Björn Söders, (SD), syrliga kommentar efter Uppdrag Gransknings genomgång av organisationer som drivs av hat mot muslimer och Kenth Ekeroths prominenta placering bland dessa, säger ju inte emot grundanklagelsen som förs fram i reportaget. Att de upplever att det pågår ett krig som är viktigt att vinna. För att försvara demokratin, sägs det. Som vanligt blir det mesta bara luddigt när jag försöker reda ut SDs begrepp och vad de står för. Är det okej för partiet eller inte med counter jihad-kopplingen via Kenth Ekeroth? Vem vet.

Väldigt ofta när jag läser vad som sägs från SD-håll får jag anledning att fundera över ordbetydelse. Rasism, exempelvis, betyder inte samma sak längre i debatten efter SDs politiska frammarch. Det mesta jag hör och läser går ut på vem som ska bestämma vilken världsbild det är som råder. Ingenstans ser jag nån större passion för riktiga demokratiska värderingar i de här diskussionerna, annat än att själva ordet används.

Jag vill veta vad SD lägger för betydelse i ordet demokrati — inte vad slumpartade användare online anser. Just nu så försvarar flera Kenth Ekeroths engagemang i counter jihad-rörelsen, som inte agerar med demokratiska förtecken, med saker som att det är vänstermedia som lyft frågan, eller att det finns andra organisationer som agerar våldsamt. Mycket sägs om andra av andra, men lite ägnas åt egen, tydlig framtoning. Är det inte viktigt att ett riksdagsparti har det?

Om demokrati är viktigt, är det en åsikt vi alla borde kunna dela, teoretiskt. Men som filosofi betraktat betyder det ingenting om vi inte har nån slags gemensam grundläggande kännedom om betydelsen. För mig ingår t.ex. människors lika värde och rätt att få göra sig hörda. Eller varför inte rätt att få åka kommunalt utan att riskera bli nedsparkad pga sexualitet eller hudfärg. För att bara nämna några få, viktiga värden.

Kenth Ekeroth får i yttrandefrihetens namn tycka precis vad han vill — och jag får i samma anda säga emot honom. Vad jag däremot upplever som anmärkningsvärt är att han framstår vara invald i riksdagen under falska premisser. Att han inte varit och är ärlig mot sina väljare — men försvaras ändå?

Det är här nånstans förvirringen uppstår för mig som mottagare av budskapet, menar jag. Det kanske är så att Sverigedemokraterna inte alls lurat människor medvetet, men ingen tydlighet råder så jag kan veta säkert. Counter jihad-rörelsens budskap sägs vara dum, samtidigt som den sägs vara förståelig, samtidigt som det sägs vara viktigt med demokratiska värderingar, samtidigt som det sägs att det pågår ett krig, samtidigt som det sägs att Breivik är galen.

Är det något jag lärt mig när det handlar om det här partiet så är det att ord har en förmåga att ändra betydelse. Bara för att nån säger att de värnar om demokrati betyder det inte att vi värnar om samma saker. Jag vill därför gärna se vad Sverigedemokraterna lägger för värden i en fungerande demokrati helt enkelt, och då följdaktligen vad som händer med riksdagsledamöter som inte lever som de lär, om det råkar finnas en motsättning där.

Det är såklart helt och hållet upp till SD att försöka vara så tydliga som möjligt, jag kan inte ställa några krav på dem är signalen jag plockar upp. Ironiskt nog, med tanke på att de är folkvalda representanter i en demokrati. Men jag upplever nåt slags ansvar att åtminstone ställa frågan.

Slutligen hade jag en fundering igår när jag såg twitterflödet från arga SD-anhängare kring reportaget UG sände. Jag är väldigt trött på hatretorik och blir lite förvånad över att flera upplever det som udda att nån påverkas av den såpass att han tog till vapen. Andra passar på att hata tillbaka – men få är opåverkade. Fasiken, det är väl själva poängen med retoriken från början, att få folk att känna saker och inte minst reagera?

Jag tycker själv att det är en jäkla balans och försöker vara så tydlig som jag bara kan även om ibland känslorna tar överhanden. Det är inte ett dugg konstigt att folk påverkas — det går väl inte att undvika att folk påverkas när man har som syfte att, ptjaa, påverka dem? Bara ytterligare en sån där grej som bidrar till luddigheten och som känns frustrerande mellan varven.

Lite mer kring ämnet: Inga hinder att Ganna utvisas anser vår regering och en annan familj har trots byns samfällda protester utvisats till Armenien. Det sägs att vi ska skämmas för vårt land, och ibland gör jag faktiskt det. Men av helt andra anledningar, misstänker jag.