Jag har länge tänkt att skriva om filmen Nasty Old People men inte riktigt fått tid till det — än mindre hunnit se den. :( Men Unni Drougge har rapporterat, så jag rekommenderar att ni tittar dit och läser lite om vad som hänt.

Några intressanta reflektioner om FRA-lagen: En kan man hitta hos Marcus Fridholm och en hos Syrrans Granne. som funderar över det där med beordrad glömska. Den 1 december kopplar FRA upp sig på ledningarna.

Oscar Swartz tänker inte ställa upp som riksdagskandidat för Piratpartiet när allt kommer omkring. Fortfarande en supporter, men gjort valet att det blir för mycket. Sannerligen något jag har förståelse för. Det han skriver om att en del svarar med att säga att de då inte kan rösta på PP känns igen — något jag själv fått höra eftersom även jag valt att inte kandidera för riksdagen.

Det är ett ganska ruskigt ansvar som läggs på en enskild individs axlar, den där kommentaren, tycker jag. Kanske en komplimang egentligen, men oerhört betungande. Egentligen skulle jag vilja skriva ett långt inlägg om hur mitt liv fått gå i stå pga de här viktiga frågorna, att jag egentligen inte är mer intresserad av politik än gemene man till vardags, att jag ensamt inte kan göra ett dugg. Hur otacksamt det ibland kan vara att göra uppoffringar som emellanåt kan tas för givet, hur häftigt och läskigt det är att folk lägger sitt förtroende på en när man dagligen går och funderar på hur tiden och engagemanget ska räcka till.

Jag klandrar inte Oscar det minsta även om jag gärna hade sett honom i riksdagen. Förhoppningvis kommer mångfalden inom PP synas bättre så småningom så folk slipper känna att de bara har någon specifik att luta sig mot i längden. Frågorna är lite för viktiga för att bäras av enskilda.

* * *

Andra bloggar om: , , , , ,