Idag har jag ett gästinlägg från Torbjörn Wester som kandiderar till styrelsen i det kommande vårmötet Piratpartiet ska hålla. Nedanför beskriver han sina tankar om partiets framtid och han kommer att skriva lite mer i fler inlägg på andra bloggar dessutom, framöver. //emma

gastbloggare1.png

GÄSTINLÄGG: Jag heter Torbjörn Wester, brukar blogga som infallsvinkel och det här gästblogginlägget är en del i min kandidatur till Piratpartiets partistyrelse.

Jag har presenterat mig själv och min kandidatur på min blogg.

I det här inlägget kommer jag att reda ut hur jag ser på Piratpartiet och på de spänningar som finns i partiet.

Min bild av Piratpartiet

Piratpartiet står stadigt på två ben
Piratpartiets fokusområden är integritet, kultur och kunskap. Men ett alternativt sätt att se på saken, som kan vara en ögonöppnare inför det interna partiarbetet, är att tänka sig att Piratpartiet står på två ben: Medborgerliga rättigheter och informationspolitik (IT-politik). Dessa två områden står inte i konflikt med varandra, utan har otaliga beröringspunkter.

Piratpartiet – Medborgerliga rättigheter
och informationspolitik

Partiet grundades ursprungligen som ett teknikoptimistiskt parti, med betoningen på immaterialrättsliga frågor. Motståndet mot FRA-lagen attraherade senare många medlemmar som istället lägger den tyngsta tonvikten på integritetsfrågor (dvs. medborgerliga rättigheter). Jag har själv hamnat i partiet som ett resultat av stormen kring FRA-lagen; mitt intresse för immaterialrättsliga frågor har vuxit fram vartefter.

Spänningar inom partiet, del 1 (integritet och teknikoptimism)
Det finns en viss spänning i partiet mellan de som betonar immaterialrättsliga frågor (den nya teknikens möjligheter), och de som vill lägga tonvikten på medborgarrättsfrågor.

Denna spänning kommer till uttryck t.ex. i att vissa inom partiet ansett att vi bör byta namn till ”Privatpartiet”, medan en annan grupp i partiet lagt fram ett “framtidsmanifest” där de betonar betydelsen av kunskap och information framför betydelsen av ett privatliv. (Manifestet sprudlar av framtidsoptimism – det får man erkänna. Men ett talande citat är: ”En sista strid mellan integritetsnördar och kopimister är oundviklig.”) En tidigare styrelsemedlem för partiet har rentav bloggat under rubriken ”Jag är inte intresserad av integritet”.

Jag tror att det finns goda förutsättningar att ge utrymme åt båda dessa ”falanger” inom partiet, med ömsesidig respekt för de som lägger tonvikten på olika politikområden. De flesta medlemmar – det är jag övertygad om – har ett engagemang i båda frågorna, och det finns otaliga beröringspunkter mellan de två politikområdena.

Spänningar inom partiet, del 2 (tvärpolitik eller liberalism)
Ett antal politiska partier står inför utmaningen att balansera mellan trycket från en “högerflygel” och en “vänsterflygel” inom partiet. Piratpartiet upplever en liknande spänning. Ska partiet bibehålla sin tvärpolitiska profil där alla, från socialister, till liberaler och konservativa, kan känna sig hemma? Eller bör partiet utvecklas till att bli ett liberalt parti?

För låt mig poängtera en viktig sak. Piratpartiet är inte ett liberalt parti idag, och det har aldrig varit ett liberalt parti.

Exempelvis ingår det i partiets – av medlemmarna antagna principprogram – att staten bör ta en betydligt större aktiv roll när det gäller att styra läkemedelsforskningen, att lagstiftarna ska tvinga fram bredbandsutbyggnad på landsbygden, att det bör lagstiftas om nätneutralitet, att tekniska kopieringsskydd (DRM) ska förbjudas i lag och att företag som äger datanät (kablar) ska förbjudas att även erbjuda tjänster i näten.

Allt detta handlar om att utöka lagstiftningen som reglerar privata företags verksamhet och själva avtalsfriheten, i syfte att styra samhället i önskvärd riktning. En ganska socialistisk politisk modell.

Piratpartiets styrelse har även uttryckligen uttalat att frågor kring drog- eller sexliberalism ligger utanför Piratpartiets program. Eftersom dessa frågor splittrar medlemmarna.

Det har hela tiden funnits en minoritet av partiets medlemmar som önskat förvandla Piratpartiet till ett liberalt parti, men de har gång på gång förlorat den kampen när beslut vid medlemsmöten, diskussioner på bloggar och styrelsebeslut gått dem emot. Så har skett eftersom det inte funnits stöd bland majoriteten av partiets medlemmar för att överge den tvärpolitiska profilen.

Jag vill nog passa på tillfället att nämna att jag själv har en tydlig politisk dragning mot liberalismen.

Det är värt att notera att Piratpartiet vid succévalet till EU-parlamentet 2009 tog röster från sympatisörer över hela den politiska höger-vänster-skalan. Hela vägen från vänsterpartister, över socialdemokrater, mittenpartier, moderater och ut till liberaler och konservativa i Folkpartiet.

Det finns inget stöd bland de väljare som gett sitt förtroende till Piratpartiet, för att partiet ska överge sin tvärpolitiska profil. Katastrofvalet 2010 ändrar inte på den saken.

Däremot kan det mycket väl finnas utrymme för ett liberalt politiskt alternativ i Sverige. Det är med glädje som jag noterar Liberaldemokraternas avsikt att skapa ett sådant alternativ inför valet 2014. Och utifrån deras perspektiv spelar det naturligtvis ingen roll ifall det är ett liberalt Piratparti, ett liberalt Centerparti eller ett nybildat Liberaldemokraterna som tar den rollen.

Därför är det inte svårt att förstå de Liberaldemokrater som även sympatiserar med Piratpartiet, när de försöker ta en “sista chans” att förvandla Piratpartiet till ett liberalt parti.

Det är dock tråkigt att de gör det på ett så fult vis. I en debattartikel i Expressen angriper de med en utstuderad härskarteknik vår otroligt kompetenta partiledare Anna Troberg (som bara fortsätter att imponera) och kallar henne “oprövad”. Sedan gör de sken av att Piratpartiet bara har ett val: Antingen att bli ett liberalt parti eller att gå under.

Det är inte schysst, det är inte trevligt och det visar på en riktigt dålig attityd från flera av de tongivande Liberaldemokraterna. Därför har de fått hårt mothugg på ett antal Piratbloggar.

Jag kan påpeka att jag själv är medlem på Liberaldemokraternas e-postlista, och kan därför säga med bestämdhet att den attityd som tongivande medlemmar där har till Piratpartiet är ytterst respektlös. (Jag kan gärna tänka mig att posta konversationer från listan i sin helhet på min blogg, om jag blir tillräckligt retad.) Vilket säkert förklarar den von oben-attityd som kan skönjas i Liberaldemokraternas olika inlägg på webben.

Och allting är så onödigt. Därför att om Liberaldemokraterna startar ett eget – liberalt – parti så kan vi vara bästa vänner. Jag utesluter inte alls att partierna kan gå till val 2014 med gemensamma listor – beroende på hur opinionsläget ser ut. (Likväl som vi kan gå till val med gemensamma listor tillsammans med Feministiskt initiativ, om det är ett pragmatiskt lämpligt beslut.)

Jag står upp för Piratpartiets väl etablerade tvärpolitiska profil.

Medborgerliga rättigheter utanför nätet
I längden är det dock inte hållbart (trovärdigt) att partiet begränsar medborgarrättsfrågorna till frågor som rör Internet. Det är inte trovärdigt att intensivt försvara medborgerliga rättigheter i den digitala miljön, utan att stå upp för samma rättigheter inom andra områden i samhället (exempelvis i HBTQ-frågor och flyktingfrågor).

Det råder stor politisk enighet i Sverige om behovet av att värna om HBTQ-personers rättigheter. (Även om kampen måste fortsätta.) Jag är därför ännu mer intresserad av att stå upp för minoriteter som inte har några försvarare, t.ex. troende muslimer som vill praktisera sin tro helt privat men utan rädsla för repressalier. Eller personer rent allmänt ur den stora arabiska eller nordafrikanska minoriteten i Sverige. Där har Piratpartiet en viktig roll att spela.

I skuggan av Sverigedemokraternas inflytande kan vi vara det enda parti som vågar stå upp på allvar för det multikulturella samhällets alla mervärden.
Piratpartiet står för ett bejakande av pluralism, av mångfald och av individers rätt att ge uttryck för sin särprägel. Internet är mångskiftande till sin natur och det är vi också.

Nästa gästblogginlägg kommer att presenteras imorgon hos Gonte och handla om Piratpartiets utmaningar inför framtiden.

Signerat,

Ring mig gärna om du har några frågor: 072-325 56 78.

Du kan också e-posta på torbjorn.wester@piratpartiet.se eller diskutera här på bloggen eller i min kandidaturtråd på forumet.