Aftonbladet fortsätter ligga i i fildelningsdebatten, efter Ulvaeus inlägg (som genererade en del intressanta kommentarer här t.ex.) och man pendlar mellan hopp och förtvivlan. Idag publicerades ett debattsvar från piratpartiets Christian Engström som tar upp problematiken med “hur stoppar vi fildelningen då?” och pekar på hur privata brev åker med i diskvattnet när piratkopiering ska spolas bort från datorerna.

Sedan är det ett par anonyma inlägg, som förvånade mig lite att tidningen tillhandahåller, men är lite kul att notera i alla fall. Det första från någon som heter Lars, som visserligen har bra argument men ger ett lite dubbelbottnat intryck. En bra artikel, i allt som räknas, om än jag blev lite förvånad över stigmatisering av icke-existerande personlighetstyper i debatten vars argument (om man bortser från privatlivs-aspekten) han levererade snyggt och prydligt. “Pop-Johan” är signaturen på ytterligare ett inlägg i kölvattnet på Ulveaus inlägg, som i början av artikeln säger sig hålla med om att upphovsrätten behöver förändras. Men jag är inte riktigt klar över hans slutsats. Han lämnar lite schyssta tips om vilka verktyg som finns för just fildelning, dock, om än jag föredrar bittorrent.

Pelle Lidell som är musikförläggare känner sig orättvist behandlad och välkomnar Ulvaeus inlägg i debatten. Han har upplevt det som att låtskrivare inte har haft en chans att försvara sig mot en underförstådd lynchmob av piratdebattörer som vällt fram på sistone. Mot slutet av en ganska tänkvärd artikel om att sätta ansikten på människorna det debatteras om, och hur roligt det är att Sverige är en framstående musiknation, slirar han ut fullständig.

Han påstår att man ljuger om man kallar fildelning för annat än stöld. Trist nog står det i lagboken att det är “upphovsrättsbrott” och inte stöld, så hans kredibilitet slaknade lite. Han avslutar med frågan om upphovsrätten är orättvis, och signalerar då att han som många andra tror att kritiker av upprättande av lagar som ska förhindra upphovsrättsbrott är samma sak som att vilja ta bort den.

Så igen säger jag det, förhoppningsvis når det ut till fler och fler varje gång jag poängterar det — den ideella upphovsrätten ska inte röras. En låtskrivares ideella upphovsrätt är hans/hennes, och ingen kan eller vill ta det ifrån dem. Allra minst de fans som går under benämningen pirater.

Den stora frågan gäller om vi är redo att kasta bort privat kommunikation i syfte att fånga upp upphovsrättsbrott. Inget annat. Är det rättvist att samtal med vänner, bekanta, advokaten, journalisten, läkare och andra, ska finnas tillgängliga för att förhindra att musik eventuellt delas med av i kommunikationen till och från datorn?

IFPI, t.ex. är mycket tydliga på den punkten, det är det de vill, och det är dit de driver lagstiftningen med politikers benägna hjälp. Vänligen läs lite mer om vad intresseorganisationerna gör, innan ni anklagar oss för att vara skumma, lata, snåla, finniga eller vilka andra nedsättande kommentarer ni föredrar att ansätta oss med. Jag vägrar tro att ni alla är kalla, cyniska människor, som tycker att vi förtjänar att bli satta i glas-celler.

Om ni inte känner till vad trafikdatalagring är, så beskriver man det enklast med att all information som sker digitalt, mail, var du surfar, vem du chattar med, var du är när du använder mobilen, vilka du ringer och får samtal ifrån, och så vidare, ska lagras. När ettor och nollor samlas på en och samma plats kan inte kontraband urskiljas från annan trafik. Vilket innebär att medborgare måste leva i en glaskupa, allt material måste läsas och konstateras vara “lagligt” eller inte.

IFPI är en av intressegrupperna som driver på hårt om trafikdatalagring. De anser till och med att tidsrymden som är på förslag ska gälla för hur länge material av det här slaget ska sparas, är alldeles för liten. De vill ha fullständig kontroll över vår kommunikation för att tillse att ingen lyssnar på exempelvis en ABBA-låt utan att ha betalat för det.

Är det verkligen det här ni artister, låtskrivare, förläggare vill ha? Är det den här sortens liv ni önskar samtliga medborgare, inklusive er själva, för att förhindra att en låt laddas ner?

När ni läser kritik av upphovsrättslagarna är det detta ni ska komma ihåg. Vi kräver inte gratis musik, vi anser att upphovsrätten är här för att stanna. Vi ber er däremot, på våra bara knän, snälla snälla — låt inte kontrollsamhället svälja oss hela i upphovsrättens namn.

En del av oss ser visserligen många möjligheter för låtskrivare och artister att fortsätta kunna förtjäna ett uppehälle. Slutet är inte här bara för att vi inte anser att ett upphovsrättsbrott är tillräckligt stort för att montera ner privatlivet. Vi hjälper gärna till med förslag och stöd så mycket vi bara kan. Sälj inte ut svenska folket, vi kan samarbeta och hitta lösningar, bara ni inser vad det egentligen är som står på spel här.

Men alla ser inte möjligheterna, det är helt riktigt. De måste emellertid ta sitt ansvar och säga rent ut — är det okej att jag inte får skriva privata brev utan att upphovsrättsorganisationer får tillgång till dessa för att konstatera om jag bryter mot upphovsrätten eller inte?

* * *

Andra bloggar om: fildelning, upphovsrätt, musik, kultur, kontrollsamhället, ifpi, piratpartiet, trafikdatalagring

Aftonbladet fortsätter ligga i i fildelningsdebatten, efter Ulvaeus inlägg (som genererade en del intressanta kommentarer här t.ex.) och man pendlar mellan hopp och förtvivlan. Idag publicerades ett debattsvar från piratpartiets Christian Engström som tar upp problematiken med "hur stoppar vi fildelningen då?" och pekar på hur privata brev åker med i diskvattnet när piratkopiering ...