På sistone har jag stött på några artiklar som retoriskt gått ut på hur pirater åkt på nån slags däng på grund av nya affärsmodeller. Jag menar, som om piratkopiering och fildelning är ett självändamål, eller nåt. Kritiken från pirater om avsaknaden av affärsmodeller har rackats ner på löpande i debatten, och nu när nya affärsmodeller visat sig funka — eller påstås i alla fall funka — så är det… till piraters förgrämelse..? Det är naturligtvis stenkorkat.

Jag kallade det för historierevision när Andreas Ekström uttryckte liknande tongångar. Men det är även relevant att fundera på det ur ett vi och dom-perspektiv, där hela välutbildade grupper i samhället, med priviligierad ställning i mediakanaler till och med, gått på och drivit fram en retorik som haft för avsikt att dehumanisera en stor grupp människor i samhället.

Vi och dom. Jätteviktigt. Vi-et förstärks när det finns ett uttalat dom. Det går att se överallt i samhället och bär skulden till både rasism och mobbing. Samma verktyg, som jag envisas med att skriva då och då, som används till allt. Du kan lika gärna bygga saker med det, som du kan riva ner. I det här fallet har ett årtionde av “vi” och “dom” i fildelningsfrågeställningarna skapat en situation där jag nästan får lite ont i magen av hur pinsamt jag tycker det är när folk fortsätter slentrianmässigt att slå på pirater — när det som sagts av just den gruppen visat sig stämma och ha meriter och så smått börjat upplevas kunna lyftas till en vidare publik.

Journalistkåren är helt enkelt inte immuna från den sortens “vägrar förstå eftersom mitt lag som jag valt blir ifrågasatt på något vis” som… ja, ni förstår kanske vad som kommer…? SD-fans, som var så hyggliga som ordnade ett exempel på hur det kan se ut i den här tråden på Flashback, angående den våldtäktsanklagade SD-politikern.

Jag tycker det är oerhört intressant att se att ingen är bättre än nån annan, därvidlag. Den som nån gång inte “kan förstå” hur sånt kan hända och “varför” man stöttar vad det nu kan vara, kan nog bara bläddra tillbaka i sitt arkiv och läsa sina inlägg om fildelning. Få är de som rapporterat i ämnet nyanserat. Det har handlat om att vårda vi-et, och dehumanisera de andra.

Eftersom ingen är immun mot detta, vår hela sociala struktur är uppbyggd på det här viset till och med, så är självfallet inte jag undantagen från detta på något vis i världen. I just den här frågeställningen dock, kan jag med gott samvete peka finger. Jag känner ingen större glädje över att objektiviteten i själva verket är vad som “åkt på däng”. Det är inte utan ett visst mått av illamående, till och med, att sitta på första bänkraden och bevittna det.

När jag läser Vibeke Specht i Sydsvenskan som skriver om Per Strömbäcks nya bok, inser jag att det bara liksom fortsätter. Det finns en grupp som är etablerat okej att sparka på och uttrycka sig nedlåtande om, så det blir nästan lite praktiskt, rent av, att använda sig av pirater. “Vi” och “dom”. Frågan är hur bra det är att signalera så mycket vi-känsla med betalda lobbyister och uttrycka sig sådär om, gissar jag, en stor del av sina läsare? I artikeln kallas Strömbäck “spelutvecklare och digitaliseringsexpert”, för övrigt — titlar där “betald lobbyist” lyser med sin frånvaro.

Det är så tacksamt att tänka i “vi” och “dom”. När “vi” gör fel är det förståeligt och ursäktat, när “dom” har rätt, så har de fel likt förbannat. Vad värre är, så fungerar ju avsikten — att skapa klyftor mellan olika grupper i samhället.

Nu är nog inte detta lika allvarligt på ett allmänmänskligt plan i jämförelse med andra “vi” och “dom”-företeelser vi ser dagligen, men det är onekligen rätt intressant att se hur det där verktyget fungerar och att det alltid finns där. Det är ett problem när vanliga Svenssons använder sig av den metoden till vardags på forum och runt fikabord, för att konstruera motsättningar och stridslinjer för att vinna gehör för sin avsky för en specifik grupp. Det är antagligen inte mindre allvarligt när både media och makthavare gör det tillsammans med betalda lobbyister.

Frågan är hur den sortens klyftor som medvetet skapas, kan överbryggas? Om det ens finns tillräckligt många som är intresserade av att fundera på att bygga upp, istället för att riva ner? Nåja, vi är några stycken i alla fall. Fler får gärna hänga på.