Stötte på en artikel med en intressant spaning om om vår undermedvetna sexism — i detta fall specifikt inom forskningsvärlden.

http://blogs.nature.com/naturejobs/2013/01/08/spot-the-sexist-in-you?WT.ec_id=NATUREjobs-20130117

Jag tar mig friheten att översätta de fyra punkter artikelförfattaren Joanne Kamens sammanfattade några av de vanligaste problemen med:

1: Bevisa det igen! I traditionellt mansdominerade yrken, förutsätter man att män är kompetenta, medan kvinnor ofta måste bevisa sin kompetens om och om igen. Ett av de vanligaste exemplen av "bevisa det igen!" är när män bedöms efter sin potential, medan kvinnor bedöms strikt efter vad de redan har åstadkommit.

2: Motsägelser. Också känd som "ball-breaker eller bimbosyndromet" eller "han är bestämd, hon är aggressiv"-syndromet. Kvinnor som håller fast vid traditionellt feminina roller möter välvilligt godkännande – men ses inte som en eldsjäl. Kvinnor som inte håller fast vid det feminina manuskriptet respekteras, men anses ha personlighetsproblem. Ett annat exempel på samma mönster är när självbefrämjande ses som opassande hos kvinnor ("hon säljer sig själv skamlöst") men i sin ordning för män ("han är medveten om sitt värde").

3: Mödramuren. Underförstådd fördom länkar moderskap med brist på kompetens och engagemang. Vid en jämförelse för kvinnor med identisk CV, var kvinnor med barn 79 procent mindre troliga att få anställning och blev erbjuden 11000 dollar mindre i lön för samma position, medan kvinnor utan barn var det dubbelt så troligt med en befordran.

4: Könskrig. Detta är en manifestation av fördomar som resulterar i att kvinnor företrädesvis blockerar utveckling för andra kvinnor: "Jag fick ingen hjälp, varför ska jag hjälpa henne." Anne Litwins studerar förhållanden mellan kvinnor och har funnit att kvinnor i arbetslivet beter sig som en förtryckt minoritetsgrupp. Hon påstår att kvinnor har internaliserat de negativa sterotyperna om sin egen grupp och motarbetar varandra som ett resultat av att känna sig maktlösa till förändring.

Mycket ligger i språket — hur man använder det och för vilka, och vilka värderingar som de underförstått har med sig. Och mycket av de orättvisor som fortfarande finns inom olika yrkesgrupper mellan kvinnor och män, propelleras av kvinnor själva. Jag känner igen mig själv i några av de där grejerna. Tål att funderas på.

Jag har insett att jag antagligen aldrig kommer att kunna påverka de (företrädesvis män) som upplever att jag på ett eller annat vis ska ta ett skämt eller två om min kön, utan att bli "hysterisk". Men nog tusan borde jag kunna försöka bearbeta det jag bidrar med själv, i alla fall, för att försöka bryta de här eländiga vanorna.

Sexism In The 50s (The Trouble With Women)

#opassande  

Google+: Reshared 3 times
Google+: View post on Google+

Post imported by Google+Blog. Created By Daniel Treadwell.