Jag ställde en fråga till Carl Bildt på twitter igår.

Riskerar Julian Assange att bli utlämnad till USA

Nu är det väl ingen större risk att han skulle besvara den — det är inte riktigt Carl Bildts melodi. Inte ens svaret “jag kan som minister inte uttala mig i enskilda ärenden” — som vad jag nu förstår antagligen är det enda svaret jag skulle kunna få på den frågan, enligt reglerna kring ministerstyre.

Argumentet att Assange kommer att bli utlämnad till USA är nämligen ganska vanligt förekommande i diskussionerna. Rätt många påstår sig veta med säkerhet om vad som ska hända och flera relaterar till våra bestämmelser kring utlämning.

Det sägs av den ene att det är packat och klart i princip, att vi som land utlämnar hur som haver utan några egentliga etiska eller moraliska betänkligheter. Den andre påstår motsatsen med samma självsäkra tonfall.

Jag har personligen svårt att se vad som stämmer och det är ganska svårt att förstå informationen som finns att tillgå, eftersom jag inte är juridik-kunnig för fem öre. När jag läser igenom sammanfattningen på regeringens hemsida, står det:

Utlämning får ske under förutsättning att den gärning för vilken utlämning begärs motsvarar brott på vilket enligt svensk lag kan följa fängelse i ett år eller mer. Har en dom meddelats i den ansökande staten, måste påföljden utgöra ett frihetsstraff i minst fyra månader eller annat omhändertagande på anstalt under motsvarande tid. Det krävs alltså s.k. dubbel straffbarhet för utlämning och i princip att brotten är av en viss svårhetsgrad.

Utlämning får inte beviljas för militära eller politiska brott.

Så det är det principiella som vi har att förhålla oss till här i Sverige. Men specifikt för Assanges utlämning, så påverkar det faktum att Storbritannien lämnar ut honom till Sverige. Så här skriver Mark Klamberg:

På vanlig svenska, om Sverige ska utlämna Assange till USA krävs det ett godkännande från behörig myndighet i Storbritannien. Om USA vill ha Assange utlämnad skulle det kanske vara lättare att vända sig direkt till Storbritannien istället för att gå via Sverige.

Nu skadar det såklart inte att vara på sin vakt, men det verkar uppenbarligen som att ett eventuellt utlämnande till USA från Sverige inte är särskilt troligt. Alldeles oavsett har det inte skadat att ställa frågan. Jag har lärt mig lite om utlämningsförfaranden i och med alla de här diskussionerna och det är inte helt fel, även om tongångarna emellanåt varit rätt infekterade.

För den som är intresserad, t.ex., kan det kanske vara värdefullt att veta hur utlämningsprocesser funkar rent allmänt. Under förutsättning att jag fattat det hela rätt så ska det gå till ungefär så här:

  • En stat lämnar en skrivelse till Centralmyndigheten, med bifogad utredning.
  • Centralmyndigheten kontrollerar om den är okej, om den inte är det, så säger regeringen omedelbart nej.
  • Om den är i sin ordning, tar riksåklagaren över som kontrollerar att förutsättningarna som står i lagen är mötta.
  • Om den som begärts utlämnad motsätter sig beslutet ska Högsta Domstolen avgöra om utlämningen, som sen överlämnar sitt yttrande till regeringen.
  • Om Högsta Domstolen anser att det finns hinder får inte regeringen utlämna personen.
  • Regeringen kan emellertid neka utlämning, även om Högsta Domstolen bifallit. Lagen säger “må” inte “ska”, nämligen.

Jag har inte lyckats klura ut hur transparent den här processen är, men det vet kanske nån annan?

Lite intressant allmän läsning om turerna kring Assange hittar du hos HAX, Jack Werner och Kjellberg. Du kanske även vill veta lite mer om hur det går för Bradley Manning, vilket du kan följa här, missa inte rapporten från FNs kontrollant som inte fick träffa Manning ens en gång.