Det är deprimerande att ibland se och höra när folk passerar där de borde ha hjälpt till. Många har gångerna varit då jag önskat att folk varit lite modigare och satt ner fötterna; de senaste åren mer ofta än tidigare

Om regering och riksdag gör slag i saken och inför civilkuragelagen funderar jag på att anmäla dem för brott mot medmänsklighet (med vissa undantag).

Men eftersom det är de som trampar på integritet och privatliv kanske jag måste anmäla hela svenska folket som “låter” dem göra det, mig själv inkluderad? Blir helt snurrig av det där lagförslaget. I ena ögonblicket ska “debatterna lägga sig” i andra ska vi minsann genom lag lära oss att bli lite mer ståndaktiga.

Hur passar det ihop med utvecklingen de styrande bidragit med hittills? Bådar inte gott inför en eventuell implementering. Alla vill att omgivningen “ska bry sig om” mer, törs jag nästan påstå. Så länge det inte innebär att få en massa nya chefer i livet som har rätt till allt som ingår i ens privatliv, kanske jag bör tillägga.

Vi är i nöd, vi är många som slåss för livet utan att få någon hjälp. Kanske regering kan föregå med gott exempel och ingripa — det enda de behöver göra är att sluta angripa oss. Men det vore att lösa problemet och vi gillar ju så mycket att slå på symptomen i stället, av någon anledning.

Helt frivilligt kan man om man vill hjälpa australienarna som för närvarande kämpar med näbbar och klor mot censurering av internet. Det skramlas pengar till en annons på ett flygbolag där de flesta politiker kommer att befinna sig inför öppningen efter långledigheten (tack för tipset essbeck):

* * *

Andra bloggar om: , , , , , ,