Lagen heter på svenska Lagring av trafikuppgifter för brottsbekämpning och bygger på ett direktiv från EU (pdf). Tanken är att vissa saker du gör via din nätuppkoppling och mobiltelefon ska lagras. Det som sparas är:

  • Personuppgifter på alla som kommunicerar
  • Vem som är sändare och mottagare
  • Start- och sluttid för internetsessioner
  • Vilken utrustning som används
  • Mobilers geografiska placering (dvs var du varit nånstans)

Hur länge datat ska sparas beror på vilket block som hamnar i regeringsposition. Det röda blocket har sänkt sitt originalkrav på två år till ett. Det blåa blocket har satt tidsgränsen till sex månader efter att Moderaterna initialt ville ha ett år. Här en bra genomgång av direktivet i SvD.

EU-kommissionen har stämt Sverige som väntat med att införa direktivet. Eftersom det är valår i år, har regeringen bestämt att inte genomföra det förrän efter valet. Diskussioner har dock uppstått ändå. Bland annat har Vänsterpartiet backat från en tidigare uppgörelse med (S) om att genomföra direktivet efter eventuell valvinst. Du kan läsa mer om detta och riksdagspartiernas ställningstaganden hos Mikael Nilsson.

För den som inte är delaktig i diskussionerna kring direktivet med så många namn kan det vara svårt att hänga med: Datalagringsdirektivet, trafikdataregistrering, teledatalagring och loggningslagen är några exempel, men syftar alla till samma lagpaket. Känner du till fler beteckningar så tipsa gärna om dessa i kommentarerna.

Smile 29 ytterligare ett namn som dykt upp i sammanhanget, men i rättvisans namn handlade det om att lura politiker att skriva på ett tillägg; det framgick inte att det rörde sig om datalagringsdirektivet. Förslaget går ut på att sökord ska sparas och flera politiker har lurats att tro att det skulle hjälpa mot övergrepp mot barn. Ett flertal politiker som förstått detta har tagit tillbaka sina signaturer. Dessutom har Christian Engström (PP) tillsammans med Lena Ek (C) krävt ett klargörande från EU-kommissionen angående detta.

Camilla Lindberg (fp) har tagit initiativ till ett kontrakt, där man som svensk riksdagskandidat offentligt kan ta avstånd mot införande av datalagring genom att skriva under ett väljarkontrakt.

Direktivet har implementerats i andra länder, bland andra Tyskland (2008), som även gjort undersökningar kring hur pass framgångsrik datalagring är för sitt syfte. Bland annat konstateras det att direktivet inte leder till färre brott. Dessutom har de konstaterat att det påverkat människors kommunikationsvanor negativt.

Datalagringsdirektivet har börjat att diskuteras under taggen #dld på twitter, en tagg som delas även av Norge där datalagringsdirektivet är tänkt att införas. Även där protesteras det och tillfrågade remissinstanser är negativa till lagen.

Om du har mer information kring direktivet så hjälp gärna till att fylla på i kommentarsfältet. Stort tack för hjälpen med att hitta länkar, satmaran och Hans Johansson.

* * *

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,