Rätt som det är dyker det upp någon som säger att man som person inte är viktig för FRA eller datalagring, en del insinuerar till och med att man möjligen är lite väl egocentrisk som oroar sig. “Du är oviktigt, vad gör du som skulle vara värt att kolla upp”, ungefär, riktat mot de som på olika sätt motsätter sig massövervakningen. Det finns några problem med det argumentet.

Ett av problemen är att det då blir jättekonstigt att om jag nu är såpass oviktig, ska behöva ställa upp på att inte ha något privatliv. Om nu jag är en oviktig människa, som inte FRA eller andra liknande organisationer intresserar sig för, så förstår jag inte hur det är någon slags motsats till vad de som kritiserar slentrianmässig övervakning av alla säger. Spana på människor som är misstänkta för brott, istället.

Vanligt polisiärt arbete förutsätter att någons privatliv måste granskas, men inte allas. Det är så elementärt nånstans. Jag förstår faktiskt inte varför argumentet används över huvud taget. De säger inte emot de av oss som engagerat oss i frågeställningen, de säger emot sig själva.

Nu tycker jag att det finns anledning att ha poliser och spanare. Anledningar som använts just för att genomdriva lagar som FRA och datalagring till exempel ska föreställa grunda sig på. Men, problemet är att det inte fungerar. Nu kan vi t.ex. läsa i DN där FRA berättar om industrispionage. Är FRA till för att förhindra sådant? Okej, kan nog vara rätt bra — men om det nu är ett problem har ju således inte FRA fungerat för det syftet? För det är väl det artiklarna handlar om? Att intrång görs — trots FRA? Och hur gör mina, personliga data skillnad?

Jag har många gånger sagt och skrivit att ett av de största problemen med den slentrianmässiga övervakningen är att vi inte vet vad datat används till. Vi vet inte. Det går att gissa, extrapolera ur hur data används under andra omständigheter. Att Google kan förutse influensaepedemier, som exempel. Att enskilda kan “taggas” som intressanta för vad det nu kan vara man tjänar på, annonser eller så. Men vi vet inte hur datat används när staten bedriver den här sortens verksamhet.

Vi vet att det inte används till att hitta terrorister, för då skulle terrorister ha hittats. Massvis med pengar läggs på en verksamhet som uppenbarligen gör något som anses vara värdefullt — men värdet för oss vanliga medborgare har egentligen inte synts till. Premissen var att hitta terrorister. Den premissen var en lögn har vi nu kunnat konstatera. Vad mer kan vi då anta är lögnaktigt och var kommer detta behov av att lura medborgare från?

Personligen så är jag inte emot gott arbete där data används på olika sätt. Det är inte själva användningen i sig som är problematisk, det är hur den används, i vilka syften och om datat är frivilligt överlämnat och under ärliga premisser eller inte.

Jag vet att jag är oviktig. Helt oväsentlig i universum, skulle inte ens generera en blipp på vilken mätbar skala som helst, som person. Jag är helt med på att jag är en oviktig människa. Så förklara för mig varför jag då måste acceptera att bli övervakad? För du menar väl inte, du som anser att folk har hybris som anmärker på övervakningen ur ett personligt perspektiv, att det är för att jag är oviktig, som min åsikt inte har någon betydelse..?