Idag är det Public Domain Day, då ett antal verk släpps fria och tillfaller allmänningen. Med anledning av detta har jag översatt en artikel från Duke Law (som publicerat artikeln under Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License), då jag tycker den belyser problematiken med långa skyddstider bra, även om originalartikeln behandlar amerikanska förutsättningar. Artikeln är en del av ett längre resonemang som finns att läsa här (på engelska). Jag har valt att kalla “public domain” för “allmänning” genomgående i artikeln. Vissa engelska ord, uttryck och namn på publikationer och filmer har jag ej översatt. //emma

The Best Things in Life are NOT free

Nuvarande amerikansk lag sträcker sig 70 år efter upphovsmans frånfälle och företagsskapat “arbete-till-salu” är upphovsrättsskyddat i 95 år efter publicering. Fram till 1976 års Copyright Act (som trädde i kraft 1978) var emellertid den längsta perioden 56 år; först 28 år som sedan kunde förnyas till 28 år ytterligare. Under den lagstiftningen hade verk publicerade 1956 tillfallit allmänningen den 1 januari 2013, där det skulle vara “fritt som luft för vanligt användande”. Under nuvarande upphovsrättslagstiftning behöver vi vänta till 2052.(1) Och inga publicerade verk kommer att tillfalla allmänningen förrän tidigast 2019. (Lagen i EU är annorlunda — tusentals av verk från upphovsrättsinnehavare som avled 1942 tillfaller allmänningen den 1 januari.) Än mer chockerande, den amerikanska Högsta Domstolen (Supreme Court) dömde 2012 att kongressen kan återta verk från allmänningen. Kan Shakespeare, Plato eller Mozart bli upphovsrättsskyddat igen? Högsta Domstolen gav ingen anledning att tro att det inte skulle kunna ske.

En copyrightad historia av engelsktalande folk

Vilka böcker skulle tillfalla allmänningen om vi hade lagstiftningen som fanns innan 1978? Du kanske känner igen några av titlarna nedan.

Du hade varit fri att översätta dessa böcker till andra språk, skapa Braille- eller ljudversioner för synskadade läsare (om du tror att bokförlagen inte skulle protestera mot detta, skulle du ha fel), eller omarbeta dem till film. Du skulle kunna läsa dem online eller köpa billigare upplagor, eftersom andra skulle tillåtas återpublicera dem. (Empirisk forskning har visat att böcker i allmänningen är billigare, tillgängliga i fler upplagor och mer sannolika att hittas i tryck format.) Föreställ dig ett digitalt Alexandria, ett bibliotek innehållande alla världens böcker fram till 1956, där du tack vare teknologin kan söka, länka, indexera, kommentera, kopiera och klistra in. Inte så fort… istället för att se dessa böcker tillfalla allmänningen 2013, kommer vi behöva vänta till 2052.

Samma gäller för några av de stora tidskrifterna 1956. Som första numret av MAD Magazine med Alfred E. Neuman prominent placerad på omslaget, såväl som debutnumret av New Scientist, tonårsmagasin som Walt Disney’s Mickey Mouse Club Magazine och kortlivade science fiction-magasin Satellite, Science Fiction Adventures, och Super Science Fiction.

Jorden runt på 34 699* dagar

Fundera på filmerna från 1956 som skulle kunnat vara tillgängliga i år. Fans skulle kunna dela klipp med vänner eller inkorporera dem i fantastiska hyllningar. (Det finns sannerligen ett antal goda kandidater.) Lokala biografer skulle kunna visa hela filmer. Bibliotek och arkivarier skulle vara fria att digitalisera och bevara dem. Filmer som Förbjuden Planet (baserad på Shakespeares Stormen), Jorden runt på 80 dagar (baserad på Jules Vernes roman med samma namn) och Moby Dick (baserad på Melville-klassikern) vilade i sin tur på underliggande verk som fanns i allmänningen. Här är några av filmerna som vi inte kommer att se i allmänningen förrän om 39 år:

Dessa filmer är kända, så det är inte särskilt sannolikt att vi kommer att förlora dem helt – den sanna tragedien är att bortglömda filmer faller bokstavligt talat sönder, medan konservatorer väntar på att upphovsrätten ska expirera.

“Let the Good Times Roll…” efter 2052

Vilken musik från 1956 skulle du kunnat använda utan att riskera att bli stämd? Om du skulle vilja hitta ackord eller noter till musik, och fritt spela in din egna version av någon inflytelserik musik från femtiotalet, skulle 1 januari 2013 varit en rungande dag för dig, under den tidigare upphovsrättslagstiftningen. Let the Good Times Roll, Roll Over Beethoven, Who Do You Love, Long Tall Sally, Fever, och In the Still of the Night skulle alla varit tillgängliga. Du skulle kunna tonsätta en kortfilm med I Walk The Line och Que Sera, Sera. Eller så skulle du kunna framföra några av Elvis Presleys hits: Heartbreak Hotel, Don’t Be Cruel, Love Me Tender (skriven till melodin av sången “Aura Lea”, från inbördeskriget). Idag förblir denna musik upphovsrättsskyddad fram till 2052.(2)

1956 Vetenskap — forskning om artificiell intelligens, effekterna av LSD på “normala” och ursprunget till cancerceller — fortfarande bakom betalväggar

1956 var ett spännande år för vetenskapen — då skedde publiceringen av den betydelsefulla forskningen i det gryende fältet för kognitiv vetenskap och artificiell intelligens. Men du måste betala för att kunna läsa artiklar som Allen Newell & Herbert Simon, “The Logic Theory Machine–A Complex Information Processing System” och Noam Chomsky, “Three Models for the Description of Language” i IRE Transactions on Information Theory, eller George Millers “The magical number seven, plus or minus two: Some limits on our capacity for processing information” i Psychological Review.

Vad sägs om upptäckter rapporterade för 56 år sedan i stora vetenskapliga tidskrifter som Science, Nature, eller JAMA? Du kan inte läsa dessa såvida du inte betalar eller prenumererar. Se till exempel Dr. Otto Warburg’s “On the Origin of Cancer Cells” (Science), den australienska forskaren Wesley Whittens rapport om in vitro-utveckling av en mus från ägg till blastocyst (Nature), eller 1950-talets LSD-forskning “Model Psychoses Induced by LSD-25 in Normals” (JAMA). Samma gäller för annan noterbar utveckling 1956 som Kenneth Bouldings “General Systems Theory – the Skeleton of Science”, Dr. Denham Harmans “Aging: a theory based on free radical and radiation chemistry”, samt invigningsvolymen av Journal of Psychosomatic Research.

Ibland finns artiklar tillgängliga, men då som ett uttryck av altruism eller förnyat intresse, inte som en rättighet i en vetenskaplig allmänning. En förutseende artikel om klimatförändringar av Gilbert N. Plass, “Carbon Dioxide and the Climate” fanns tillgänglig i pdf-format, endast mot betalning, men pga artikelns fortsatta relevans har den återgivits i html.

Medan dessa artiklar inte finns fritt tillgängliga från deras utgivare, är några tillgängliggjorda av tredje part, många som kanske skulle häpnas över att dessa arbeten fortfarande är upphovsrättsskyddade. Beroende av tredje part för att lägga ut upphovsrättsskyddad forskning skapar emellertid inte en tillförlitlig access — artiklar kan vara svåra att hitta, eller nedtagna, länkar går sönder och potentiella postare kan avskräckas pga risken att bli stämd.

Under tidigare upphovsrättslagstiftning, hade all denna historia varit tillgänglig för forskare, studenter och entusiaster. Idag behöver man ett kreditkort eller en prenumeration på en institution för att få åtkomst till artiklarna hos förläggaren. Och den institutionella access som många topp-forskare åtnjuter, är i sig inte heller en stabil lösning — till och med institutioner som Harvard funderar på att säga upp sina prenumerationer hos de stora tidskrifterna eftersom de inte längre har råd med de eskalerande priserna.

Alla vetenskapliga förläggare arbetar inte på det här viset. “Open Access” publikationer, som Public Library of Science, använder Creative Commons attribution licens, vilket betyder att de kan kopieras fritt från den dag de publiceras.

Verk från 1984

De flesta verken som vi lyfter här är kända — det är varför vi tog med dem. Och om detta kändiskap betydde att verket fortfarande använts kommersiellt 28 år efter sin publikation, kunde rättighetsinnehavarna sannolikt förlänga upphovsrätten med ytterligare 28 år. (Detta stämmer för flera av verken nämnda på den här sidan, även om den kortare upphovsrättstiden överskrider den kommersiella livstiden för en överaskande andel framgångsrika böcker.) Men vi vet att 85% av författarna inte förnyade sin upphovsrätt (för böcker är siffran t.o.m högre — 93% avstod från att förlänga), då de flesta verken förbrukat sitt kommersiella värde ganska snart.

Det betyder att alla dessa exempel från 1956 är bara toppen av isberget. Om lagstiftningen innan 1978 fortfarande applicerades, skulle vi ha sett 85% av verk skapade 1984 tillfalla allmänningen 1 januari 2013. Föreställ dig vad det skulle betyda för våra arkiv, våra bibliotek, våra skolor och vår kultur. Sådana verk skulle kunna bli digitaliserade, konserverade och göras tillgänglig för utbildning, forskning och framtida skapare. Istället kommer de att förbli upphovsrättsskyddat i decennier, kanske till och med in i nästa sekel.

Kanske är den mest problematiska aspekten av nuvarande upphovsrättslagstiftning, att i de flesta fall är den kulturella skadan inte balanserad mot fördelarna för en författare eller rättighetsinnehvare. I motsats till de kända verk vi lyft här, har den största delen verk från 1956 inte något kommersiellt värde.(3) Det betyder att ingen tjänar på förlängd upphovsrätt, medan verken förbli både kommersiellt och kulturellt otillgängliga. Allmänheten förlorar möjligheten till meningsfull tillgång utan någon god anledning.

Du kan läsa mer om kostnader för s.k. föräldralösa verk (orphan works) — verk som fortfarande antas skyddas av upphovsrätt, men utan identifierbar upphovsrättsinnehavare — här och här.

*95 år, ge och ta ett skottår
(1) Upphovsrättstiden för verk publicerade mellan 1950 och 1963 förlängdes till 95 år från publiceringsdatumet, så länge verket var publicerat med en copyright-symbol och tiden förlängd (vilket oftast är fallet med kända verk som de vi lyfter här).
Många verk som publicerades 1956 är redan i allmänningen för att upphovsrättsinnehavaren inte uppfyllt kravet om copyright-symbol, förlängt tiden eller andra formaliteter. Dock kan det vara svårt att spåra informationen (du kan läsa många illustrativa exempel samlade av The Copyrigh Office här). Därför behöver man som användare oftast anta att verken är upphovsrättsskyddade för att inte riskera en stämning (bara verk publicerade före 1923 har helt säkert tillfallit allmänningen). Du kan läsa mer om skyddstider i denna excellenta graf och på US Copyright Office’s guide.
Det är även svårt att avgöra om utländska verk tillfallit allmänningen i USA. Allmänt, som ett resultat av internationella överenskommelser, är verk publicerade efter 1923 upphovsrättsskyddade så länge följande stämmer: att de publicerats i enlighet med amerikanska formaliteter, att de är upphovsrättsskyddade i sitt hemland 1996, eller att när det publicerades i USA publicerades inom 30 dagar utomlands. Du kan läsa mer om upphovsrätt för utländska verk Copyright Office guide här.
(2) Lagen gällde vid den tiden “musikaliska kompositioner” — musik och text var upphovsrättsskyddade, men de specifika “ljudinspelningarna” innehållande musikaliska kompositioner var det inte; statlig upphovsrätt täckte inte ljudupptagningar förrän 1972. Så, t.ex. den musikaliska kompositionen “Que Sera, Sera”, skriven av Jay Livingston och Ray Evans var upphovsrättsskyddad, men inte Doris Days specifika inspelning av den.
(3) En kongressionell forskningsstudie fann att bara 2% av verk mellan 55 och 75 år, fortsätter att ha kommersiellt värde.