Otroligt roligt att hamna i toppen (läs Martinas tänkvärda genomgång) på Politometerns lista över inflytelserika politiska bloggar. Verkligen jätteroligt. Och jätteläskigt. Jag får lite prestationsångest ska erkännas.

Jag blir exempelvis alltid lite fundersam när jag ser min blogg nämnas med kommentarer som “Piratpartister de vet minsann hur internet fungerar”. Jag inbillar mig att det är lätt att få intryck av att jag på något vis manipulerar tekniska pryttlar, jag kan låta lite hjärtlös i det ljuset, vilket naturligtvis känns lite halvkymigt. (Och jag vet såklart att de som skriver så inte menar så! Obs!), men… ja, ni fattar. Jag jobbar stenhårt, gör misstag, är inte alls så välläst som många tror, länkar som om mitt liv berodde på det, älskar det, hatar det… Som jag sagt några gånger, man ska varken överdriva eller underskatta mig som bloggare. Framför allt siktar jag inte på att vara en toppbloggare, jag “bara gör”.

Det är inte för att jag är pirat som jag förstår internet — det är precis tvärtom. Det är för att jag har ett hum om internet som jag är piratpartist. Jag är dessutom inte expert, lär mig nya grejer hela tiden, lär mig t.o.m av de som ser mig som en förebild. I förlängningen är det en individuell grej, piratpartister är inte per automatik duktiga bloggare och tvärtom, duktiga bloggare är inte nödvändigtvis piratpartister.

Egentligen handlar det inte om att någon stöttar något specifikt politiskt parti utan är i sig själva intressanta tyckare i den politiska debatten, vilket är värdefullt.

Det visar inte minst de olika partipolitiska listorna som under veckan presenterats av Politometern. Jag har troget gått in varje dag för att se hur bloggar placerat sig. Kanske framför allt för att se hur favvo-bloggar jag följer placerat sig. Men det har också haft den trevliga bieffekten att jag hittat till andra bloggar som jag nog tänker försöka hitta plats för i rss-läsaren. Och den mindre trevliga bieffekten att konstatera att jag missar massor. Teknikstress i ett nötskal.

Det är ingen hemlighet att jag följer Mary Jensen såklart som ofta visar prov på människan bakom moderaten och hon förtjänar verkligen sin toppnotering på politometern. Men Tokmoderaten har jag faktiskt missat och nu när jag tittat in där inser jag att det nog är en blogg som kanske borde följas. Kent Person följer jag inte regelbundet men brukar titta in hos honom emellanåt också precis som med Karl Sigfrid.

Att Mark Klamberg toppade för FP tyckte jag var jätteroligt och välförtjänt. Partiet verkar dock sakna starka namn i bloggosfären. Amanda Brihed är en tjej som jag följer men antar att hon får till sina tänkvärdheter lite för sporadiskt (och kan det bli lite väl långt ibland om än läsvärt) för att folk ska ha upptäckt henne ännu. För om jag förstår Martina Lind rätt, (som tillsammans med Ted Valentin tagit fram inflytande-listorna) så är det ett rejält glapp mellan Klamberg och efterföljande personer på blogglistan. Ny på rss-listan blir i alla fall Annika Beijbom som jag faktiskt skäms för att jag inte lyft in tidigare. Otroligt trevlig och närvarande i dialogen online samt dessutom ingen dumskalle.

Av de centerpartistiska bloggarna följer jag regelbundet Hanna Wagenius, Mårtensson och Lake såklart. Hultin brukar jag även titta in hos ibland och läser ikapp stötvis vilket jag även gör med Per Ankersjö. Där har jag ännu inte hunnit gå igenom för mig nya namn, vilket jag tänkt göra framöver.

När det gäller sossarna är Erik Laakso min självklara favorit som jag följer troget, mycket genuin och lätt att tycka om. Han kör tillsammans med Rosmari Södergren (som toppar socialdemokratiska blogglistan) dessutom arvidfalk.se, som är ett ganska bra nav ut i (S)-frågeställningar. HBT-sossen följer jag såklart (otroligt charmig människa) och Johan Westerholm är en sån jag tittar in hos ibland. Alliansfritt Sverige har jag i rss-läsaren också.

Nu finns inte F! med på politometern men det kändes som att det ändå var lite väsentligt att berätta att jag även följer Gudrun Schyman. När det gäller F!-bloggare i övrigt har jag väldigt dålig koll. Jag insåg dessutom till min förfäran att jag inte följer några vänsterparti-bloggar regelbundet. Visst händer det att jag tittar in hos Esbati och Nemokrati, men något rss-flöde har jag inte på nån utpräglad V-bloggare. Det måste åtgärdas.

Jag har lite samma syndrom när det gäller Miljöpartistiska bloggar, visst följer jag Peter, men då följer jag honom, inte (MP)-politik. Visst, jag tittar in hos flera bland toppbloggarna, men följer ingen egentligen regelbundet. Jag känner mig lite dum för det faktiskt och ska sätta mig och gå igenom den listan ordentligt och se vilka guldkorn jag missat. Av (KD)-bloggarna är det dessutom bara Westerstrand jag har tittat in hos några gånger.

Som jag ser det blir det ingen debatt om man inte är intresserad av vad “andra” tycker, ur ett partipolitiskt perspektiv. Det är inte konstigt alls att de som kan diskutera tvärpolitiskt är de som får mycket uppmärksamhet. Bloggande har dessutom fört med sig det underbara att öppna upp partipolitiska interna samtal. Det slår mig ofta hur vettiga människor är, hur olika de än tycker och hur hög nivå diskussionerna håller. Flera av de ovanstående ger mig hopp om det politiska engagemanget och det som jag upplever är nästan lika viktigt; ärlighet och tydlighet i sina intentioner och åsikter. Ser jag det draget hos en person, så spelar det ingen roll om de tycker olika än jag i specifika frågor.

Även om det också i bloggosfären kan finnas sandlåda, så har vi alla möjlighet att välja ut bloggare som inte alls slutar vara tänkande, självständiga och ifrågasättande bara för att de råkar tillhöra ett specifikt “lag”. Det finns helt enkelt massor av alternativ, debatter behöver inte se ut som de gör i media, vilket är en värdefull vinst för svensk politik och folkbildning. Inte för att media suger utan för att det inte riktigt räckt till för att täcka alla olika behov.

Plötsligt kan man följa politik på den nivå som passar en bäst själv, i den takt man själv känner sig bekväm med. Det är en aspekt av det politiska bloggandet jag ibland kunde tycka förtjänar lyftas fram i större omfattning och vårda.

* * *

Andra bloggar om: , , , , , , ,