angelica)
Nej, jag förstår verkligen inte hur du menar. Ser du inte hur detta hänger ihop? Dessa vidriga kristna morallagar är ju ett av de två stora hoten mot en vettig informationspolitik (det andra är givetvis immaterialrätten). Det är ju helt rimligt som piratpartist att kämpa även mot dessa.
Och Maude Flanders-argument, som att “tänk om arbetsförmedligen tvingar dig att bli hora”, kan vi väl ändå lämna utanför debatten. Det räcker ju att Äckpatt kör den visan.
Jul 12, 2009 @ 12:30:28
“… skällandet av kritiker av bilden av det av sex skadade barnet för ”pedofiler” eller ”våldtäktsmännens försvarare”…”
Spränger du in i din text försvar för de som vill kunna argumentera för att pedofili inte ska vara straffbart e.d.?
Eller hur ska man tolka detta?
Jul 12, 2009 @ 12:37:04
Din text för övrigt är ju rätt lockande på sitt populistiska sätt.
Men lite väl svepande och generaliserande.
Rättfärdigande handlar ju om att motivera sitt ställningstagande eller sin åsikt eller sitt handlande eller sin åtgärd.
Men för att förstå din samhällskritik eller den kritik som här är fråga om, så kanske du kan besvara följande.
Hur ser du till att inte själv missbruka ditt rättfärdigande.
Jul 12, 2009 @ 22:20:30
Sorry att jag inte hängt med i debatt som jag drog igång här, men:
@Angelica & Anonymous – Skönt att inte vara ensam om att undra :)
@Dick – Visst är det något tillspetsat, men inte alls så mycket som du kanske tror. Arbetsförmedlingen, socialen och försäkringskassan lyder bara lagarna och tänker man från politiskt håll inte på att göra ett undantag (varför man nu skulle göra det när det är så naturligt att sälja sex) så är det bara att rätta sig därefter. För en tio år sedan – dvs långt innan det blev så illa som nu – blev jag anvisad en praktikplats som gav ca 1900kr. Det blev till att gå till soc. trots att jag arbetade. När min far sedan hamnade i koma ansågs jag inte tillgänglig för arbetsmarknaden när jag åkte och hälsade på så pengarna drogs in. Regler är regler vettu…
Men du Dick, du missade det väsentliga! Egentligen är jag mest ute efter varför det är så många som nödvändigtvis måste blanda in reformering av sexualsynen i samhället i PPs frågor. Att få vara ifred med sin sexualitet kommer ju som en naturlig följd av att privatlivet respekteras. Varför då trycka upp sådant i ansiktet på folk som man vet kommer att provocera majoriteten. Tex det där om barn och sex. Väldigt väldigt svårt att inte missuppfatta det. Utveckla gärna det stycket rejält så vi kan bedöma vad du menar. (tack på förhand). Eftersom vi har folk från alla politiska riktningar ombord skapar sådant också spänningar inom partiet. Jag känner mig lagom kosmopolitisk när jag tolererar alla knäppjockar ombord ;) men det finns gränser.
@Oldtimer – Nu hänger jag inte med fast jag försöker. Jag är hemskt aktiv ateist och medveten om att kristendomens sexualsyn grundades av ett ökenfolk för ett antal tusen år sedan där alla barn behövdes och så vidare. Vad är det för vidrigt med att vi tar en bit i taget och reflekterar över förändringen? Vad skulle vi annars göra om vi inte formar moralen tillsammans som grupp i samhället? Satanisterna vänder helt på steken och hyllar den starka. Wiccanerna hyllar individen men med respekt för andra. Islam och Judendomen kör variationer på kristna temat. Tao? Utilitarism? Vem bestämmer vad som är fel? Om nu folk i allmänhet är ganska nöjda och det bara är några få procent som anser det påkallat att rösta på Kd för att stävja förfallet så är det väl bra?
Det där med Ecpat btw? Jag vet att de tar i lite extra med “think of the children” osv, men som jag skrev – varför inte vara extremt saklig för att undvika missförstånd. Annars blir det lätt att den som inte är insatt i finliret av att skydda barnen tänker “Äckpatt dvs. äckelpatte dvs. kvinnohatare” och “motsätter sig en organisation som vill skydda barnen = pedofil”. Sedan kan det vara ett hur stort demokratiskt problem som helst med censurlistor där vem som helst kan råka hamna. Slår man på de som folk anser goda så…
Som jag sagt innan också på annat håll – vulgärargumentation kommer tyvärr från högsta ort i PP. Rick är fantastisk på att skapa intresse men han tar i så han spräcker sig ibland. Ihop med alla bloggare som vill visa upp hur naturligt det är att vara naken så blir det ibland svårt att tipsa Svenssons om PP-bloggar, läsa på jobbet eller över huvud taget komma ut som PP-sympatisör om man är rädd om sitt anseende.
Trots allt tror jag att jag röstade rätt (PP) men ibland undrar man. Cheers mates!
Jul 13, 2009 @ 20:43:29
Anonymous: Den infekterade frågan om pedofili har jag debatterat i flera andra sammanhang (bl a på Newsmill) och önskar inte ta upp den här. Särskilt inte som folk är så otroligt okunniga i frågan och inbillar sig att de kan någonting bara för att de läser dagspressen, ser vissa tv-program och hör vad kompisar påstår. Men om det är ett stöd för en synpunkt genom att kritisera dess motsats så får du väl tolka det så. Då blir det t ex också ett stöd för moderaterna om de intar en annan ståndpunkt än V om man kritiserar V för osaklighet i denna fråga. Man kommer helt enkelt inte kunna kritisera osaklighet hos någon, för man riskerar då att ”stödja” dess motpol. Indirekt tillämpar du här rättfärdighetsmissbrukarnas smutskastningsmetod. Är man inte med är man mot och då skylls man för det värsta man kan tänka sig.
Angående mitt eget ”rättfärdighetsmissbruk” får du nog specificera dig närmare. Vad är det jag gör som motiverar din fråga? Vilka krav på lagar och regler, eller normerande åtgärder har jag krävt för att andra ska bli tvungna att leva enligt min syn på världen? Vilka fakta har jag förvanskat? Jag medger gärna att jag har övertygelser, men jag skulle aldrig drömma om att tro mig ha rätten att tvinga på andra dessa övertygelser. Däremot argumenterar jag gärna för dem, och försöker då göra det utan att smutskasta enskilda individer.
Kent: För det första förstår jag inte varför du blandar in PP i detta. Jag har aldrig påstått mig prata för PP:s åsikter och jag är inte på något vis någon funktionär i partiet. Jag talar för mina egna åsikter, så det är helt irrelevant att blanda in PP. För det andra; tror du verkligen själv på att man skulle ”glömma” att undanta prostitutionsyrket från kravet från arbetsförmedlingen? Ett sådant resonemang är lika mycket ”vulgärresonemang” som argumentet i sig självt är vulgärargument.
Angående utvecklandet kring resonemanget om barn och sex så måste jag hänvisa till min bok, ”Samlag eller Salighet”, där jag mycket ingående utvecklar hur skev debatten kring detta är och att det absolut inte är en fråga som bara enkelt kan sorteras in i svart eller vitt. Det finns tyvärr inte utrymme på detta forum.
Angående Ecpat hänvisar jag också till min bok, till Childwatchs rapport om NGO:s och barnprostitution från 1996 (http://www.childwatch.uio.no/cwi/projects/indicators/prostitution/intro.html, och jag kan upplysa om att författarna till rapporten fortfarande anser den aktuell, jag har varit i kontakt med två av dem) samt till den debatt jag haft med Helena Karlén på Newsmill.
Jul 15, 2009 @ 21:27:49
@Dick:
Jag blandar in PP eftersom du skriver på en utpräglad PP-blog (om än som gästbloggare såklart). Emma/MA är ju en av de mest respekterade PP-bloggarna så det tycker jag inte är konstigt.
Att jag ber dig utveckla trots att du skrivit spaltmeter i ämnet har också med att du skriver på en PP-blog att göra. Här är det långt ifrån säkert att du har en insatt publik i de frågorna och eftersom det är en så infekterad fråga är det lika bra att inte bli missförstådd. Du vet ju vad du menar, men gör läsarna här det? Det är mer så jag tänker.
Sedan kan det hända att jag är vulgär, men det är en effekt av att ha litat på systemen och funnit dem omänskliga. Så kalla mig vulgär då, men min oro är fullt verklig och ingenting jag har hittat på för att krångla till det för dig.
Ta det lugnt därute och akta er för näthatet :)
Jul 15, 2009 @ 22:48:20
Fantastisk indlæg, mange tak!
Jul 16, 2009 @ 08:45:44
Kent!
Det är inte dig jag kallar vulgär, det är argumentet du använder.
Jul 16, 2009 @ 08:46:35
Kul att du uppskattar det Erik.
Jul 24, 2009 @ 23:46:36
Otroligt pricksäker text. Måste dock påpeka, i svar till alla kommentarer om att man skulle tvingas söka till jobb som spådam osv.. Ingen blir anvisade sådana jobb, likaså blir inte folk anvisade provisionsarbeten osv. De finns på databanken, men det är upp till en själv att söka.. Jag borde veta, det fanns sådana i databanken när jag var aktiv hos arbetsförmedlingen.. Och ja, pedofil/prostitutionsdebatten är så infekterad av “moralisk indignation” utan fakta på hand så det är omöjligt att ta upp den på ett balanserat vis. En kommentar här om huruvida pedofili inte skulle vara straffbart är totalt galen.. Man kan inte bli straffad för något man är.. Man kan och bör bli straffad för något man gör som är olagligt. Inställningen att pedofiler ska straffas omedelbart, slås i järn, kastreras eller andra inhumana idéer gör att den som har den här oturliga läggningen inte vågar söka stöd eftersom risken är att de får mediciner som tar ifrån dem deras sexlust och gör dem deprimerade, isolerar sig och tar till slut till sig bilden att han/hon är ett monster osv.. Går det för långt så kommer någon skadas, men ingen ser skadan som begåtts innan. Men folk ser inte pedofiler som människor.. det kan vi tacka “rättfärdighetsnarkomanen” för.
opassande » Blog Archive » Falska lagar mognar till riktiga brott
Sep 12, 2009 @ 09:04:46
[...] eget land (och andra). Det slog mig senast tisdag 8/9, då både Metro och SvD låter polisens rättfärdighetsmissbrukare nr 1, Johan Trolle, komma till tals för att plädera för den politik som gynnat honom personligen [...]
Mar 18, 2010 @ 23:02:53
Jag tycker att din artikel är väldigt bra. Dels har du ett bra språk och dels för att jag håller med dig, bra rutet. :-) Kan man kalla dem för antiliberaler också eller? Eller finns denna typ av människor och debbattörer även bland liberaler och libertarianer?