Ordväxlingen i videon nedan är från en av de mest citerbara filmerna nånsin, The Big Lebowski, använd i en mem som snurrat runt rätt länge. Tycker den sätter fingret på en sån där grej som jag uppfattar som en slags tröskel varstans i diskussioner – som i en diskussion igår. https://plus.google.com/u/0/110979618766827447332/posts/Now6BZoVLVX

Där tar jag upp ett ämne som oroar mig, att kronofogden numer samarbetar med trafikpolisen, och länkade till en Aftonbladetartikel där en kille blev utslängd i vägrenen med sina barn för att kronofogden ville beslagta bilen. +Mattias Winbladh (som jag hoppas ursäktar att jag använder honom som exempel) kommenterade den med att skriva att han vägrar läsa Aftonbladet och tror inte på ett ord de skriver.

Det är inte utan att var och en borde fundera på att undvika kvällspressen, det skulle säkert fler behöva göra. Samtidigt så är det så att artikeln tar upp en ganska allvarlig detalj i vår nuvarande samhällstrend – som inte är ett påhitt av Aftonbladet. Och min irritation växer när jag mest bara märker av olika varianter av att slippa bry sig, som konsekvensen blir. I det här specifika fallet så berörs inte ens ämnet jag tar upp.

I det stora hela är det här en ganska vanlig grej i diskussioner. Trender som bildar olika mönster i samhället, som behöver funderas över i stora drag, kidnappas av för ämnet ovidkommande (om än i sak helt riktiga) detaljer. I ett slag blir den rättfärdiges kritiska tankegång ett medel att förhindra andra, viktiga, tankegångar vars syfte är att vara kritiska också.

Ofta kan man läsa om hur folk upplever det som att man inte får säga saker – särskilt om man säger emot. Och det är väl en intressant fundering som inte är helt utan meriter. Spelar ingen roll om någon så att säga är en "good guy" eller inte, upplevelsen är att man inte får tycka annorlunda eller utmana det som sägs från alla möjliga håll och kanter.

Det är mycket enklare att fokusera på detaljer – det s.k. "cykelskjul-fenomenet". http://en.wiktionary.org/wiki/bikeshedding Samtidigt så tror jag att det i sig måste utmanas. I den stund snuttifiering och förytling av samhället sker av exempelvis kvällstidningar så är det för att det är den sortens förenkling vi belönar och inte minst använder oss av själva i såna här situationer.

Att dra ner stora principiella diskussioner på populistiskt detaljstadie är att använda sin alldeles egna kvällstidningsmetodik. Jag önskar att det kunde bli lite mer utbredd förståelse för att det inte är Aftonbladet eller Expressen som gör fel nödvändigtvis – det är vi själva som gör fel, som t.o.m skapar grunden till behovet för enfaldig kommunikation och använder oss av den själva. Tidningar ekar det problem vi själva måste stå för, om det finns någon form av seriös analys och tanke bakom. Vi behöver i större utsträckning leva som vi lär, annars sker aldrig den utveckling och förändring vi efterlyser.

*

I sammanhanget ska sägas att "du har inte fel, du är bara en skitstövel" (min översättning av Lebowski-citatet) passar in på både kronofogden och Mattias i det här läget, vilket är en lite kul humor-effekt. ;) Observera dessutom att det inte är något fel på Mattias, eller så, han fick mest bara stå som ofrivilligt exempel för en debatt-teknisk trend jag sett många exempel av. Och som jag själv, antagligen, ingår i. Alltid enklare att se det hos andra…

#opassande  

Google+: View post on Google+

Post imported by Google+Blog. Created By Daniel Treadwell.