Det var något av en milstolpe som passerades i och med att nyheten kom att Osama Bin Laden nu är död. Rätt mycket av de senaste tio årens historiebeskrivning kan hängas upp på den mannen. Jag sitter och funderar på vad som hade varit annorlunda för tio år sedan. Alltså, om en obeväpnad terrorist blivit skjuten, av ett lands militärer, i ett annat land?

Jag erkänner rakt av att jag inte reagerade nämnvärt på det. Mitt engagemang i dylika debatter möjligen gjort mig luttrad, men det är antagligen en förskjutning av principiella värderingar som slagit igenom i det globala samhället. Jag hör ingen i min vardag konstatera annat än att det möjligen tog lite väl lång tid att ge den där snubben vad han förtjänade.

Det som för tio år sedan (gissar jag) hade inspirerat till skarpt ogillande från västvärlden (även om det ifrågasätts idag också), accepteras i stort idag. Tio års medial uppfostran om vad som är “viktigt”, har satt sina spår och även de mest insatta påverkas hur mycket de än försöker sätta emot. Det behöver knäckas ägg för att göra omeletter eller vad man nu ska säga. Viss folkrättslig flexibilitet behöver finnas, tror jag är en ganska allmänt spridd känsla och visst håller jag med på sätt och vis.

Men tiden går… det visade sig att en stor del nya tonåringar inte ens vet vad Osama Bin Laden inneburit för samhället. De har såklart uppfostrats lika mycket som alla oss andra. Men utan koppling till någon specifik “Darth Vader” att hänga upp stora principiella undantag kring.

Avlyssning, övervakning, insyn, transparens bland medborgare och slutna rum i politiska sammanhang är för de nya tonåringarna ett naturligt tillstånd och inte ett uttryck av flexibilitet. De behöver inga förklaringar, Osama Bin Laden är orelevant i deras världsbild.

Det är lite intressant att denna okunskap om Osama anses av vissa vara ett uttryck av ointelligens, när man läser kommentarerna under den länkade artikeln. Alternativt är det utbildningens fel, för att de inte vet det. Vi som är lite äldre anser alltså att det är viktigt att man förstår denna mans ansvar för samhällsutvecklingen, kan jag inte låta bli att tolka det som.

För vi vet nånstans att det är ganska viktiga principer vi ställt på undantag och varit flexibla med. Men onekligen blir det klurigt att fundera över vårt ansvar — eller varför inte det värde på den prislapp som nyblivna tonåringar antagligen betalat för det?

Som sagt, jag reagerade inte på att Osama Bin Laden inte hade några rättigheter. Gudarna ska veta att han inte funderat så mycket över oskyldiga människors rättigheter när terrordåd planerats och genomförts. Han fick det han förtjänade. Men det är lite för lätt att glömma bort vad resten av oss förtjänar, i sammanhanget, från stat och styrande.

Nu när han är död, kommer lagstiftning som monterar ner våra rättigheter till privatliv, åsikter och yttrandefrihet fortsätta att harvas fram med oförminskad styrka. Det räcker att säga terrorist och har räckt ganska länge. Bin Laden har varit orelevant ett bra tag även för oss andra. Han har inte behövts som hävstång för att göra undantag från principiella ställningstaganden som mänskliga rättigheter. Undantaget har blivit regeln.

Frågan är om flexibilitet kommer att idkas åt andra hållet framöver och hur i så fall det skulle se ut?