loggaIgår avgick Rick Falkvinge som partiledare för Piratpartiet. Det är honom väl unt. Jag blir lite full i skratt att han väljer att hoppa av på minuten fem år efter att han drog igång partiet, nyårsdagen 2006. Jag ringde för en stund sedan upp honom för att höra efter hur läget var, så här dagen efter. Ungefär så här lät det:

–Jodå, allt är fantastiskt. Lite besviken på min nya fina server [här säger han något mer] – Va?
– Ja, alltså det är Last [så säger han någonting mer] – Va?

Efter två “va?” har Rick lärt sig att fråga om jag vet vad något är, i det här fallet något om Last 1 och Last 2. Han förklarar för mig, fattade kanske en millimeter av hela metern, men det är svårt att inte bli medryckt i hans entusiasm och jag får tillfälle till flera glada skratt. (Det kommer säkert ett inlägg från honom med fina skärmdumpar som förklarar vad jag just inte förstått senare för den av er som är nyfiken på vad det kunde vara.)

Just det där nördiga, det ofta precisa, är så himla typiskt honom. Och han bär på en oerhört stor mängd precis kunskap. Det är viktigt för honom. Själv är jag nog så oprecis som en människa kan vara, och jag har ibland tänkt att just den här olikheten mellan oss är anledningen till att vi haft så roligt ändå. Vi har lärt varandra mycket.

Att han skulle kliva av har inte varit någon hemlighet för de närmaste. När det skulle hända var inte bestämt förrän i oktober 2010, men redan för ett år sedan berättade han i förtroende sin plan och att han inte såg partiledarrollen som utvecklande för honom, vilket jag höll med om. Det har alltid handlat om en begränsad period.

Teknik och humanism sägs vara motsatser men jag ser det nog snarare som paralleller av funktion och förstånd. Styrelsen ska säga sitt om nån dag eller så, men nu går nu enligt reglerna i stadgarna alltså partiledarrollen till Anna Troberg. En helt annan slags personlighet. Min oprecisa talang säger mig att det är helrätt.

Det är helt rätt att en person som lever och förstår teknik blir efterträdd av en person som lever och förstår kommunikation. Tillsammans har Anna och Rick hjälpt varandra förstå genom att tillföra sina olika aspekter på frågeställningarna och det lär inte förändras.

Samhället har länge varit smått låghalt för att det ena benet inte hållit jämn takt med det andra men det känns bra att Piratpartiet håller nån slags balans i alla fall. Det här är mest bara ett bevis för att det redan finns inbyggt i partikulturen, som så ofta får utstå kritik.

Det finns bra grejer med den också, det ska man aldrig glömma.

* * *

Lite som skrivits i ämnet:

Henrik Alexandersson gör en koppling mellan Rick Falkvinges avgång och interna bråk, vilket förvånar mig. Organisationen i Sverige är livsviktig för Christian Engström ska ha en plattform att agera från över huvud taget. Det kan rimligtvis inte vara särskilt strategiskt att såga de människor som aktivt ser till att HAX får lön, för att vara krass. Snarare borde väl dialog eftersträvas snarare än dumlydnad?

Rosmari skriver i Kulturbloggen att hon tycker det var starkt av Rick och Annarkia konstaterar att Piratpartiet behövs vilket även iMike konstaterar. Drottningsylt reflekterar lite tillförsikt och Zac önskar lycka till men poängterar också att det finns en del att göra. Oscar Swartz ger sin personliga betraktelse över Falkvinge. Emma råkade få till en jämförande SQEEE till något helt annat. Niklas tycker det är dags att sluta se sig som rebeller och delta i dialogen och Mary citerar Gösta Bohman.

Uppdatering: Här hittar du inlägget om vad som hände Ricks server. ;)

DNABEXSvDGP, Makthavare, Torrentfreak, Slashdot