Lattjo det där ändå, att idag, när det nakna inte är längre bort än en dator med uppkoppling, så tenderar det att bli överväldigande att se ett bart bröst. Exempelvis lite intressant att svensk media lyfter att Miley Cyrus är naken i sin senaste musikvideo.

Många människor har varit nakna i musikvideor sedan åttiotalet, och det har såklart chockerat på olika platser — men i princip inte i Sverige. Jag uppfattar det som att det varit något av en nationell kulturstolthet, eller vad man ska kalla det, att vi inte är pryda eller blir förfärade av det nakna.

Något har förändrats — visserligen har det alltid gått bra att “sälja en grej med en tjej” på ett eller annat sätt, men något i attityderna har förändrats. När Expressen skriver att artisten “…slår rekord med nya videon”, så gissar jag att det inte handlar om försäljning. Överlag verkar vinkeln vara att hon antagligen är lite knäpp i huvudet, eller på väg att bryta ihop eller nåt, såg jag nån artikel igår gå ut på, utan att egentligen förklara varför så skulle vara fallet.

Det är kanske så att karaktären hon spelade, Hanna Montana, en helylletjej med hög amerikansk moral, var populär i Sverige också? Jag har själv inte riktigt fått det intrycket, men det skulle i så fall kanske förklara varför det förväntas vara chockerande? Från min utsiktspunkt ser det ut att handla om att chock konstrueras, så att det i sig ska kunna sälja. Det funkar i USA, alltså borde det funka här, verkar logiken vara.

Jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till det. Om Miley Cyrus vill klä av sig naken så är det enligt min mening hennes val och har ingenting att göra med huruvida hon är psykiskt störd eller inte. Är hon bekväm med det, så varför skulle jag ha några synpunkter? Såklart, jag kan spekulera om att det handlar om att “göra upp” med sitt präktiga förflutna, en slags revolt in i vuxenskapet eller nåt, barnskådis som hon varit. Men det har ingen bäring på nånting alls, över huvud taget, det är liksom bara förstrött skvaller som möjligen skulle röja att jag tar mig själv och mina åsikter på liiiite för stort allvar.

Det som är relevant är att jag förvånat ser en kultur växa fram, av kommersiella skäl antar jag, som skaver lite obekvämt. Jag är inte riktigt redo att anse nakenhet chockerande, men är möjligen lite sen med att dryfta den sortens motsträvighet.

Nåväl, jag har inte klickat in på artikeln på Expressen, nånstans är det mer underhållande att sitta och fundera på vad Cyrus slår för slags rekord med sin nya video. Samtidigt som jag undrar lite över vilken typ av rekord mediasverige slår med den här typen av “journalistik” som begår nåt slags våld på både vår kultur och människors intelligens.