Torbjörn Wester, styrelseledamot i Piratpartiet, tar upp frågan om hur det kommer sig att Isabella Lövin som gått till EU-val på Miljöpartiets plattform kan ignorera partiets ställningstaganden och köra sitt egna race:

Redan för ett år sedan blev Isabella Lövins svikliga agerande känt när hon röstade för Gallorapporten, som förordar hårdare tag mot privat fildelning – vilket går stick i stäv med den plattform Miljöpartiet gick till val på i Sverige både 2009 och 2010. Att hon nu dessutom varit en av de parlamentariker i den gröna gruppen som hårdast stretat emot Piratpartiets ledamot Christan Engström är följdriktigt, men ett svek.

Jag har ofta funderat på det där med att det verkar vara svårt att bevaka EU-parlamentet och det är ju inte utan att tanken slår mig att det här är ett av många pris vi betalar för den granskningsbristen. Nu misstänker jag att detta, precis som det där med Carl Bildts eventuella inblandning i ett folkmord, antagligen inte riktigt får samma slags dignitet som Juholt. Men det vore på sin plats att dylikt uppmärksammades också faktiskt. Vi och våra politiker existerar i ett större sammanhang som ger avtryck på världen, vilket är ganska viktigt.