Tjenare
Är det väldigt oansvarigt av mig att skita i om kommunikation sker på svenska, så länge kommunikation och förståelse åtminstone sker? Tydligen.
Det ska lagstiftas om att man inte får använda sig av annat språk än svenska. Personligen tycker jag att det är en märklig inställning, och vad det verkar en attityd som fördömts när den skett i andra länder. Visst finns det ett värde i att förvalta gammal kunskap, men å andra sidan finns det gränser för hur reaktionär jag ska tvingas vara. Via lagstiftning, no less.
Det är såklart jättefarligt med utveckling så givetvis ska det resultera i tvångsåtgärder. Hur farligt är det egentligen att människor över hela världen kan göra sig förstådda med varandra? Tanken svindlar, vi kan ju lära av varandra. Framför allt i forskningssammanhang, som utpekas som extra “förslappade” i artikeln om lagförslaget.
Finns det någon särskild anledning att dagens svenska ska räddas, förresten? Vi snackar ju inte likadant idag, som bara för ett hundratal år sedan, menar jag. Vi borde faktiskt se till att backa bandet lite för att försäkra oss om att vi verkligen talar riktig svenska. Med tanke på tyska och franska låneord är jag inte säker på riktigt hur långt tillbaka vi måste gå, men ändå.
Nåja, jag kanske inte ska raljera för mycket — tydligen är vi rätt ensamma om att inte ha vårt språk officiellt förankrat i lag. Jag köper visserligen inte diskrimineringsargumentet som florerat till varför det inte gjorts tidigare. Men jag ifrågasätter varför man anser att det behövs, över huvud taget, varför en tolk är att föredra framför egen förståelse och talang för kommunikation.
Det är klart att vi också måste ha detaljregleringar, men det kan nog vara svårt att förutse på vilka områden de kommer att behövas och hur de ska utformas, jag tror att det måste komma senare.
Sådärja, lite utrymme för godtycklighet också. Helt i tiden, får man väl säga.
Apropå levande språk som fasansfullt nog utvecklas i takt med tiden; jag undrar om pilsnersvenska är något som kan få en egen paragraf eller två?
* * *
Andra bloggar om: språkvård, svenska, sverige, politik, lagstiftning, pilsnerfilm, lorry
Ja, vi är ganska ensamma om det.
Anledningen till att alla EUs dokument finns på svenska som ett av språken, till exempel, är inte att Sverige krävde det.
Anledningen är att Finland krävde det.
De har svenska och finska som officiella språk.
Problemet är väl om förståelse inte sker. Att gå till en läkare som inte förstår 100% av vad man säger, trots att man pratar landets språk, kan ju lätt bli lite jobbigt. Detsamma gäller på arbetsförmedling, socialkontor osv.
Att anställda vid svenska myndigheter skall felfritt klara av språket borde vara det minsta man kan begära som medborgare. Dom som nu tycker att det inte behövs lagar om detta, prova att komma ner till Södertälje och upprepa 20ggr på arbetsförmedlingen vilken utbildning man har, eller försök förstå läkare som inte kan förklara om du skall sätta dig på en stol eller ta ett stolpiller.
Det är naturligtvis jättebra om myndigheter kan göra sig förstådda på mer än ett språk, Men jag ser nog allt utom just Svenskan som en option i det sammanhanget.
Rick; så det MÅSTE vara lagstadgat som officiellt språk för att få tillgång till översättningar i officiella internationella sammanhang? Plockade inte upp den praktiska detaljen i artikeln. Snarare var det “svenskan måste räddas” jag läste det som.
Gelo; det är väl en förutsättning som det levs upp till redan idag, väl? Min tanke är naturligtvis att så länge vi förstår varandra är det liksom inte ett problem, menar du att det är ett problem att folk i officiella sammanhang inte kan svenska?
Allmänt är det attityden i artikeln som i alla fall jag känner av, där man är orolig för att svenskan ska sluta existera eller nåt, vilket jag upplever som ett klart överdrivet problem, om inte ett icke-problem till och med. Därför måste man tvingas ha tolk, även om man redan förstår språket som talas i EU-sammanhang, som står skrivet i artikeln?
Att ogilla engelska låneord är en sak, att lagstadga om att man inte får använda engelska ord i olika sammanhang känns som ett enormt kliv. Jag upplever helt enkelt inte att svenska språket behöver “räddas” sådär skitmycket. Men det kanske är artikeln som är vinklad från eventuell praktiska problem som existerar idag som lagen är menad som, istället för abstrakt låneordsrädsla som den signalerar nu.
Nja, i Sverige finns det väl inte något alternativ att publicera dokument på. I Norge har jag sett att doxar publiceras på bokmål och nynorska; i Finland på svenska och finska. Men svenska är en ganska klar defactostandard i Sverige — det finns liksom ingen anledning att lagstifta om det, lika lite som det finns att lagstifat om att Stockholm ligger nordost om Norrköping.
I EU, däremot, så översätts bara dokument till unionens officiella språk. Och att svenskan är ett av dem, det har vi Finland att tacka för. Jag tror inte att språket måste ha någon speciell laglig status för att kunna kräva det — det borde rimligtvis bara vara något för förhandlingsbordet.
Dessutom får jag lite taskiga vibbar av “bevara språket”-attityd. Det är lite “bättre förr” över det hela.
Jämför med det franska Directoriat Genéral de la Langue Francaise (generaldirektoriatet för det franska språket) som tar sig själva på så mycket allvar att de ser konstant skitnödiga ut.
Världen behöver mer folk som inte tar sig själva på så stort allvar, och kan sätta saker och ting i perspektiv.
Som upprepas i Battlestar Galactica: “Allt detta har hänt förut. Allt detta kommer att hända igen.”
Tanken är väl som jag förstår att myndigheter och studenter inte ska prata och skriva svengelska, många svenska ord har slutat att användas och ersätts med engelskan, ord som inte alla förstår. Jag tycker att det är på tiden att man tar tag i det här, ser själv inte något större problem i det här.
Mickey J Barczyk’s last blog post..BigDog, Robot: för jävla verkligt… eller vad man ska säga
Egentligen har jag inget emot det, klart man ska ha god kunskap i språket osv. Jag svär över mig själv när jag hemfaller åt dylikt, inte minst, och försöker skärpa till mig. Men det är nog lagstiftningsbehovet som jag ifrågasätter mest. Om studenter använder sig av svengelska i uppsatsen, ska de spärras in på vatten och bröd då? Eller ska lärarna få besök av språkpolisen? :D
Nej det kan jag inte påstå att det görs, du är som sagt välkommen ner och prova. Sedan kan man naturligtvis argumentera nivåer av kunskap, men ta tankeexemplet med vanliga utryck och läkare, vad skulle du själv välja för utryck när du skall beskriva hur ont det gör, och tänk sedan på hur en läkare som inte har intim förståelse för språket, språkbruk och nyanser skulle tolka det. Hur mycket smärtstillande ger du till någon som säger “det är lugnt, om det inte dödar härdar det” om du inte har den kulturella kunskapen att det betyder “jag kommer dö om 1/2 minut”. Nåja lite extrem exempel men…
Har själv upplevt problem på arbetsförmedlingen när jag försökte skriva in mig där efter en kunkurs, den anställde pratade så dålig svenska att det var svårare att förstå än skånska. Att förklara för personen hur man stavar processautomatik, för att inte tala om vad det var, var ju ett äventyr.
Så inte sagt att svenskan inte skall utvecklas, och läser man artikeln får jag intrycket att det ligger en uppmaning att utveckla språket innom ramen för resp myndighets verksamhet, utan snarare att som myndighetsutövare oavsett nivå så måste man kunna ställa krav på felfri, generic, svenska. :)
generic! *asg* :D
Det finns inga som helst skäl att “skydda” svenska språket. Jag hade varit mycket gladare om jag hade växt upp i ett engelskspråkigt Sverige – då hade jag kunnat prata flytande med många fler människor.
Är det inte så att mycket kurs litteratur på universiteten är och kommer att förbli engelskspråkig? Blir det då inte ologiskt att lagstifta om att inte använda de facktermer som man lär sig.
Det är svårt att lära sig att uttala ett annat språk som man lär sig efter 10-12. Blir det gränsen för immigranter?
Kanske uppmuntran vore bättre än språkpolis.
Bra. Har sett nog av svengelska powerwords i tom regeringsskrivelser fast det finns bra svenska ord för det, det akademiska slanget blir mer och mer svengelska när det gäller offentliga rapporter och myndighetsutövande dokument, att prata om ‘triggers’ i ekonomin är inte svenska bara ett sätt att tala om för mig att dom minsann är med i matchen osv.
Att det sen tas upp att vi ska köra hårdlinje med att köra svenska oxå utrikes i officiella sammanhang verkar mer en flört med extremhögerröster.
powerwords… :D Kanske vi alla måste spärras in på vatten och bröd när allt kommer omkring!
[...] De ska brukas och så länge de brukas väl ser jag inget problem i att blanda dem. Och som Opassande mycket riktigt påpekar finns det ingen gudomlig anledning till att svenskan måste finnas kvar [...]
Det kommer alltid att finnas de som tycker att språket försämras då vi plockar in låneord. Nu för tiden är det ju mycket engelska låneord, men det fanns ju en tid då det var “coolt” att säga saker på franska, ungefär som människor säger saker på engelska nu, tror jag.
Det är väl inget problem, men jag håller med gelo om att det ju vore bra om språket hanterades på arbetsförmedling och hos läkare. MEN å andra sidan är det inte en garanti för att arbetsförmedlaren förstår vad processautomatik är. Själv skulle jag inte direkt kunna ta gift på att jag skulle svara rätt på den frågan. Säker på att tålamodet inte blev onödigt kort pga resten av språkförståelsen fungerade dåligt?
Men för att återgå till ämnet så borde väl denna lag inte göra någon skillnad om den inte behövs?
[...] bloggar intressant om språklagen :Badlands hyena, Cattis blogg, Opassande , [...]
[...] De ska brukas och så länge de brukas väl ser jag inget problem i att blanda dem. Och som Opassande mycket riktigt påpekar finns det ingen gudomlig anledning till att svenskan måste finnas kvar [...]