“Kulturen spirar inte ur en gevärspipa”
October 10, 2008 – 6:45 pm | by emmaAnders Andersson har i en kommentar hos Anna Troberg skrivit väldigt tänkvärt om upphovsrätt vs. yttrandefrihet. Jag tar mig friheten att kopiera hans yttrande och lägger upp den här för vidare spridning. Kanske blir det rent av fler som kopierar och använder sig av delar eller hela texten:
Kommentar från Anders Andersson
October 9, 2008, 6:02 pm
Yttrandefriheten kan tolerera att enskilda kivas inbördes om vem som varit först med ett visst yttrande, för om någon annan redan har sagt precis det jag vill säga och vem som helst kan ta del av det, då är ju min upprepning av yttrandet onödig. De rättsliga konsekvenserna av att man sprider någon annans yttrande bör inte bli värre än att man får ersätta upphovsmannen för den faktiska förlust han gjorde. Staten må tillhandahålla en domare som har att lösa tvisten mellan parterna, men där går gränsen.
Det är när man blandar in polis och åklagare i frågan om ensamrätt att uttrycka sig med vissa ord, bilder eller ljud som jag kliver av tåget. Då har staten lagt sig i något med vilket den strängt taget inte har att göra, själva yttrandefriheten. Jag avgör själv när och i vilken mån jag skall försvara min egen ensamrätt; den åklagare som utan en uttrycklig angivelse från min sida hänvisar till min upphovsrätt för att bryta sig in i min motparts eller någon annans bostad, skrämma slag på hans familj och beröva honom hans skrivmateriel, den åklagaren kränker mina rättigheter å det allra grövsta. Det är som att låna ut ett rep till grannen, och få tillbaka det med blodfläckar på till följd av hur det har använts.
Jag har velat tro att vanliga författare och andra kreatörer vilkas verk missbrukats för att trakassera “obekväma” individer har varit omedvetna om vad deras förläggare ställt till med, och därför inte hållit dem ansvariga. Så länge Tage Danielsson och Povel Ramel har ägnat sig åt sitt skapande i stället för åt att polisanmäla sina beundrare, så har jag kunnat uppskatta deras verk och även betala för fysiska exemplar eller framföranden, trots att jag har känt till hur illa ställt det är med lagen.
När en upphovsman däremot ger uttryck för en egen ambition att drämma till “fildelare” eller andra kulturnjutare med lagens långa arm, då plockar jag sagde upphovsmans verk ur min bokhylla och lägger dem i något mörkt skåp. Så har jag gjort med Adolf Hitlers Mein Kampf, helt enkelt därför att jag inte tycker den boken är något att skylta med. Hitler lär för övrigt också ha haft invändningar när hans bok på 1930-talet gavs ut i ocensurerad utgåva i USA. Den som inte tolererar sina medmänniskors yttrande- och informationsfrihet skall inte få en krona av mig i ersättning för sitt eget utnyttjande av samma friheter. Om det innebär att jag inte kan läsa vederbörandes verk på laglig väg, so be it. Hellre bryter jag själv mot lagen, än jag betalar någon för att utöva våld mot mina medmänniskor.
Jag såg första filmen om Arn i julas. Sedan förklarade Jan Guillou offentligt hur han såg på fildelning. Jag tänker därför inte se andra filmen, inte ens om någon annan betalar biljetten. “Om du avslöjar för någon annan vad filmen handlar om, så kastar vi dig kanske i fängelse” är just en snygg inledning på vad som borde vara en kulturupplevelse.
Jag skulle därför vilja att alla upphovsmän, som anser sig “bestulna” genom att någon tar del av deras verk utan att betala för det, anmäler sig till ett offentligt register som vi andra kan granska för att gardera oss mot att någonsin läsa vad de har skrivit. Alla exemplar av deras böcker, skivor, konstverk och sällskapsspel skall på sikt bort ur folkbiblioteken, ur handeln och ur det allmänna medvetandet, för endast så kan man garantera att de aldrig kommer att bli lästa gratis. Allt för att försvara deras ensamrätt till sina egna tankar, som ingen annan får tänka. I förlängningen säger jag också upp bekantskapen med alla som fortsätter att betala för deras verk, eftersom de därigenom stödjer författarvåldet och skrivmaskinshuliganerna.
Den litteratur som inte överlever utan att omges av advokater, beväpnade vakter, uniformerad polis och taggtrådsstängsel, den litteraturen är inte värd att födas. Kulturen spirar inte ur en gevärspipa; ur den spirar endast död och förintelse. Det är skam, det är en fläck på kulturens banér, att yttranderätt heter batonger!
* * *
Uppdaterat: Det tog inte lång tid förrän fler lyfte fram denna guldklimp till kommentar: Janne, Richie och Klara slog till och lyfte fram texten också. Uppdatering2: Det gör även Dr Spinn, Ett otyg, Mary, Petter, Joshua, Urban, Teflonminne och argast.nu. Även scaber nestor och Tvetydiga tankar slår till och lägger upp den.
* * *
Andra bloggar om: fildelning, ACTA, piratjägarlagar, upphovsrätt, yttrandefrihet, privatliv, hasse & tage, jan guillou, arn
22 Responses to ““Kulturen spirar inte ur en gevärspipa””
By Urban Sundström on Oct 10, 2008 | Reply
Hej ! Nu är detta Pushat också.
http://www.pusha.se/kulturen-spirar-inte-ur-en-gevarspipa
Hälsn. Urban
Urban Sundströms senaste bloggpost..FRA-debatt i Sandviken 18 sept 2008
By Petter Ericson on Oct 10, 2008 | Reply
Många intressanta tankar, och mycket bra skrivet.
By West on Oct 10, 2008 | Reply
Fantastiskt bra skrivet, ja, och jag instämmer till fullo.
Wests senaste bloggpost..Några ord om ni vet vad
By Mattias on Oct 10, 2008 | Reply
Finns det nån förteckning nånstans över vilka upphovsmän som förordar fildelarjakt, så man kan börja gallra i sin bibliotek?
By minata on Oct 11, 2008 | Reply
@Mattias
Vill ha en förteckning: Varsegod.
Länken går till ett pdf-dokument, ett öppet brev underteckat av 112 artister. Bland annat av en som har del av rättigheterna till Povel Ramels produktion, sonen Mikael Ramel.
http://www.dagensvisa.com/images/stories/oppet_brev_artister.pdf
By Urban Sundström on Oct 11, 2008 | Reply
Hej ! Nu finns den på min blogg också:
http://www.piratpartiet.se/urban_sundstrom/20081011
Hälsn. Urban
Urban Sundströms senaste bloggpost..“Kulturen spirar inte ur en gevärspipa”
By Mary on Oct 11, 2008 | Reply
Jag har också lagt upp Anders text nu. Bra…
Har nu skrivit en text om varför IP-nummer är en dum idé. Använd gärna min bild (ange källa förstås) och tala om ifall den bör sändras på något sätt för att öka förståelsem
Marys senaste bloggpost..Varför man inte kan använda IP-nummer som identifierare
By Anders M on Oct 11, 2008 | Reply
@Mattias:
Vet inte om det finns någon förteckning i sverige än, men det finns en jättebra site: http://www.riaaradar.com/ där du kan söka på det du vill köpa och se om artisten ligger på ett RIAA bolag eller inte.
By ST on Oct 12, 2008 | Reply
Ah. Good ol’ Copyright. Rättigheten att kopiera.
Vore ju lite tokigt om man inte hade rätt att kopiera tidigare kreatörer, eller?
Tydligen vill man nu förlänga tiden efter upphovsmannens/kvinnans död, som lagen skyddar de verk som fortfarande drar in lite kosing till diverse ekonomiskt gångbara stiftelser.
Tänk om dagens sk “copyright lagar” existerade förr, då, på Shakespeares tid … då hade vi alltså missat lite mer än hundra års litterär utveckling. Vampyr litteraturen hade varit dödfödd, likaså varulvarna … eller shit pom fritt en enda jävla version av Frankenstein … Dean Koontz hade antagligen blivit stämd upp över öronen.
Fatta hur få filmer som faktiskt hade sett dagens ljus, i legal form!
Hmm, en enda jävla maffia film t ex. En enda Cowboy film, av stum-varianten … Najs, eller?
Sen att diverse sk producenter inte fattar varför folk hellre ser amatörmässiga amatör filmsnuttar på Youtube av horribel ljud och bild kvalité än en ny avart av “Idol” säger nog mer om producenterna än om tittarna.
(Om de copyright lagar som de sk förespråkarna för Hollywood vill sätta på print i dag hade funnits innan typ Idol, hade program som Idol aldrig blivit producerade, eftersom dessa är kopior av tidigare ideér, som redan blivit producerade. Inte ens serier som Dallas och Falconcrest hade producerats, utan bara en av dom … eller tja egentligen ingen med tanke på att tidigare serier, från åtminstone 40-talet, hade torpederat båda två.)
Men visst. Visst finns det nog människor som vill ha endast en Cowboy serie (Bananza Brothers) en Polis Serie (Cojak) en Komedi serie (Hearts) … alltså dessa seriers producenter.
Så japp, Copyright lagar … what a bone to the literary evolution. :/
By ST on Oct 12, 2008 | Reply
Kom att tänka på en litterär miss.
I sk High Fantasy stories så förekommer väldigt få Orcher/Orcer … Trots att Herr Tolkien själv sannolikt inte skulle ha haft någonting emot att andra Fantasy författare använde hans version av Orcher/Orcer.
Christofer Tolkien, Games Workshop, etc, har “tjing” på Orcher/Orcer … och det enda som skiljer äganderätten åt är färgen på fanskapen. :-()
Alver är en annan sak, ty alver återfinns i mytologin … till skillnad från Orcher som var en skapelse av Tolkien som sen skyddats av “Copyright” … fast mest av Games Workshop … så lustigt det kan bli med tanke på var i från dom fick idén om sin egna Orcher/Orcer ifrån.
Således: tänk så många Orcher/Orcer literaturen och läsarna har missat, pga analfixerade jurister som jobbar åt kompletta idioter som inte fattar vad dom ställer till med.
By scaber nestor on Oct 12, 2008 | Reply
Jupp, jag stämmer in i kören som ropar ut Anders Andersson’s text.
scaber nestors senaste bloggpost..Anders Anderssons text, även jag lägger ut den.
By minata on Oct 12, 2008 | Reply
Povel Ramel och Tage Danielsson nämns i kåseriet i denna tråd. Båda nämnda var inte bara del i skrivande, komponerande. De hade också del i produktioner i respektive bolag, Svenska Ord och Knäpp Upp. Povel Ramel personifierade den svenska kampanjen att förlänga skyddstiden för “näraliggande rättigheter” från i dag 50 år till 95 år. Enklast att förklara - P med ring på CD följt av inspelningsår. Ja Povel Ramel var så personifierad att i Piratbyråns forum fick kommentarer som IFPI:s nickedocka.
sökord +”povel ramel” +nickedocka