Jag har en känsla av att rätt många vid det här laget har sett mariachi-bandets serenad för en val? Jag vet inte vad det är som gör att den där filmen gör mig glad på sätt och vis. Egentligen borde väl den magnifika, nyfikna valens situation vara en anledning att känna lite sorg, nånstans ändå… Sen hittade jag nedanstående video och blev lika glad då. Kanske inte på riktigt samma sätt, även om dessa kor kan kallas magnifika också. Undrar om det är det där eviga med att vilja se nåt “mänskligt” bland djur. Eller för att det är mysigt att se människor vara snälla mot djur, eller… ptjaa, onödigt att överanalysera antagligen. Nånstans måste jag ändå sortera mitt nöje över dessa tilldragelser som lite skuldmedvetet, utan att riktigt fatta varför.