Låt mig börja med att säga att jag inte tror att det går att vara objektiv som människa. Det är omöjligt, som jag ser det, eftersom det kräver ett slags intellekt som jag föreställer mig är förbehållet maskiner. Objektivitet går däremot att sträva efter, som att försöka rota utanför den sfär som bekräftar ens egna uppfattning och hitta till ny och nyanserande information som målar lite mer fullständiga bilder. Denna strävan tror jag att det handlar om när man diskuterar objektivitet inom mediahuset för SVT och SR, men nånting har gått fel.

 

Tre veckor innan EU-valet ska SVT sända en partiledardebatt. Ursprungligen var temat bl.a. det nära förestående EU-valet, men artikeln har formulerats om, (skärmdump på ursprungsartikeln) då de glömde att bjuda in Anna Troberg, partiledare för Piratpartiet som innehar två mandat i EU. Två fler än SD, kan man vara fräck nog att påpeka. Såklart behövde artikeln då formuleras om. Det gick väl inte helt att undvika att prata om EU-frågor så nära EU-valet, kan jag tänka mig att de (helt riktigt) resonerade när de började justera i texten. Det blev inte mer objektivt, och problemet kvarstår.

sakpolitik_EU_litenMen det stora grundläggande problemet här är faktiskt inte SVTs brist på objektivitet. Eller att de på det här viset tycker det är fullständigt normalt med en slags politisk medial mobbing av ett parti 225 915 svenska väljare la sin röst på 2009. Det värsta är att detta bara är ett, visserligen stort, tecken på det demokratiska problem som vi har. Denna fullständiga ignorans när det handlar om EU.

Supervalåret, som medierna glatt använder sig av som uttryck och bara pratar riksdagsangelägenheter. EU hanteras på undantag och hjälper till att bidra till det djupt demokratiska underskott som EU lider av. När jag följer de politiska taggarna nämns sällan eller aldrig EU. När jag lyssnar på radio, läser tidningar eller kollar tv-tablåerna, nämns EU sällan eller aldrig.

När Västerås bara tillåter riksdagspartier — SD inkluderat — att använda sig av valstugor, är det bara ytterligare ett symptom på detta. Den totala okunskapen om det massiva intryck som EU gör på vår lagstiftning. Medierna vet inte hur man bevakar EU, och riksdagen bryr sig inte. Det senare kan man se genom att de inte bryr sig när deras representanter i Bryssel inte gör som partiet bestämt.

Det är möjligt att friheten som partierna har i kommunerna färgat av sig. Det är dock skillnad när partier i regionerna samarbetar eller motarbetar varandra politiskt för det drabbar det inte rikspolitiken eller den allmänna lagstiftningen. Det är en frihet som till och med är lite praktisk, de som bor och verkar på plats har större kännedom om vad som funkar och är realistiskt, kan man med lite god vilja säga.

Så är det emellertid inte med EU-frågeställningar. Det är större och viktigare än vi själva är. Och ändå behandlas det som oväsentligt. Och det är ett bra mycket större problem än att public service här inte vet vilket ben de ska stå på när de försöker vara objektiva. Det är så oerhört ironiskt att Piratpartiets valplattform inför EU-valet handlar om demokratifrågor. Men kanske också förklarligt.