Jag vet inte för vilken gång i ordningen jag konstaterar att nåt så enkelt som ett samtal är så svårt, när jag läser Åsas utmärkta inlägg “Hemligheten med ett gott samtal” (missa inte kommentarsfältet). Hennes avslutning är något jag sannerligen håller med om är en stor del av problematiken med diskussioner under tidningsartiklar:

Kära media – ni får de kommentatörer ni förtjänar. Om ni ser det som en pissränna, är ointresserad av vad som skrivs där, om det är en potemkinkuliss då får ni finna er i att enbart trollen håller till där.

Christian Engström (PP) tar till sig kritik och ställer en fråga om han gjorde rätt, eller om han behöver tänka om. Bra gjort av honom, tycker jag, att öppna för den typen av diskussion.

Jag har ett ganska kluvet förhållande till saker som är “fejk”. Blev därför lite glad när jag läste Anna Trobergs inlägg om fejk som kan vara äkta. Allt historieberättande är ju i viss mån fejk, men känslorna de väcker är inte det minsta falska, om man säger. Avvägningen ligger väl nånstans runt om man känner sig lurad, kanske inte nödvändigtvis att man blir lurad.

Kwasblogg har dragit igång en bloggserie och i hans första längre inlägg tipsar han om en filmserie med skräcktema. Påhittat, men jag låter mig gärna luras. Han skriver även om Sveriges mest okända hatade man, i ett ytterligare inlägg. Följ serien, jag är hooked så det är inte mer än rätt att du också blir det.

Isobel tipsade på twitter om efba.eu — och den reklamfilm de satt ihop. Måste säga att jag hoppas verkligen att den är fejk.