Härom sistens skrev jag om svårigheten att “välja sida” i debatten kring ekologiskt odlat och genetiskt modifierade grönsaker. Jag tycker fortfarande det är en svår frågeställning. Som exempel: har jag möjlighet väljer jag alltid det ekologiska alternativet i butiken. Förutsatt att jag har råd. Just det där med att ha råd, har råkat bli lite symboliskt i sammanhanget.

Har vi råd att satsa på endast ekologiskt odlade grödor? Har vi råd att äta genetiskt modifierade grödor? Två till synes omöjliga val som ställs mot varandra, när jag gräver lite.

För vi har inte råd att endast hålla oss till ekologiskt odlat. Världen svälter, det är inte riktigt försvarbart att stänga den dörr utveckling och forskning skapar. Även om det finns all anledning till oro för hur den genetiskt manipulerade varianten påverkar våra ekologiska system ur ett framtidsperspektiv. Det blir dessutom extra svårt att lägga nån slags förhoppning till genetisk forskning när företag som Monsanto, går i bräschen. Eller Dole. Eller de andra liknande företag som, väl utan att överdriva, kan kallas jordens avskum.

Men framtiden, vad jag kan se, är körd om man väljer det en(d)a framför det andra. Överlag har jag slagits av en ganska massiv rädsla för forskning och utveckling när jag läst runt, vilket vi antagligen till stor del kan tacka ovan nämnda konglomerat för. Cynism och krama pengar ur vad som helst till vilka pris i människoliv räknat som helst, har skapat rädsla för vad vi kan komma utsättas för.

Problemet i längden är inte forskningen, det är mitt förtroende för de som forskar, paketerar och sedan säljer det. Det handlar om patenten, om äganderätt, om den kallhamrade business som trots att det kallas stöd för innovation i dag verkar enbart handla om att förhindra konkurrens.

För mig är det oroväckande att nödvändig utveckling förhindras på grund av oansvarig och oetisk affärsverksamhet. Det blev till och med lite av ett tecken i tiden att USA lägger ner sin rymdforskning.

Är vi som samhälle på väg in i ett kunskapsmörker, där forskningen kan komma finnas på undantag — helt enkelt för att vi inte känner förtroende för de företag som äger den idag? Sustainability — hållbarhet — hänger inte på att själva forskningen motarbetas. Det finns ingen egentlig motsättning i att komma fram till hållbara, viktiga lösningar med hjälp av forskning och den oro för misstag som finns. Tvärtom.

Däremot behöver vi antagligen ta oss en rejäl funderare över vem som ska fortsätta “äga” och tjäna på forskning och utveckling.

Jag håller därför inte med den generella hållningen i EU, som motsätter sig genetisk forskning vad gäller grödor. Vi behöver vara där, ta initiativ och injicera den etik och de förutsättningar vi som mänsklighet behöver och inte låta oetiska företag hålla i det. Patent, behöver dessutom tas bort från ekvationen om vi över huvud taget ska kunna satsa på vår framtid.

Det som började med en fundering kring ekologiska vs. genetiskt modifierade grödor, har landat i en tanke om att vi behöver vara försiktiga med att förhindra utveckling. En svår frågeställning blev ännu större och svårare än jag föreställt mig.

Kan jag tänka grönt och ekologiskt utan att för den sakens skull stötta (emellanåt omedvetet) motstånd mot livsnödvändig forskning, idag?