Ett återkommande samtalsämne är att det inte är hälsosamt att spela dataspel. Framför allt om det handlar om tonåringar. Det är en sån självklar sanning för så många att det förvånar mig. När jag ifrågasätter det — alla har exempel ur livet att referera till vad det verkar — “har tonåringen blivit överviktig? undernärd? slutat gå i skolan? slutat prata med sina föräldrar? slutat hänga med polare?” så fladdrar det till något osäkert i ögonen och svaret blir nej.

Det är inte som om jag tror att det aldrig någonsin kan vara ett problem av nåt slag med en tonåring, precis som med vilken människa som helst som kan komma på kant med tillvaron då och då. Men om en vänfamiljs tonårsbarn sitter vid datorn och lirar spel varje gång de kommer på besök, räcker tydligen det informationsmässigt för att dra slutsatsen att det är något fel, att det är ohälsosamt. Det sjukliga tolkas in i ointresset av att mestadels tyst sitta med när de vuxna snackar med varandra, lattjo nog.

Jag reagerar särskilt på hur de oftast inte vet vad tonåringen spelar när jag ställer frågan, ibland undrar jag om det ens är så att de vet säkert att tonåringen spelar dataspel. För de som drar slutsatserna har oftast inte själva tagit initiativ och frågat.

Undrar lite smått om samma reaktion uppstår när tonåringen står och meckar med något i garaget, eller väljer att hänga med polare annorstädes eller på sitt rum, när folk kommer på besök? Dvs gör något som väl de flesta borde kunna relatera till. Det kan kanske ses som osocialt men knappast sjukligt. Jag är lite osäker på konvenansen idag, men jag minns grälen från min ungdom när jag tvingades sitta med i hur tråkiga middagar som helst. Få var de vuxna som var kloka nog att släppa oss ur gisslanläget för att de hade förståelse.

Idag upplever jag nån slags knäpp konsensus bland folk att dataspelande inte är hälsosamt, helt utan att de ens försökt sätta sig in i vad det handlar om. Särskilt när det handlar om att just deras sällskap väljs bort till förmån för datorn… Frågan är om det verkligen handlar om oro för hälsan eller om det handlar om nån slags nedärvd artighetskutym.

Kanske vill man inte behöva bli påmind om att man är gammal och tråkig.

* * *

Andra bloggar om: , , , , , ,