Vem läser din blogg? Vem skriver du för?
October 5, 2007 – 9:43 pm | by emmaSatt och läste deep|eds reaktion på Stenius-affären, där han citerade Pontus Schultz. Passade på att kolla in Teflonminne och Paradigms kommentarer på det hela dessutom. Det slog mig hur de tre bloggarna på ett ganska tydligt sätt visade varför jag LÄSER bloggar. Tre helt olika stilar och infallsvinklar, även om själva grundförutsättningen var likartade åsikter i just detta fall.
Det händer ibland att jag landar på en blogg där jag (inbillat eller verkligt) känner att jag inte är välkommen — ens för att läsa. Det journalistiska skrået lär nog uppleva det ofta. (Det är inte som om vi generellt sett är särskilt bussiga mot skribenterna i gammelmedia. Fast det är ju inte något självändamål såklart.)
Snarare andas nog många bloggar konkurrens — vare sig det gäller politiska kommentarer, nöjesjournalistik, krönikor eller nyhetsförmedling. “Jag gör faktiskt det här bättre än du.” Och flera än några stycken har dessutom rätt att känna så.
De journalister som faktiskt anammat bloggandet står med en fot i varje läger, och kan röra sig hemtamt mellan de olika intressesfärerna. För olika sfärer är det. Men jag tror det är helt riktigt att gammelmedia känner sig hotade av bloggar. Kanske delvis för att vi förmedlar ett riktat hot, medvetet eller undermedvetet.
Oftare än när jag läser bloggar så råkar jag ut för känslan av att inte vara den artikeln är riktad till i gammelmedia, dock. Journalister skriver för varandra, precis som vi bloggare på sätt och vis gör. Men framför allt är de medvetna om de opinionsbildande effekterna, och den maktposition de faktiskt innehar och kan inta en attityd som känns helt främmande för mig. Onekligen verkar en del tidningar till och med exploatera folks ilska för att få till lite läsare. Alltför ofta exploateras dessutom rädsla.
När jag funderade vidare på det, slog det mig att det vore intressant att veta vem folk skriver för, om det nu går att uttrycka sig så. Men jag inbillar mig att de flesta har någon form av föreställning om vilken typ av läsare de vänder sig mot (till?).
Personligen har jag egentligen bara en läsare i grund och botten. Fokus är “skriva så att mamma förstår”. Detta blogginlägg blir ett “litet” undantag.
Min mamma behöver förstå att politiker inte vet allt och alltid har hennes bästa för ögonen och måste lära sig att ta lite eget ansvar emellanåt. Hon behöver lite extra förklaringar när det gäller det tekniska, om det är farligt eller inte. Om hon dessutom får ut ett litet skratt här och var, känner jag mig nöjd. Framför allt vill jag inte leda henne alltför starkt mot mina åsikter, men att hon ska förstå vad jag säger och ta det i beaktande när hon skapar sin förhoppningsfullt informerade åsikt så småningom.
Nu är det så att hon inte läser min blogg. Mamma äger inte ens en dator, och kanske är det därför hon är min ultimata läsare.
Aldrig riktar jag mig i tanken till en journalist och kommunicerar, även om de självklart alltid är välkomna att läsa inlägg, kommentera och lägga sig i. (Som om jag skulle kunna påverka till motsatsen…)
Men nog är det så att jag ser min blogg som ett ALTERNATIV till gammelmedia som min mamma slukar regelbundet, snarare än ett komplement, det får jag nog lov att erkänna. Även om jag nog egentligen vill se det som en symbios.
Så om det nu är så att vi konkurrerar (om läsarna?) — är det inte så att vi bloggare känner oss hotade av gammelmedia, då? Det blir den (för mig) självklara delfråga två. Om gammelmedia är rädd för oss, är vi rädda för dem?
Med lite vånda måste jag personligen svara “ja” på det. Jag litar helt enkelt inte på att tidningarna är en allsidig informationskanal. Objektivitet är ju en förutsättning för de flesta tidningar med självaktning, men konkurrensen skapar andra strömningar som tar över mer och mer. Ändå är det till gammelmedia jag vänder mig ofta för att få hjälp att sålla i det som är “viktigt”.
Det skulle vara jättespännande att höra er bloggares tankar om vem/vilka ni vänder er till med era texter. Och hur förhåller ni er till gammelmedia — är de en måttstock, konkurrent eller borttagen ur ekvationen rent av?
Trots någon liten avart av jantelag* så utsträcker jag även denna inbjudan till journalister som bloggar. Eller varför inte journalister över huvud taget. Om det nu är så att jag snubblat över något av värde som kan relateras till…
*Dels för jag är nog ändå ganska imponerad av gammelmedia och dels för att jag har ingen aning om någon i bloggosfären är det minsta intresserade av att diskutera detta.
* * *
Andra bloggar om: bloggosfären, media, gammelmedia, journalism, yrsa stenius
52 Responses to “Vem läser din blogg? Vem skriver du för?”
By Yngve on Oct 5, 2007 | Reply
Bloggar inte själv men du skriver bra o tänkvärt fast jag läser inte så många bloggar. Kommer hit ibland och är nog som din mamma.
By drf on Oct 6, 2007 | Reply
Jag skrev en snuskigt lång blogg efter att ha läst det här inlägget, blev inspirerad av dina tankar kring vem man skriver för eller inte, tyvärr så var jag även inspirerad av en herrans massa vin och det slutade med att inlägget försvann.
Om jag orkar skriva om hela joxet igen får vi väl se, jag tror inte det.
Och för att peta lite med pinnen på ämnet så har gammelmedia för mig reducerats till en serietidning som jag köper när jag vet att jag t.ex kommer sitta på en tråkig buss/ett tåg en längre tid och behöver lite förströelse.
By Christina on Oct 6, 2007 | Reply
Å jag är så långt från den - för mig - beundransvärda samling bloggare som skriver och debatterar för att påverka. Min blogg har blivit ett vardagsrum. Där mina bloggvänner och jag pratar och stöttar varandra. Gläds med varandra och delar så mycket.
Min blogg har gett mig en känsla av att jag inte är ensam i allt. Jag får berätta och dela med mig och ta del av annat som rör det vanliga livet.
Genom bloggen har jag dessutom fått underbara vänner. Vänner som jag träffat och som jag träffar med viss regelbundenhet. Och jag behöver vänner.
Bloggen blir dessutom möjligheten att lära känna andra människor på ett mer “ärligt” sätt. Jag lär känna ansiktslösa personer innan jag träffar dom.
Till dig hittade jag via deep.ed.
By Jerry on Oct 6, 2007 | Reply
Jag har funderat över vem jag skriver för och kommit fram till att jag skriver för dem som är som mig. Själv läser jag bloggar för att jag är så ruskigt nyfiken på andra människor - det måste alltså vara personligt utan att nödvändigtvis vara privat. Sedan får perspektivet och språket gärna vara uppfriskande förstås.
En gång sammanfattade jag min egen lilla målgrupp så här: “Min typiska läsare är en intellektuell individ med starka åsikter som hellre söker mothugg än medhåll. Personen i fråga har framtidsvisioner - mörka eller ljusa - och är i hemlighet mycket förtjust i internet.”
Hittade också hit via deep.
By Paradigm on Oct 6, 2007 | Reply
Egentligen skriver jag inte för någon, men jag har nog omedvetet anpassat mig till att skriva för andra bloggare eftersom de flesta kommentarer kommer därifrån. Jag tror ingen undgår att påverkas av de reaktioner man får på sina texter.
Jag uppfattar gammelmedia mer som en del av etablissemanget än som en konkurrent. Ingen journalist (vad jag vet) ansåg att Jan-Olov Anderssons dåliga tv-krönikor var ett problem. Problemet var att de uppmärksammades. Man bryr sig inte om journalistiken, man bryr sig bara om sig själva. Det är pampfasoner.
Samtidigt finns liknande tendenser bland bloggarna - man bildar klickar inom vilka man håller sams och bildar enad front utåt. Men det är som tur var mycket svårare att bygga imperier i bloggosfären.
By emma on Oct 6, 2007 | Reply
Yngve: Tack för komplimangen! :)
drf: Nä va tråkigt! Jag har för övrigt en strikt regel (som jag bryter emellanåt) att aldrig skriva påverkad eller arg. Jag tror att du igen inspirerade till ett framtida inlägg… *garvar* Ska försöka hålla det lite kortare och mindre navelskådande den gången. Eller man kan ju alltid hoppas… :D
Christina: Ditt “vardagsrum” såg himla trevligt ut, jag lär nog besöka det fler gånger! :) Själv har jag svårt för att dela med mig av “mig” på det viset, och tycker kanske att det är extra trevligt att hitta andra som gör det på ett kul sätt. Det man inte kan själv beundrar man hos andra.
Jerry: Det förklarar nog varför jag letar mig in till dig rätt ofta. Inte för att jag har några klara framtidsvisioner, men för att jag nog gärna skulle vilja kunna formulera en så småningom. Just det där med hur vi som samhälle ska förhålla oss till teknik och vad det kan leda till är en ganska viktig fråga för mig.
Paradigm: Kaka söker maka… jag brukar tänka på det ibland. Man söker konfirmation (under)medvetet, men samtidigt kan man inte utvecklas om man inte möter lite motstånd. Gammelmedia har faktiskt inte haft något egentligt motstånd, kanske därför de inte utvecklades?
By deeped on Oct 6, 2007 | Reply
*hihi* att inte skriva arg skulle innebära att jag (och antagligen även Blogge) skulle bli väldigt tystlåtna ;)
By Ulrika Good on Oct 6, 2007 | Reply
Jag skriver för Jante.
För att utmana honom.
Inför varje nytt inlägg så tänker jag först: “Vem fan bryr sig?”.
Och sen tänker jag (med en morsk knyck på nacken): “Än sen då?! Jag skriver väl vad jag vill.”
Fast jag skäms ändå alltid lite.
Jante style.
By emma on Oct 6, 2007 | Reply
Känner igen det där med jante… vad mig anbelanger slår du honom över huvudet rejält, Ulrika! Har suttit och fnissat över bläckfisen…
By Josephine on Oct 6, 2007 | Reply
Jag började skriva mest för mig själv men folk började läsa, dock få bloggare, mest är det folk som är intresserade av ämnet. I min nisch är jag ganska ensam.
Gammelmedia använder jag mest till inspiration, ibland för att de skriver bra saker och ibland för att det de skriver är knäppt. Jag känner inte av någon konkurrens från deras sida. Däremot vill jag gärna utmana dem men tror tyvärr inte att jag är så effektiv. Men tillsammans så tror jag att vi skrämmer dem lite, hoppas det i alla fall ; )
By SideShow Surfer on Oct 7, 2007 | Reply
Problemet är ju att bloggare med olika nyheter tolkar mycket av informationen helt olika liksom media i övrigt och liksom i bloggvärlden har det dykt upp olika läger där en tycker så och en annan tycker si och samlar på sig läsare och intresserade från olika läger.Problemet är också ibland att bloggare och bloggläsare verkar ha fått någon form av (nu vet vi hur det ligger till) känsla emellanåt.
Men sedan när man pratar med folk utanför nätvärlden som fortfarande är en elefant jämfört med myggan Internet oavsett hur många fina tabeller man visar upp på användartalet så säger många att det där är ju bara för en liten klick som roar sig med att underhålla varandra.
Frågan kvarstår ju dock.Är det en framtid med blogg eller något annat tar över och blir det absolut bästa ha ha … Har man bara kul med att skriva och läsa blogg eller finns det en aning mera ?.
Och som du sa.Det var ju kul att skrämmas. :)
By attälskaSchulman on Oct 7, 2007 | Reply
väldigt tänkvärt inlägg Emma.
Ibland råkar man hamna på en blogg av en händelse och ångra att man hamnade där i och med att inläget man hamnat i är ganska tråkigt eller ointressant. Så var inte fallet denna gång :)
Själv skriver jag och min vän Mac i vår blogg för alla, oavsett om man är intresserad eller ej. Blir ett sätt att få saker ur sig och för mig personligen är det inte så viktigt att den som läser är en viss typ av person eller har en viss ålder. Kom gärna förbi du med ;)
//Hiro
By olle on Oct 7, 2007 | Reply
det är synd att man inte kan få de bloggar man prenumererar på i ett tidningsformat när man är ute och reser, och då en tidning som uppdaterade sig själv var tionde minut eller så. (hit me if i make no sense, jag är trött, det är sent.) då skulle nog försäljningen av expressen och aftonbladet minska markant.
By drf on Oct 7, 2007 | Reply
Oj, vilken annorlunda och konstig trackbackping blogg.se skickar. Jaja, nu vet jag hur den fungerar iaf. ;)
By essbeck on Oct 7, 2007 | Reply
Jag började skriva för en månad sedan. Jag skriver för att jag har lust att skriva. Om någon tycker det är bra och vill kommentera det så är det bara kul.
Jag skulle inte ha motivation för att skriva bara för att så många som möjligt skall läsa det.
Har chattat i många år och detta är liksom lika dant att blogga. Men man kan fördjupa sig på ett helt annat sätt.
By Bengt on Oct 7, 2007 | Reply
Olle: Du kan faktiskt få en del som en tidning. De som pingar Lemonad….
http://svensk.lemonad.org/tidning/
By barajagjohanna on Oct 7, 2007 | Reply
Jag undrar mest lite vilka bloggare du pratar om. Jag har svårt att sätta ord på vilka jag skriver till, det är lättare att säga VARFÖR jag skriver. Det har inte ett dugg att göra med “gammelmedia”, det är liksom inget jag reflekterat över.
By Ingemar on Oct 7, 2007 | Reply
Jag skriver för den bildade allmänheten :)
Om det är dom som läser är en annan fråga
http://xantor.webblogg.se/tempusfugit/1191227017_1a_oktober.html
By Tommy on Oct 7, 2007 | Reply
Min blogg är inte politisk och inte jättepersonlig; det är ju en blogg för datorentusiaster som mig själv. Anledningen till att jag startade den var att jag var lite frustrerad över att min datortidning har pressläggningar och bara utkommer var fjärde vecka, vilket gör att jag hittar en massa tips och program som jag inte har någonstans att göra av. Bloggen har inte pressläggningar eller krav på 650 ord per sida. :-) Samtidigt använder jag bloggen för att arkivera saker jag hittar på nätet, för att sedan gå tillbaka till för att samla material till tidningen. Så, för att svara på din fråga: Jag skriver till mig själv - både mig personligen och mig i egenskap av en datorentusiast.
By emma on Oct 7, 2007 | Reply
barajagjohanna: För några av oss är gammelmedia en källa för politiska kommenterarer osv. och är väl grunden för mina tankar. Du tillhör de som skiter fullständigt i dem, och jag tror att du representerar rätt många. Oavsett, så väljer man att skriva om bloggar som homogent, men kommentererna på detta inlägg visar med önskvärd tydlighet att variationen är oändlig. Att bli presenterad som grupp är lite prekärt när det är fråga om ett stort antal individualister som publicerar texter online. Därför lite intressant att veta vad som driver människor att skriva, som motvikt till de lite enkelspåriga fördomar som emellanåt dyker upp.
By Mary on Oct 7, 2007 | Reply
Vilken intressant fundering. För mig blev bloggandet ett sätt att frigöra min skrivångest. Det har gått bra, som att skruva på en kran faktiskt. Det är helt fantastiskt att helt ogenerat få tycka precis vad man vill om vad som helst som kommer för ögonen och får i gång tankeverksamheten. Det behöver inte på något sätt heller vara sorterade tankar. Att någon läser det mans krivit är bara bonus…
Jag ser bloggen som ett verktyg som man använder för att uttrycka sig, att tankarna kan publiceras snabbt är bara en fördel. Däremot så tycker jag att bloggandet dras för mycket över en kam - jag menar innehållet i de flesta skiljer sig väldigt mycket. Det är allt från inget innehåll till väldigt intressanta kunskapsvärldar. Opinionsbildningens möjligheter är också fantastiska.
Eftersom jag en gång i världen tillhörde gammelmedia och jobbat som journalist så kan jag inte annat än beklaga de som inte hänger med på det nya utan tror att man ska flytta in det gamla tänket i våra nya verktyg. Det funkar ju inte så, det är därför jag tror att många klassiska krönikörer slutat blogga. De behöver träna lite mer på verktyget och att pressläggningen inte är tillräckligt lång för att man ska hinna tänka efter vad man skrivit. Man måste vara väldigt modig som bloggare.
By Fredrik Dernebo on Oct 7, 2007 | Reply
Ja jag skriver nog i första hand för vänner och bekanta. Lite inlägg varje dag om vad som hänt i min vardag. Rätt ointressant för många antar jag. Sen så kommer man ju på lite olika saker om orättvisor, roliga saker man hittat på nätet, sånt man sett på TV osv som kanske blir till en liten diskussion på sidan… Folk har en tendens att hitta inlägg genom dom mest kostiga vägar. Precis som jag hamnade på denna sida av en ren slump. ;) Så jag skriver nog mest för slumpmässiga besökare och mina närmaste vänner. Tvivlar på att jag har så många okända personer som följer min blogg frekvent.
By LipGloss Bitch on Oct 7, 2007 | Reply
Jag har en nischad blogg med fokus på smink och hudvård. Som nischad bloggare är det inte så svårt att ha en klar bild av vem man skriver för, det är människor som delar mitt intresse helt enkelt. Något jag har märkt med åren är att bloggen allt mer formas av mina läsare, de styr mina ämnesval ganska rejält - på gott och ont.
By Pia on Oct 7, 2007 | Reply
Jag skriver för att jag måste, har inte alls funderat på vem jag vänder mig till egentligen. Eftersom det är min värld så får jag tycka som jag vill, skriva som jag vill och vara som jag vill - vem bryr sig om Jantelagen…?
Jag tycker om att leka med ord, jag andas ord, jag älskar tvetydigheter och eftersom det hela skrivs “offentligt” så gäller det att fundera och fila lite extra på formuleringarna. I det ligger ett stort nöje:)
Läser så många bloggar gör jag inte, jag har ett fåtal välskrivna, välfotograferade favoriter, som bjuder på det lilla extra, jag återvänder till regelbundet. Inte helt lätt att hitta sådana man tilltalas av - å andra sidan så uppskattar jag inte att sitta vid datorn så särdeles mycket, det finns en hel värld där ute…:)
Intressant inlägg, opassande!
By Vilket liv on Oct 7, 2007 | Reply
Jag tycker det är kul att skriva av mig mina åsikter, även om de ibland blir vassare på bloggen än i verkligheten.
Det känns ibland som om man nuförtiden inte riktigt har samma tid o sitta o snacka med kompisar om saker hit o dit. Då är bloggen toppen!
Kommentarer gör det än mera kul o man får igång en diskussion o argumenten flödar åt alla håll o kanter.
By ronnie on Oct 7, 2007 | Reply
fantastiskt inlägg och fantastiskt språk…till en början..du skulle nästan kunnat klippa bort sista halvan, skicka in det till gammelmedia och få det publicerat.
jag blir sällan imponerad av språk i bloggar, men du fick till det på alla vis. intressant, läsvärt, öppnar för diskussion. du slår två flugor i en smäll och skriver ett bloggpolitiskt inlägg i gammelmediastil men i ett forum på nätet som gör det möjligt för dina läsare att svara oh diskutera med dig. fantastiskt. så här ska en blogg se ut!!!
men som svar på din fråga.
jag skriver för att jag vill bli läst av så många som möjligt men är för lat och ofukuserad för att skriva ordentligt och noggrant nog för att bli publicerad i gammelmedia
http://www.wasabilicious.blogg.se
By Anders on Oct 7, 2007 | Reply
Jag bloggar för att jag vill skriva. Jag vill inte säga något, men livet handlar om kärlek och politik. Det är vad det blir.
By Ben Gordon on Oct 7, 2007 | Reply
Bloggarnas bakgrund och målgrupp är lika skiftande som stjärnorna i universum. Likaså består en del, dalar en del, en del lyser och en del blinkar bara till ibland. Tyvärr är vi ändå oftast bara andrahandsaktörer som ger vår syn på redan “upptagen” media. I de fall som bloggaren uttrycker egna tankar och lämnar kändisbegäret skapas unika rader för eftervärlden.
By /M on Oct 7, 2007 | Reply
Jag har inget speciellt syfte med bloggen, mer än att den bara är. Så jag skriver inte för någon särskild mottagare. Det går bra att inte vara målinriktad, kvantifiera varför man gör något och analysera resultat också.
By PaljettenQ on Oct 8, 2007 | Reply
Jag tycker å det bestämdaste att folk (även jag själv ibland) är lite lat när de tar in nyheter och information. Vi bör vända oss till fler källor än en, tex morgontidningen för att få en djupare insyn i någon specifik händelse eller varför inte få en mer nyanserad överblick över världen vi lever i. Om vi åtmindstånde en gång i veckan surfar runt i mediapoolen för att sålla de största händelserna, eller för att se om tidningen i återvinningshögen har fokuserat på en världshändelse så är det ju bra att tex läsa utrikiska tidningar, se på nätet och se på Tv inte bara sevnska nyheter/dokumentärer.
Angående bloggandet…. jag skriver för väldigt få inser jag. Inte alla vill läsa det jag skriver,så det är ju personer som tycks ha samma intressen och skriftlig/läsligt samförstånd. Bloggen är en utveckling från mitt chattande… ser det som ett experiment. Jag gillar att smyga omkring och läsa andras bloggar,för det kan finnas nuggets där man minst anar det.
By Nemo on Oct 8, 2007 | Reply
Min blogg är mitt fönster på fjärde våningen. Där kan jag stå och spana och ge uttryck för vad jag känner. En man på balkongen. Ibland går någon förbi och hör vad jag säger. Det verkar så… På min besöksfrekvens visar det att jag har mellan 60-100 förbipasserande varje dag. Givetvis vill jag bli läst - men det är framförallt ett tillfälle att reflektera och formulera vad som just för stunden faller mig in
By Thomas Tvivlaren on Oct 8, 2007 | Reply
Mamma Thomas här! Klär du dig varmt nu när kylan börjat komma förresten? ;)
Jag skriver inte ett jota för stunden. För lite tid helt enkelt. Däremot så kokar huvudet snart över av potentiella inlägg så bli inte förvånad om det dyker upp något alster inom snar framtid. :)
By emma on Oct 8, 2007 | Reply
Det får du tammetusan se till att göra, Thomas! :D Har undrat var du hållit hus.
Det här inlägget har oväntat blivit rena rama guldgruvan över “nya” bloggar. Väldigt mycket att läsa, men jösses vad kul det här var/är!
(Förresten ganska överväldigad över alla bussiga kommentarer om mitt sätt att skriva, så måste säga stort tack och “äsch — den gamla trasan”.) ;-)
By Stefan on Oct 8, 2007 | Reply
jag önskar att jag hade en “dold agenda” eler någon form av “patos” men sanningen är att jag skriver för att retas…
;)
By Fotbollsnördar on Oct 8, 2007 | Reply
Intressanta tankar. Själv skriver jag nog mest för att få uttrycka mig själv vilket jag sällan kan med min stolliga släkt o andra.De ogillar allt jag gillar. Min son får dock blogga på bloggen, men det gör han mest för att reta mig tror jag. De som läser vår blogg verkar mest vara etniskt svenska män. Raka motsatsen till mig men alla som vill får läsa vare sig de är fotbollsnördar eller bara gillar flätor o rosa prylar. mvh Ronaldinha
By Carl Jacobson on Oct 9, 2007 | Reply
Jag har nog den känslan att bloggandet generellt sett skulle bli rätt torftigt utan spänningen med gammelmedia. Problemet för bloggaren är väl snarast att det är gammelmedia generellt sett som drar längsta strået.
Själv skriver jag inte för mamma, men väl för syskon och barn och en handfull vänner. Bloggandet har nog blivit ett slags rationaliserat brevskrivande som kompletterar mejlandet till individerna - ett sätt att hålla kontakt alltså.
By Ella on Oct 9, 2007 | Reply
Det låter lite som om alla bloggar är tänkta att vara i någon slags relation till traditionell media. I själva verket tror jag att de allra flesta faktiskt inte har journalistiska ambitioner utan skriver en blogg för att det just är en web-logg, dvs någon typ av “dagbok”.
Min blogg är en dagbok. Vilka som läser är inte så intressant som vilka som kommenterar. Det jag skriver, gör jag för min egen skull. För att få uttrycka tankar som inte kan uttryckas på annat sätt. Jag skriver för att det roar mig. Läsarna är bara grädden på moset.
By Anki on Oct 10, 2007 | Reply
Rör mig själv mest i sy / pyssla bloggarna. Min blogg ska inspirera andra och jag inspireras ofta av de bloggar jag besöker.
Enbart “läsbloggar” kollar jag sällan.
By Karl on Jan 30, 2008 | Reply
Bloggar för att jag tycker det är kul helt enkelt.
Skönt att få sina tankar nedskrivna, sådant som man uträttat under dagen m.m.
Har inte många läsare dock…
Karl’s last blog post..TrainingBook