Så har röstningen för Stora Bloggpriset 2009 dragit igång och det är inte med lite ödmjukhet jag konstaterar att jag även i år är nominerad under rubriken “Politik och Samhälle”. Som vanligt när det gäller sådana här saker så är alla nominerade såklart välförtjänta men det är oundvikligt att skänka en tanke till de som saknas bland nomineringarna.

Jag är inte riktigt säker på varför, men jag kopplar ihop olika utmärkelser med händelser under ett år och i år har inte riktigt varit “mitt år” tycker jag (om man nu kan tänka i såna termer). De flesta bloggare är ju alltid intressanta, generellt sett, men vissa profilerar sig lite särskilt under specifika händelser, blir viktiga nav under viktiga händelser. Under 2009 upplevde jag exempelvis händelserna i Iran vara extra relevanta och hade gärna sett Nima på Nordic Dervish premieras därför. Han har varit “min källa” till löpande rapporteringar därifrån inte minst, tillsammans med ett perspektiv som varit värdefullt att få tillgång till.

Isobel, Elin, Farmor Gun och Hax är i alla fall högst förtjänande vinnare av priset så småningom, och jag ska helt ärligt erkänna att jag inte är hundra på om jag kommer att rösta på mig själv i första hand. Det bor lite övervikt till Elin (som jag är evigt tacksam för att ha tipsat om 30 Rock inte minst!) och kanske framför allt Farmor Gun som verkligen slår undan benen på alla fördomar om internettande. Jag lär nog helt enkelt sprida mina röster i den avdelningen. (Nu menar jag inte att jag inte förtjänar det, men jag har faktiskt redan vunnit en gång, vilket var fantastiskt och en glädje och uppmärksamhet jag hemskt gärna ser andra få ta del av.) I de andra kategorierna finns dessutom Abbes pappa med sin Heja Abbe, Weird Science (som får dela lite röster med Kulturbloggen) och TKJ som jag följer, gillar och kommer att rösta på. Övriga bloggar måste jag läsa in mig på lite.

Som av en händelse har det där med länkningar mellan bloggar — grupperingar, nätverk eller vad man nu ska kalla det och hur det påverkar listningar, dykt upp i kölvattnet på diskussionen härom dagen om hur politiker kan synas i sociala medier. I samband med det skrev Ronnestam exempelvis en galet läsvärd mastodontpostning. Kjellberg skriver tänkvärt som bl.a. inspirerat Marcus att reflektera lite om sin roll i länksfären. Personligen länkar jag gärna vitt och brett, men vet med mig själv att det landar mest där jag läser på regelbunden basis. Det kan bli lite väl tighta led, helt enkelt, emellanåt och nåt som bloggosfären inte mår sådär jättebra av i längden.

* * *

Andra bloggar om: , , , , , , ,