Vi ska vara glada, säger vår utrikesminister Carl Bildt. Detta för att president Obama beslutat sig för att besöka vårt land. Att det handlar om att han ska besöka Sverige istället, då ett inplanerat besök till Ryssland ställts in eftersom de beviljat uppehållstillstånd till Snowden, vill inte Bildt kännas vid. Är det Bildt som är naiv? Amerikanska nyhetsorganisationer? Svenska befolkningen? Jag…?

Bildt framstår (till och med aggressivt) försvara presidentens besök av anledningar som inte är riktigt tydliga för oss vanliga dödliga. Det är alldeles uppenbart oerhört viktigt för honom. Allt jag ser, dock, är ytterligare symptom på “politiker som vet bättre än de väljare de egentligen skulle representera, men som anses oviktiga”.

Det är så självklart att det inte får finnas några kopplingar mellan Snowdens skrämmande informativa läckor och vårt egna kontinuerliga misslyckande vad gäller FRA. Att Bildt ber alla medborgare bortse från elefanten i rummet är skrämmande. Det är likaledes skrämmande, att det som han är väl medveten om att han ber om, infaller sig så naturligt — reflexmässigt rentav — för honom.

De demokratiska grundvalarna har skadats enormt de senaste tio åren på sätt som vi har svårt att föreställa oss, och jag ser bara Carl Bildts attityd i den här frågeställningen som ett symptom på hur illa det har blivit. Obama, som tidigare för mig personligen var en symbol för hopp om bättring är idag det rakt motsatta. Min naivitet utnyttjades där, och bakom den glatta ytan doldes försämringar av mänskliga rättigheter i rasande takt.

Ja, jag erkänner att jag personligen är naiv vad gäller världspolitiken, men min naivitet har manipulerats och utnyttjats så många gånger nu att det bara inte går att bortse från mönstren. Frågan är exakt vad det är vi ska vara glada för? Jag kan inte minst inte skaka av mig den obehagliga känslan av att Sverige frivilligt med Bildt vid rodret, ställer upp som ett slags alibi i ett fult spel, där etiken inte är på topp.

Visst, jag utesluter inte att något gott kan komma av det. Onekligen skapades en plattform för att diskutera saker rent allmänt i den svenska opinionen, omgående. En våg att surfa på i förhoppning att sprida information och tankar till så många som möjligt. Det är emellertid inte varför vi ska vara glada, är jag ganska säker på. Exakt vad har vi medborgare för glädje av besöket, och därför inte ska vara “bittra”, som han uttrycker det?

Hade allt varit bra här, hade Bildt sagt att det är självklart att de ska ta upp flera av de frågor som lyfts i samband med besöket; inte minst de pågående orättvisor som genomförs i vårt namn, som sägs vara för att skydda västvärldens demokratier, men som i själva verket driver fram det demokratiska förfall som vi ursprungligen ville skyddas från. Men det gör han inte.

Vi ska vara glada, säger istället utrikesministern. För vad?