Hur står det till med den representativa demokratin?
August 12, 2008 – 7:51 am | by emmaEftersom hanteringen av reaktionerna mot FRA-lagen inte varit de mest genomtänkta, är det väl inte förvånande att Schlingman går ut och vill bättra på nyspråket. Personligen tror jag att emulera amerikanska tillvägagångssätt är ungefär det sämsta man kan göra för tillfället. Men det är inte som om jag är otacksam. Det skadar ju inte att de gör sina anti-demokratiska metoder ännu tydligare, det är inte helt otroligt att det leder till större motstånd. Om det nu finns några kvar att övertyga om lagens förkastlighet.
Katarina Brännström fick en mängd kommentarer på sin blogg, då hon uppenbarligen missförstått den praktiska tillämpningen som står inskriven i FRA-lagen. Detta föranledde att hon förstod ännu mindre (folk hade ju citerat lagtexter), och inspirerade henne till och med att vända ut och in på ordet “kränkning”. Eftersom det råder lite hysteri bland folk i största allmänhet, så behöver man inte bry som om att det är hon själv som står för kränkandet. Folk är bara löjligt känsliga, helt enkelt. Men det ingår väl i den inslagna banan av att för allt i världen inte tackla det folk ser, vet och kritiserar.
Det råder som bekant ett visst demokratiskt underskott i EU (ACTA-avtalet, är ett bra exempel), och ProjO går till och med så långt som att tycka att vi ska kliva av hela rasket, och presenterar samtidigt ett tyskt reportage där journalister blir utkastade ur parlamentet. Det verkar som om trots flera avslöjande reportage om fuskande, så fortsätter parlamentariker att stämpla in trots att man inte har för avsikt att arbeta.
Jag hoppas att ingen missat att Bajsmannen jobbar på FRA, förresten.
* * *
Andra bloggar om: FRA, kontrollsamhället, EU, politik, samhället, medborgarrespekt, nyspråk, lex orwell, ordvrängeri
10 Responses to “Hur står det till med den representativa demokratin?”
By Hans J on Aug 12, 2008 | Reply
Katarina Brännström har väl ett militärt tänkesätt:
Om verkligheten och kartan skiljer sig åt så gäller kartan!
och beträffande “Bajs”-mannen så vet vi ju inte om han “jobbar” där - bara att han är anställd (avlönad) där…
By Jeffer on Aug 12, 2008 | Reply
Egentligen är kopplingen till det amerikanska etablissemangets världsbild och dess metoder bra och klargörande. Vi ser var drivet kommer ifrån och kan ana mäktiga krafter som inte enbart är intresserad av “antiterror.” De ser antiterrorkampanjen som en hävstång att gynna sina särintressen.
Det mäktigaste särintresset just nu är den amerikanska upphovsrättslobbyn som har fått ett inflytande som saknar alla proportioner - både i USA och resten av världen. Deras mål är en total, för att inte säga totalitär, upphovsrättsregim.
De vill möta hotet mot deras gamla affärsmetoder som digital kopiering innebär, genom ökad kontroll av all form av digital distribution och kommunikation. Här finns den perfekta symbiosen mellan film- och musikbolagen och ett allomfattande övervakningssystem. Något som de också lobbat för både här och i USA.
Vi ska också veta att upphovsrättskartellen - hur kuslig den än verkar - bara är en av många potentiella särintressen, som kommer att vara intresserade av att vara “kunder” till den stora underrättelseapparat som stegvis byggs upp. FRA är bara en del av projektet. Det är alltså inte bara statliga och överstatliga myndigheter som är intresserad av vad en perfekt Storebror kan erbjuda för tjänster.
Självklart måste vi sätta stopp nu!
By Tor on Aug 12, 2008 | Reply
Som jag även skrev på Katarina Brännströms blogg så har hon missuppfattat ordet “kränka”. Det kan betyda två helt olika saker: “förnärma” respektive “inkräkta på”. Den debatt som Zaremba på DN tagit upp har att göra med subjektivt upplevda förnärmanden medan FRA-debatten rör objektiva intrång i den privata sfären.
By zwanzig on Aug 12, 2008 | Reply
word. klockren post, Opassande!
By Rikard on Aug 12, 2008 | Reply
Ett sätt att effektivt underminera trovärdigheten hos motståndarna, bloggosfären, skulle vara att “läcka ut” en snaskig skandal med inslag av fekalier och sedan avslöja den som elakt och sanslöst förtal.
Detta skulle då syfta till att visa hur bloggosfären okritiskt tar till sig spektakulära rykten och gladeligen sprider dem vidare utan källkontroll.
Dementiapparaten lär gå på högvarv nu och att låta en nyttig idiot som tidigare utmärkt sig i kriget mot den fruktade fildelningen stå för spridandet skulle ju vara på sitt sätt genialt.
Bara en tanke som slog mig.
By Anders Andersson on Aug 12, 2008 | Reply
Jag tror att Bodström gav uttryck för ungefär samma missuppfattning när han försvarade DNA-topsningen av ett flertal (ej misstänkta) män i Umeå i samband med utredningen av våldtäkterna där för ett par år sedan. Han utgick från den kränkning som våldtäkten utgjorde, och satte den i relation till det förhållandevis smärtfria ingrepp som topsningen var.
I det fallet är kanske “förnärma” inte rätt synonym att använda; jag skulle säga “plåga” i stället. Bodström talade om ett fysiskt ingrepp i människokroppen, medan hans kritiker menade att det var själva urvalet av kandidater att topsa som var kränkningen. De var som sagt inte misstänkta för brottet; de bara matchade några väldigt allmänt hållna kriterier på den efterspanade gärningsmannen, såsom att han var man och sannolikt bodde på orten (liksom eventuellt att han hade en bil av något slag).
Förutom att både Bodström och Brännström tyr sig till sina egna tolkningar av ordet “kränka”, så vill jag ifrågasätta själva grunden för resonemanget att jämföra rättsväsendets agerande med brottslingens. I vad mån rättsväsendet får kränka den enskildes privata sfär eller andra rättigheter skall enbart bero på hur allvarligt brottet är, inte på hur pass kränkt brottsoffret känner sig.
För flertalet brott är graden av kränkning irrelevant för brottsrubriceringen, och därmed också för straffskalan (även om det faktiska straffet i ett enskilt fall förstås kan bero på vad offret berättar under rättegången), så de rättsvårdande myndigheterna kan givetvis inte ta någon formell hänsyn till denna kränkning vid valet av tvångsåtgärd att tillgripa mot vare sig misstänkta eller ej misstänkta personer. Den som begår högförräderi (till exempel genom att ge bort Skåne till Danmark) eller grovt sabotage (mot exempelvis anläggning av vikt för rikets försvar) kan dömas till livstids fängelse, men föreligger det i så fall någon kränkning av enskild person? Likafullt kan rättsväsendet tillgripa ganska integritetsinskränkande tvångsåtgärder för att utreda dessa brott.
Idag verkar dock somliga betrakta kränkningar ungefär som förkylningar; de kommer och går och är allmänt otrevliga. Kan man sjukskriva sig om man vaknar en morgon och känner sig kränkt i huvudet?
By Rikard on Aug 12, 2008 | Reply
Helt enkelt kanske man kan sammanfatta det så här:
Kränkning av person är inte samma sak som kränkning av någons personliga integritet.
Den personliga integriteten kanske kan beskrivas som privatlivets helgd?
Att som vissa gå och jämföra intrånget i den privata sfären som FRA-avlyssningen onekligen innebär med flygplanskontroller (som kan vara kroppsligen närgångna, så väl som snokande i en privata bagage) hjälper inte förespråkarnas sak.
Någonstans mellan engelskans “privacy” och “integrity” hamnar vi när vi kritiserar kontroll- och övervakningssamhället. Måhända pratar motståndarna och förespråkarna förbi varandra just på grund av grumliga och löst definierade begrepp och det är ju olyckligt.
Hur går vi vidare? Kan vi enas om en nomenklatur inom motståndet?
By Winston Smith on Aug 13, 2008 | Reply
Jag kommer i riksdagen att arbeta för ett förstärkt skydd för den personliga integriteten. Det är inte rimligt att oskyldiga skall kunna bli förföljda därför att staten tillhandahåller information som ger knäppskallar och kriminella dessa möjligheter. I Östtyskland och Sovjet var kontrollen total av människor men så får det inte vara så i Sverige.
Katarina Brännström (m)
Riksdagsledamot
http://www.moderat.se/artikel.aspx?artikelid=30068
By Björn Wadström on Aug 13, 2008 | Reply
Märklig kommentar från Brännström. Snacka om nyspråk..Ta bort Reinfeldt ur min telefon. Jag vill inte ha någon som förstärker skydd..Det går aldrig att försvara friheten genom att inskränka den.
Jag fick en märklig tanke. När Hells Angels sparkar in en bildörr för att något pukko tror de äger vägen så blir det ett herrans hallå..När en FRA-anställd ger sig på felparkerade bilar så verkar det vara ok..
De får hålla på bäst de vill men ge #¤”#¤%&&¤ i min telefon och i min post. Den tillhör inte Reinfeldt eller ens Brännström som tror sig ha rätten att förstärka skyddet…förstärka skyddet av insamlad information om mig och mina vänner..bl.a bl.a
Nu handlar egentligen FRA om att moderaterna vill handla informationmed USA men det vet väl alla redan:)
Björn Wadströms last blog post..Musiker mot FRA
By Populisten on Aug 13, 2008 | Reply
Både bajsmän och skatteflyktingar verkar det finnas på FRA. Men jag är inte förvånad. Vem tror egentligen att det är normala människor som tycker om att arbeta med att avlyssna sina medmännsikor och snoka i deras privatliv?
Populistens last blog post..En medborgare bortom varje misstanke