Piratpartiets webbplats har varit riktigt kass, alldeles för länge. Några få har kämpat tappert med att fylla den med innehåll och rent tekniskt har det varit en frustrerande tröskel för envar som försökt att hjälpa till. Menyerna var trasiga, inlagda element hamnade lite överallt och sidan gav ett minst sagt förvirrat intryck. Bagarn’s barn kan man säga om man var lite hygglig, i grund och botten handlade det om resurser.

Mjukvaran som användes var Drupal — en kraftfull plattform, men den upplevdes för svår för att sätta sig in i, så efter några diskussioner med Anna Troberg kom jag fram till att det skulle underlätta betydligt att gå över till WordPress. När Rickard Andersson kontaktade mig för att volontera att koda ihop en sida var lyckan total — äntligen kan vi börja jobba på en ny hemsida!

Tillsammans med en representant från IT, bestämde vi att inte lägga krutet på layout, utan att snygga till den vi redan hade i syfte att ställa om hur innehållsflödet fungerar. Jag identifierade inte problemet att vara “hemsidan är ful” utan “icke-fungerande”. En eventuellt liten, men ganska väsentlig skillnad.

Piratpartiet har flera olika framtida behov som hemsidan behöver klara av. För att den ska kunna skala ut och klara av olika behov behövs en grund som allt kan stå på. Vi ville helt enkelt börja i rätt ända.

För ett antal år sedan layoutade jag om Piratpartiets hemsida, med avsikt att innehållet skulle genereras av ett decentraliserat flöde. Vi har ett stort antal sidor under Piratpartiets paraply, där jätteroliga saker händer och det kändes tråkigt att inte kunna lyfta det. Av flera orsaker så genomfördes aldrig det då. Jag försökte då på olika sätt få igång ett manuellt arbete, att samla ihop och lägga ut, men det blev alldeles för krävande.

Möjligheten öppnades nu för att göra det på riktigt. Visserligen är formen smått utdaterad, eller old school rent av, som någon kallade det — men som vem som helst som arbetat med design av layout vet, är det ett ganska omfattande arbete i sig; vilket även arkitektonisk förändring av en webbplats är, även om där ofta finns en gråzon. Resurserna var begränsade, så där jag visst hade kunnat tänka mig att “göra nåt fint” avsatte jag helt enkelt tiden att “göra nåt som fungerar” ur perspektivet växande och varierande behov. (Vilket är en tämligen trevlig grund att “göra nåt fint” på sen, för den hugande, för övrigt.)

Min önskan om att upprätta ett sakpolitisk register kunde nu sjösättas dessutom. Här ska allt kunna redovisas och bakom kulisserna pågår redan arbetet med att skriva texter och fylla på med innehåll där. Så småningom kommer det även att dyka upp en frågor och svar-bräda, istället för den nuvarande FAQ-n som ligger som platsmarkör där så länge. Flera nya underplatser är på gång dessutom, som kommer att generera flöde till vår förstasida.

För en vecka sedan smög vi ut sidan. Det saknades fortfarande en del saker — eftersom själva konceptet med en decentraliserad webbplats var ny, och eftersom vi bytt plattform helt vilket betydde att allt material publicerat genom åren lyfts över, behövde den börja användas för att se vilka ytterligare inställningar som behövde skruvas på för att den skulle bli helt klar. Vi släppte helt enkelt på vattnet för att se var det läckte.

De allra flesta var som jag, glada över att vi äntligen har en tekniskt fungerande plattform och den decentraliserade funktionen är ett enormt lyft för sidan. Men tyvärr var de som hördes mest de som framstod inte förstå själva konceptet — och som verkar ha en attityd av att en webbplats är som en “printannons”. Allt skulle vara helt klart, sa någon dogmatiskt, andra pratade om formen (som vi som sagt inte förändrat och berättade också när vi smög ut sidan), nån störde sig på “färgerna”.

En webbsida är såklart aldrig “klar”. Det är det som är fördelen till och med. Det går att tweaka, ändra, fylla på, flytta om, som behov kräver. Vår kräver det extra mycket; när vi utvecklar vår verksamhet behöver vår sida klara av att göra det också. Alla kan inte se avsikterna när de är abstrakt beskrivna dessutom, utan måste upplevas för att förstås.

Att det blir smådarrigt när en såpass stor omgörning sker (från icke-fungerande till fungerande inte minst) får man räkna med. Men från vissa håll har det varit… extra dramatiska reaktioner. Fruktansvärd ilska och veritabla floder av otrevligheter. Det är inte okej. Det finns individer som helt klart behöver arbeta på sin impulskontroll.

Vilket föranleder några ord om hur viktigt det är hur saker “ser ut”. Jag blev tipsad om en tråd på Facebook, en sida kallad “pirater som pratar” och tappade hakan över budskapet som ett par stycken skickade ut där. Detta på en sida som avser att lyfta politiska diskussioner med piratparti-tema, vad jag kan förstå. Tanken om att det såklart alltid blir lite darrigt när man ändrar grejer, växte till en oro om vad folk sänder ut för signaler om oss som parti, från ett påstått officiell plattform till och med.

De av er som passat på att fylla trådar med ilska och frustration över hemsidan, som resonerat utifrån vad potentiella väljare behöver se och veta om partiet, behöver i er tur veta att ni faktiskt syns också och oftast betyder mer än hemsidan gör, till och med. Det ni säger, den ton ni anger, de gräl ni kastar er in i med liv och lust, påverkar hur vi framstår som parti. En hemsida kan aldrig bli så väl-layoutad att den döljer eventuellt trasig debattkultur och dryga översittare.

Om jag skulle önska nån slags kollektiv lärdom från den här veckan är det värdet av att välja sina strider. Det ni säger och gör i debatterna är superviktigt, Piratpartiet står och faller med er förmåga att driva frågeställningar.

Jag läste så sent som igår om problemen som det tyska piratenpartei genomlider just nu. Naturligt att det blir så, nånstans, och det kräver en rejäl insats från alla involverade att vända en såpass destruktiv trend. Riktigt så illa är det inte hos oss, tack och lov, om något har vi lämnat mycket av den sortens slitningar bakom oss.

Det har pågått ett enträget arbete att gå framåt och det arbetet har lönat sig på flera olika sätt. Jag tycker det är superviktigt att det som hörts och synts på “pirater som pratar” i det här ämnet inte framstår som representativt för tonen i partiet. För det är det inte. Alls. Det är emellertid lätt att få intryck av motsatsen, när syran får fotfäste i debatter p.g.a. några enstaka individer. Låt inte dessa sätta nivån och passa gärna på att lika offentligt visa prov på motsatsen. Det ger starkare intryck än vald färg på hemsida.

Nåväl, i somras flaggade jag för ledningen att när hemsidan är “klar” så kommer jag att avgå från posten för kommunikation. Det har varit en rätt uselt bevarad hemlighet, men nu går jag ut med den officiellt i alla fall. Jag kommer att fortsätta jobba som volontär “som vanligt”, men på mina egna villkor, från och med årsskiftet. Det har varit ett både roligt och frustrerande arbete, men nu är det dags att gå vidare.