Slog mig just. När jag sitter och ser twitterflödet om näthatet, och en liten notis damp ner om ändringar i grundlagen i DN. Det underliggande i näthatsdebatten handlar om att folk inte tagit sin frihet med ansvar, som jag tolkar det — och det vi ser nu är fotarbetet inför förbud mot exempelvis anonymitet. "Kanske nån slags digital debatt-legitimation kommer att krävas framöver, rent av, när man köper en bredbandstjänst nånstans ifrån?" kommer jag på mig själv med att tänka.
Jag vet inte, exakt hur det kommer att se ut är svårt att sia om, men att nån form av förändring kommer att ske, råder det inga tvivel om för mig längre. Det gör mig beklämd, faktiskt. För så mycket som jag avskyr och tar avstånd från hot- och hatkorresponens från random användare online, så vill jag ju försöka hålla fast vid det där viktiga som ett demokratiskt samhälle behöver stöttas mot. Det finns en trygghetsaspekt i anonymitet, som inte syns så tydligt, när tryggheten hotas för de som lever i en offentlighet.
Näthatsdebatten och notisen om grundlagsändringen har på ytan inget med varandra att göra. Men jag kan inte skaka av mig känslan av att det finns ett samband där nånstans som är viktigt att se.
Staten är inte nödvändigvis "vi" och saker och ting eskalerar till nåt slags läge där medborgare behöver försvara sig mot staten. Och där det som vi behöver — grundlagen — har förändrats såpass att den inte gör det jobb den är tänkt att göra längre. Skydda medborgare mot makten.
Lite flummigt kanske, men det är rätt svindlande att sitta här, live, och inse att jag möjligen ser på hur det går till när vi i välmening kanske gör något riktigt ruskigt. Nåt som tvingar fram lagändringar som bara makten har glädje av i slutändan, till exempel. Och det värsta är att jag tänker att det liksom inte är makthavarnas fel, "vi" söp bort möjligheten själva.
http://www.dn.se/nyheter/sverige/skarpare-spionerilag-foreslas
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16188750.ab
Google+: Reshared 1 times
Google+: View post on Google+
Post imported by Google+Blog. Created By Daniel Treadwell.
Feb 06, 2013 @ 15:07:34
Godt brølt, leon. Jeg er helt enig!
Bøller og haters har fandtes til alle tider. De forsvinder ikke ved at man forbyder synonymer. Til gengæld begrænser man ytringsfriheden ved at udsætte bl.a. tidligere voldsofre og mennesker med t.ex. normafvigende sexualiteter for en meget mere reel fare ved at udtale sig offentligt på nettet.
Man risikerer at stjæle rösten fra harmløse, men voldsomt udsatte individer, som ellers har fundet et fristed på internettet.
Ja, haters og bullies skal "skylles ud" og retsforfølges, men jeg mener det vil være en stor (og faktisk menneskefjendsk) fejl at "tvangs-out'e" alle over én kam.
Feb 06, 2013 @ 18:07:54
Väldigt bra Artikel.
Fick en att tänka efter!
Tack för Läsningen!
Feb 06, 2013 @ 15:09:12
Men precis, det du gör är connecting the dots. Och vi är nog rädda för exakt samma saker, jag är inne på det som en av riskerna här http://jardenberg.se/b/nathat-ett-ord-som-bara-skymmer-sikten/
Feb 06, 2013 @ 16:09:16
Dessutom surras det något om att ändra i Tryckfrihetsförordningen för att bekämpa spioneri mot flyktingar. Ändamålsglidning rakt ut på det sluttande planet kallar jag det.
Feb 06, 2013 @ 15:14:37
Verkligen jättebra, Jocke! Det behövs att var och en lite till mans, börjar röja lite i näromgivningen.
Feb 06, 2013 @ 16:39:23
Jag har lite problem med näthatdebatten, eller snarare med näthatdebattörerna.
Ett skäl för yttrandefrihet är för att yttrandefrihet minimerar aggressioner. Om aggressionerna ökar borde då rimligen inte den första frågan vara: Har vi minskat yttrandefriheten? Kan vi öka den?
Men dessa debattörer vill istället reagera med att vilja inskränka yttrandefriheten… De är som homeopater som tror att mindre dos ger större verkan…
Hatet mot näthatet tycks bli extra hatiskt därför att det närs av ett förnekat och undertryckt dåligt samvete.
(skakar på huvudet)
Varför kan vi inte diskutera sakfrågor istället för meta-meta-frågor?
Feb 06, 2013 @ 16:51:36
Varför spärrar ni mediernas kommentarsfält? Den ni väntar passerar inte kommentarsfälten.
Feb 06, 2013 @ 17:02:59
Vilka är ni, i din fråga? *förvirrad*
Överlag om varför medier stänger kommentarsfält, skrev Axel Andén om häromdagen, som kanske kan intressera: http://www.medievarlden.se/blogg/axel-anden/2013/02/rosterna-som-omojliggor-fria-samtal-pa-natet
Feb 06, 2013 @ 17:14:47
Det var bara en omarbetning av två diktrader av Werner Aspenström: “Varför spärrar ni förstädernas gator? Den ni väntar passerar inte förstäderna”.
Jag tyckte bara att de passade. Och så är de så vackra… Förlåt.
Och så tror jag just att det är homeopati att försöka sänka aggressionerna genom att hålla för öronen och ropa bingo-bingo-bingo.
Feb 06, 2013 @ 17:21:37
Men vad tusan, komma här och vara kulturell! ;) Inget att be om ursäkt för.
Jag är kluven som tusan, annars, som väl inlägget hintar. Jag vet inte VAD som funkar, men jag känner i märgen att det kommer att bli nån slags konsensus om “att nåt behövs”. Bristen på lösningsförslag är oroväckande i sig, på sätt och vis. Och nej, det funkar inte att försöka ha överseende, strunta i det, osv, tror vi passerat gränsen för att tiga ihjäl troll på det viset. Isobel skrev lite: https://digitaliseringskommissionen.se/hatet-hotar-natet/ Jag har skrivit om det varstans också – om hur vi liksom måste steppa upp själva i vår näromgivning, eller nåt. Se vad vi kan göra närmast våra egna trösklar.
Feb 06, 2013 @ 16:22:38
Har också gått och tänkt +emma marie andersson.
Tänker också på hatet som fenomen och -just idag – på motsägelsen i att fördöma det på ett ställe för att i andra änden utöva det på andra plattformar. Ett exempel här på G+ är gruppen Svensk politik där tonen ofta är helt förfärande. Och där jag gått in och markerat mot det.
Men att markera innebär alltid att man sätter sig själv i skottgluggen och kallt får räkna med att ilskan omriktas. Ungefär som i alla mobbingsituationer.
Det krävs styrka för att ifrågasätta och ta emot den offentliga avrättning som ofta följer på det. Men om vi som tycker det är fel finns där och backar upp varandra kan vi bli en kraft att räkna med.
Ensam är det däremot rätt tufft att stå där när skotten avlossas så jag håller med och önskar att det alltid vore så som +Joakim Jardenberg skriver. Erfarenheten säger också att om någon vågar markera när någon utsätts för kränkande behandling kommer fler att ansluta. Då är första bollen i rullning. Låt oss börja där.
Som beteendevetare blir jag ju också uppmärksam på alla de projiceringar som hoppar och flyger omkring i många av hattrådarna och hur enkelt det är att peka på andra och kräva att de ska.."någonting". Utan att en enda gång se sin egen del i det mönster som etableras.
Tänker att om vi införde ett ämne i skolan vars enda syfte var att bygga självkänsla och självinsikt hos eleverna skulle samhället på sikt förändras.
Men det är en bit kvar…
Feb 06, 2013 @ 17:58:30
“The road to hell is paved with good intentions.”
Jag ser anonymiteten som det sista skyddet och vapnet emot en repressiv regim. Vi har faktiskt rätt stora problem med demokratin i Sverige. Det känns som politikerna numer representerar sig själv och sin ideologi snarare än att representera folket. Journalisterna verkar vilja styra och kontrollera folket snarare än informera det. När politikerna och journalisterna med hjälp av social repression, manipulering, undanhållande av information och rena lögner försöker kontrollera folket, har man då verkligen demokrati? Tveksamt, och det finns definitivt sådana tendenser i svensk politik. Oliktänkande som inte accepterar vissa delar av den förda politiken demoniseras, precis som i vilken auktoritär regim som helst i världen, och används sedan som argument för inskränkningar av rättigheter.
Oavsett vad man har för åsikter i dom kontroversiella frågorna så är hanteringen av dom i offentligenheten i Sverige oförenlig med en sund demokratisk hållning. För att förstå det räcker med att fundera vad som händer när journalister och politiker krymper rummet av “godkända” åsikter ytterligare…
Därför betecknar man ibland styrelseskicket som “demokratur”.
Feb 24, 2013 @ 15:15:49
Det du skriver har jag tänkt och försökt sätta ord på i kommentarsfält och forum länge.
Du borde vara mer aktiv och sprida detta buskap, som är sanning rakt igenom. Demokratin i Sverige är ytterst begränsad!
Min fråga är bara hur man får människor som har sitt huvudsakliga nyhetsflöde från media att förstå det.
Feb 06, 2013 @ 19:50:53
Notera dock att en väldigt stor del av näthatet inte är anonymt. Jag tror att frågan om anonymitet är ett villospår.
Feb 06, 2013 @ 20:19:14
Hört i P1. Det var en kvinna som 1968 hade en kolumn i DN, redan då förekom detta "näthat". De både skrev brev och ringde.
Polisen har redan fått utökade befogenheter, de fick ju det i höstas. Någon ur regeringen skrev i DN att polisen skulle stävja mobbningen på FB.
Kanske ska vi bilda en grupp som man kan höra av sig till när man behöver stöd. Ensam är inte stark. Blir man påhoppad bara för att man försvarar skriker man till. Tror inte det skulle fungera med Moderatorer.
Feb 06, 2013 @ 22:41:57
Näthatarna är anonyma och riktar hatet emot kvinnor med hot om det ruskigaste våld – ta bort anonymiteten från nätet så är hotet om hatet borta!
NEJ! Några vill skrämma oss så vi ger upp internets anonymitet för att skydda oss från hotet om hat och våld. Vilka vill skrämma oss?? Vilka stiftar lagar om att tvinga fram nätsurfares identitet???? Samma som hotar med terror och hat mot kvinnor! AKTA ER FÖR NÄTHATARNA!
Feb 07, 2013 @ 00:43:15
Bra idé +fd svensson! Jag är gärna med i en sådan grupp!
Feb 07, 2013 @ 04:50:43
Måste bilda en sådan grupp via dator, letat runt lite med plattan. Gör ett nytt försök senare idag.
Gonatt eller gomorron på er :-)
Feb 07, 2013 @ 08:52:58
Ok +fd svensson pinga in mig då! :)
Feb 07, 2013 @ 10:26:35
Idag inser fler och fler att journalisterna sitter i politikernas knän och bara återger propaganda och den enda korrekta politiska uppfattningen. Bekymret för dem är att de väldigt snabbt motbevisas i kommentarsfälten. Själv läser jag bara inledningen och hoppar sen till kommentarerna för att få reda på sanningshalten i artikeln.
Bara för att klargöra så tycker jag givetvis att man bör hålla en god ton på nätet.
Uppdrag granskning missade att granska vad som orsakade de “näthat” som de i programmet råkade ut för. En stor del av de i programmet skriver om jämlikhet och har i de artiklarna som de fått dessa kommentarer angripit män som grupp, i vissa fall även enskilda män, med ord som i ett annat sammanhang skulle ha fällts i domstol för hets mot folkgrupp. Givetvis vill de inte se orsak och verkan i sitt arbete utan de vill att all form av kritik mot vad de skriver ska tystas och stämplas som “näthat”.
Feb 07, 2013 @ 10:38:36
Jag har lite problem med “en annan har gjort fel alltså är det okej om jag gör fel”-mentaliteten som din kommentar riskerar läsas som. Jag har faktiskt utvecklat just det ämnet – vad man menar och hur andra läser det i en uppföljande postning: http://opassande.se/2013/02/07/jamen-dom-da/
Allt är avhängigt av om man avser att försöka hitta fram till en lösning, som inte inskränker envars rättigheter, ungefär. Om man egentligen tycker det är roligare att gräla (det finns ju såklart de som har det som motor) då kan man ju fortsätta harva i den här ordrondellen och hävda att “folk inte lyssnar” för att få en ursäkt att själva fortsätta att “inte lyssna”. ;)
Missa inte den här bilden om de som vill vara troll; tyckte den var rätt kul: https://plus.google.com/u/0/110979618766827447332/posts/aqKfDa6A4Su
Feb 07, 2013 @ 22:57:51
En tankegång som är värd att fundera på ett par gånger är följande: Om det finns ett hot mot dig, vill du då veta om det?
Ur det där kan vi utläsa en hel del. Om någon galning skulle tycka väldigt illa om mig, så lär ju inte galningen tycka mindre illa om mig om denne inte kan få komma till tals. Visst, i skydd av anonymitet törs folk skriva en hel del tokigt i affekt, saker de aldrig skulle komma på tanken att säga vid fysisk närvaro, sånt de inte menar om de verkligen konfronteras. Men det betyder å andra sidan att just sådant inte är något att vara rädd för. Rent logiskt sä är det mycket troligare att den som verkligen vill en illa, inte skriver om sin planerade gärning. Så, om det finns ett hot mot dig, vill du då veta om det?