En historik över de danska antipiratlagarna
October 24, 2008 – 11:18 am | by emmaMed anledning av mitt förra inlägg, där jag nämner att andra länder infört antipiratlagar kommenterade Ole Husgaard, medborgare i vÃ¥rt grannland Danmark. Danskarna har under ett flertal Ã¥r haft den här lagstiftningen som vi kallar antipiratlagen, eller piratjägarlagen — kärt barn har mÃ¥nga namn.
Det han skriver vittnar tydligt om varför det är statssanktionerad utpressning det handlar om. Inte minst det där med att specialerbjudanden skickas ut frÃ¥n antipirater — betala hälften nu, och slipp en rättegÃ¥ng. Poängen han gör är att själva systemet förutsätter att ingen som anklagas för olaglig fildelning vÃ¥gar gÃ¥ sÃ¥ lÃ¥ngt som till rättegÃ¥ng, vilket leder till att antipiraterna kommer undan med precis vad som helst.
Lägg särskilt märke till hur inte en enda spänn av pengar som samlats in nått några artister eller kulturarbetare över huvud taget.
Tyckte att det var så intressant och belysande, att jag ger mig på att översätta hans kommentar, och lägga upp den som en egen postning:
Jag skulle vilja hjälpa dig med lite fakta frÃ¥n Danmark — där antipiraterna har haft möjlighet att fÃ¥ ut namn och adress pÃ¥ kunder frÃ¥n nätoperatörer i flera Ã¥r.
Det vi sett har varit dåligt: Flera miljoner har betalats av tusentals vanliga medborgare för att undvika rättegångar och minst ett självmord.
Självmordet hände 2001 när IFPI stämde tvÃ¥ tonÃ¥ringar som en del i en kampanj de kallade “Vi stämmer er ända in i helvetet”. Officiellt blev det aldrig kallat självmord, men 16-Ã¥ringen hade ingen sjukdom och vänner har vittnat om att han led av en svÃ¥r depression pga att han blev stämd för en summa sÃ¥ hög att han aldrig skulle kunna betala den. IFPI fick identiteten frÃ¥n nätoperatören, som lagen medger. Efter den incidenten organiserade antipiraterna om sig, och ändrade sin strategi.
Det nya blev att hitta människor som genomförde icke-kommersiell fildelning online, skickade brev där de informerade att de hade bevis (skärmdumpar) pÃ¥ genomförda upphovsrättsbrott, och att de skulle stämmas för en stor summa pengar (vanligtvis 60000–250000 danska kronor). Men stämningen skulle inte genomföras om den anklagade skrev under ett papper där de medgav upphovsrättsbrott och gick med pÃ¥ att betala hälften av den begärda summan. MÃ¥nga av breven sändes ut precis före ledigheter, sÃ¥ folk hade inte nÃ¥gon möjlighet att hitta en advokat innan “lÃ¥gpriserbjudandet” gick ut. PÃ¥ det viset undveks rättegÃ¥ngar och antipiraterna gick dessutom inte vidare om de som mottog breven inte betalade.
Under 2004 ändrade de återigen sin strategi något. Ett av problemen var att det nu börjat bli allmänt känt att inget skulle hända om man fick ett brev och struntade i att betala. Så de drog igång ett par rättsfall. Samtidigt skickade de dessutom ut brev med betalningskrav till fler människor, denna gång med lite lägre summor (genomsnittligt 80000 danska kronor).
De vann målen. Det ena målet för att den anklagade inte dök upp på rättegången och det andra för att den anklagade medgav upphovsrättsintrång. Inte i något av fallen använde domstolen skärmdumpar som bevismaterial. I senare brev som sändes ut till andra människor, skrev dock antipiraterna att domstolen accepterat skärmdumpar som fullgott bevismaterial.
Jag gissar att denna grupp av advokater har samlat ihop Ã¥tminstone 30–50 miljoner danska kronor frÃ¥n tusentals medborgare som varit rädda för att behöva betala mer pga en rättegÃ¥ng. (Vi vet inte de exakta siffrorna eftersom dessa är hemliga.) Ingen artist har nÃ¥gonsin sett nÃ¥gra pengar; de försvann i form av “advokatkostnader” och “kostnader för teknisk konsultation”.
Lyckligtvis var nÃ¥gra stycken modiga nog att gÃ¥ igenom rättsprocessen. Och nu senast i höstas hade vi ett antal mÃ¥l där det klart och tydligt sägs att skärmdumpar som “bevis” inte är tillräckligt för att vinna en rättegÃ¥ng. Även om skärmdumpar skulle kunna användas — sÃ¥ kan inte advokaterna med säkerhet bevisa att ägaren av internetlinan är samma person som begÃ¥tt upphovsrättsintrÃ¥nget.
Det tog närmare åtta år, ett självmord och tusentals uppskrämda människor som betalade miljoner de inte hade behövt att betala. Men nu har vi äntligen fått prejudikat som säger att man inte kan peka ut vem som begått upphovsrättsbrott enbart med hjälp av ett ip-nummer.
Kom ihåg att dansk och svensk lag är väldigt lika. Om du vill ha samma lagstiftning i Sverige, så skulle jag vilja fråga: Hur många självmord, orättvisa betalningar och förstörda liv vill du se innan ni får ett prejudikat?
* * *
Andra bloggar om: fildelning, danmark, piratjägarlagen, antipiratlagen, kontrollsamhället, upphovsrätt, politik
85 Responses to “En historik över de danska antipiratlagarna”
By PiratJanne on Oct 24, 2008 | Reply
Det där är riktigt jävla otäckt. Fy fan säger jag bara.
Man borde göra en lista nÃ¥nstans över vilka hemskheter upphovsrättsmaffian har ställt till med. En kort sammanställning liknande den du gjorde om övervakningslagarna. Om jag hinner sÃ¥ kanske jag gör det efter jobbet…
PiratJannes senaste bloggpost..Fattar inte politikerna vad de sysslar med?
By Daniel Brahneborg on Oct 24, 2008 | Reply
Jag fick svar frÃ¥n Katarina Brännström (m) pÃ¥ mitt mail igÃ¥r, med en kopia av ett mail frÃ¥n nÃ¥gon skivbolagskille som hade fÃ¥tt slÃ¥ igen, med kommentaren “nÃ¥got för dig att tänka pÃ¥”. Jag kunde inte lÃ¥ta bli att skicka det här inlägget till henne, med samma kommentar. :)
Daniel Brahneborgs senaste bloggpost..Hantering av RSS-länkar
By Rickard Olsson on Oct 24, 2008 | Reply
Jag vill bara passa på att kommentera att den danska upphovsrättslagen närmast är att betrakta som en översättning av den svenska, de är så lika varandra.
Det här beteendet hos APB och IFPI (och deras lokala franchiseorgansationer) ser vi i varje land som infört motsvarande lagstiftning. Det finns ingenting alls som tyder på att det skulle bli annorlunda i Sverige så politikerna som vill införa lagen kan inte skylla ifrån sig med att de inget visste - de vet exakt vad de beslutar om.
Rickard Olssons senaste bloggpost..Wow
By Nisse on Oct 24, 2008 | Reply
När dessa brev kommer att skickas (jag vill inte skriva om, eftersom det är en ganska självklar utveckling) kan inte piratrörelsen kopiera ett sådant brev och sen skicka det vidare till en massa folk? Skapa kaos så att säga :) Om det skickas ut lika många falska brev som riktiga så kanske det blir lika effektivt som FRA är på att hitta terrorister.
Och hela argumentet med att man inte ska ta lagen i egna händer har ju, som en bieffekt, försvagats, kan upphovsrättslobbyn så kan väl vanliga svenssons också? kanske lite extremt, men varför inte? Vad ska vi med polisen till?
By Putte on Oct 24, 2008 | Reply
Kan inte Piratbyrån sätta upp en försäkring med rättsskydd för just denna typ av stämningar.
Den skulle kunna finansieras på två sätt: Antingen kan man som fildelare betala en riktig premien, eller så kan alla som fildelar frivilligt donera lite via Paypal-klickande eller liknande och så läggs alla pengarna i en fond.
Ju mer man donerar desto fler poäng får man. Om man råkar illa ut är man inte garanterad att få hjälp men ju fler poäng man har fått under en längre tid desto mer välvilligt bedömd blir man när man ber om hjälp.
Det gör att att det är rationellt att även donera så lite som 10 kronor för att få en poäng i systemet.
By Katharina on Oct 24, 2008 | Reply
Jag är en helt vanlig medborgare som så många andra struntar totalt i det olagliga i fildelning. Jag laddar ner för att jag numera är så van att göra det när jag lyssna på musik eller har lust att se en film. Det är ju så otroligt många andra som är precis som jag, säkert ännu fler än vad man ens kan sammanställa i siffror, jag menar t.o.m min mamma och min universitetsprofessor laddar ner! Spontant känner jag väl att detta är en företeelse som på något sätt borde bli laglig, även om det kommer att dröja. Oberoende lagstiftningar och dylikt är detta ett fenomen som enbart breder ut sig och som myndigheterna aldrig kommer att få stopp på, så de kunde enligt mig koncentrera sig mer på en proposition om att göra det lagligt men eventuellt med, för mig okända, restriktioner av något slag för att inte ruinera upphovsmakarna totalt. Eller eventuellt är det musik - och filmmakarna som bör se över om hela deras produktionssätt kan borde förändras?
By AToTheK on Oct 24, 2008 | Reply
Lite skrämmande brev som Ole skrev men är dock inte förvånad eftersom man kunna följa samma utveckling i staterna.
Man får väl starta ett musik bolag o börja mail bomba IFPI chefen med krav brev och sedan dra det till rätten för att han inte vill betala och så får man sitt prejudikat när mitt skivbolag förlorar.
By Dodgy on Oct 24, 2008 | Reply
Jag tycker att upphovsrättsmaffian borde vara “hotet utifrÃ¥n” som FRA ska ha som uppgift att spana pÃ¥, tror ni Fidde och hans hejdukar skulle gÃ¥ med pÃ¥ det ;)
By Bengt Svensson on Oct 24, 2008 | Reply
Högt ärade mediabolag.
Jag har nyligen införskaffat ett exemplar av Er senaste release. Den kan jag dela till familj, släkt, vänner och bekanta för - av Er ett kalkylerat och uppskattat värde av - låt oss säga c:a 250.000.
Men för 25.000 kan jag tänka mig avstå, vilket självklart vore ekonomiskt mycket fördelaktigt för Er enligt dessa beräkningar. Ni har hela helgen på Er att fundera över detta förmånliga erbjudande.
Med vänlig hälsning och förhoppning om framtida affärsmöjligheter
Bengt Svensson
By Jan Bruun Andersen on Oct 24, 2008 | Reply
Ett par frÃ¥gar…
Dessa personer som har fått dessa brev - har de brutet mot upphovsrättslagen? Ja eller nej?
Tror de på vad som står skrivet i brevet? Tror de på att en domstol vill ge dem en straff på 100.000 kr?
By emma on Oct 24, 2008 | Reply
Om nÃ¥gon är skyldig till ett brott mÃ¥ste det bevisas, det är nog det gängse rättsmedvetandet. Om nÃ¥gon fÃ¥r ett hotbrev, där man inte gjort sig skyldig till det man anklagats för ställs man trots allt inför valet att betala (som i danmarks fall “halva beloppet”) eller acceptera en lÃ¥ngdragen rättsprocess där man inte har en aning om hur pass rättvist man kommer att bli behandlad. En vanlig svensson har normalt sett inte resurser att skaffa sig en advokat osv, och det har ju visat sig var skitlätt att köra över folk.
Sen är det faktiskt så att där det här systemet tillämpas har helt oskyldiga människor anklagats för fildelning. En av de mest uppseendeväckande händelserna är nog den fildelningsanklagade farmorn, som var död när brottet sas genomföras.
Det är inte så enkelt att tänka att de som får brevet förtjänar det, helt enkelt. Det kallas för rättssäkerhet dessutom, att veta att man som medborgare har rätt till en rättvis rättegång med seriös bevisföring, som till dags dato inte producerats av antipiratlobbyn.
Alla de här bitarna ska sättas mot det som jag nämnde inledningsvis — orken att kämpa mot en mÃ¥ngmiljonindustri.
By robjoh on Oct 24, 2008 | Reply
Det största problemet med den här lagen är faktiskt inte att man jagar pirater, det är att man låter privata intressen leka polis. Om man från statens sida ser fildelning som ett så allvarligt brott så ska polisen ha hand om det. Sen bör man ifråga sätta om det är värt besväret, hur mycket kommer det att kosta samhället att jaga pirater och framförallt hur många ungdomar måste antipiratbyrån stämma för att piratkopieringen skulle minska?
Frågan är faktiskt löjlig då det bara skulle innebära att nya former av musik/film delning skulle uppfinnas. MSN/mail/skyddade forum etc. Att dela med sig av musik eller film är inte svårt. Det går inte att vinna ett krig emot fildelningskulturen utan företagen måste inse att det gäller att vinna den vanliga konsumentens lojalitet.
@Daniel B:
Du kan ju fråga henne varför hon inte gråter så hemskt när Volvo går back och får sparka tusentals människor, då var det:
Det troliga är väl att man tvingas acceptera att bilindustrin i Sverige krymper, om inget under sker.
Om vi inte får försvara vår tunga industri varför ska vi föda en musikindustri som inte har hängt med i teknik utvecklingen.
By Ole Husgaard on Oct 24, 2008 | Reply
@Jan Bruun Andersen
According to the latest few court cases in our High Court, the evidence that the antipirates claim in their letters they have (and which they also falsely claim has been accepted for convictions in similar cases) cannot be used to prove that the owner of the internet connection has infringed copyright. Examples could be people having open, unsecured wireless access points, and internet connections shared by several people.
This is quite interesting because we in Denmark (and in Sweden too, I believe) have two different ways of going to court. In criminal court the plaintiff has to prove the crime beyound reasonable doubt. In a civil court it is much easier for the plaintiff, as he only has to be more convincing to the judge than the defendant. The recent decisions in our High Court saying that knowledge of an IP where infringements come from and the owner of that IP does not show that the owner of the IP has done the infringement - were civil cases, with the resulting lesser burden of proof on the plaintiff (antipirates).
Another problem here is that almost all lawyers specializing in copyright law are working for the copyright lobby. There are a few that are not, but they are working at universities.
So when the antipirates started targeting private citizens in Denmark, the victims of the lawsuits could not find any lawyers who had substantial knowledge of copyright law. This lead to some very strange case law being built, as the defending lawyers (typically family lawyers) did not know how to argue the case of their clients.
The most significant case law being built because of this is the way danish copyright case law treats links on the net: In Denmark a link is considered a “public performance” of what is linked to, done by the person who created the link. But that is illegal, if you do not have permission from the copyright holder of what you link to.
A later case regarding links was the Newsbooster case. This was a company that scanned the internet issues of danish newspapers daily for keywords that their customers were interested in, and then sent out a mail to the customers with links to the articles containing the keywords they were interested in. Because of the case law regarding links Newsbooster lost the case in our High Court, and the judgment stated that it would be illegal to do this even if the newspapers had a robots.txt allowing the search engines to scan. Because of this Google was forced to manually remove the web sites of all danish newspapers from their index.
Ole Husgaards senaste bloggpost..Kommenteret Redegørelse for Graduated Response-systemet
By Heja Nisse on Oct 25, 2008 | Reply
Jag tycker att Nisses förslag ovan från 12:19 är genialt! Låt oss behandla sådana där utpressningsbrev som kedjebrev. Stryk över namn, kopiera och skicka vidare till ett antal helt slumpvis utvalda svenska medborgare. Det behöver dock inte formellt ske genom uppmaning från piratpartiet, vanlig medborgaraktivism stödd och uppmuntrad av bloggosfären torde fungera ännu bättre, ge ännu bättre spridning.
PS: Kan man sedan ändra det/de uppgivna postgironumret/numren som utpressarna vill ha betalt till så att pengarna från de medborgare som faktiskt i ren skräck råkar betala förhastat istället för att gå till skivbolag/advokater går till något välgörande ändamål typ Moder Teresas organisation(eller omvänt någon av jänkarna terrorlistad islamsk bank) så kommer effekterna att ge förstasidesstoff i gammelmedia varenda dag i flera månader!
By WysiWyg on Oct 25, 2008 | Reply
Och helt plötsligt så förstår jag Reinfeldts löfte om att inte kriminalisera en hel generation. Om man jagar pirater med polisen så måste staten stå för advokaten (eller har jag sett för många amerikanska filmer?). Alltså så är Herr Reinfeldts löfte inte mindre än ett cyniskt sätt att försämra för ungdomar. Det hade faktiskt varit bättre om det gått via polisen.
By Kalle E on Oct 25, 2008 | Reply
@Ole:
Kan du inte skicka över en kopia på ett brev som faktiskt skrivits av skivbolagen i Danmark?
Så kan vi skicka det till politikerna här i Sverige?
By Jonas V on Oct 26, 2008 | Reply
Då är min undran vem som tar pengarna. Detta är exempel på direkt samhällsskadlig verksamhet och borde om något vara olagligt.
By M on Oct 26, 2008 | Reply
fn vad det här suger. måste man bli partiaktiv för att det här landet inte ska ruttna?!
By Petter Ericson on Oct 27, 2008 | Reply
M: Det är den slutsats jag har dragit.
För övrigt är inlägget skrämmande, men tyvärr inte oväntad läsning.
By ST on Oct 29, 2008 | Reply
Det finns en väldigt enkel anledning till deras, upphovsmännens sk företrädare, vilja att fÃ¥ igenom dessa lagar/lagändringar för att slippa brottmÃ¥lsprocesser: det blir billigare. Och i detta fall med dessa sk företrädare sÃ¥ behöver dom inte bry sig allt för mycket om en och annan moppsar upp sig, eftersom dom vet att kvantiteten, statistiskt, betalar, och mÃ¥nga bäckar smÃ¥ …
Det finns ju liksom inte direkt samma skydd för den “Ã¥talade” i civilrätten, dÃ¥ rätten till “försvarsadvokat” inte direkt är en rättighet i civilrättsligaprocesser. Och detta är dom ju inte dumma att försöka kapitalisera pÃ¥, eftersom dom vet att det fungerar, hittills i alla fall. I ett brottmÃ¥l stÃ¥r ju Staten för kostnaden initialt, till skillnad frÃ¥n i civilrätten där man själv stÃ¥r för kostnaden. Även om man kan fÃ¥ en del timmar pro-bono, vilket typ är dom timmar det tar för en advokat att sätta sig in i fallet och sen tala om vad du blir tvungen att hosta upp vilken dÃ¥ tenderar att komma upp i tiotusentals kronor.
SÃ¥, betala en advokat 40 000 Kr, kanske lÃ¥gt räknat, plus att kanske förlora mÃ¥let och hosta upp fantasisumman som de sk föresprÃ¥karna, plus alla övriga pÃ¥läggskostnader … eller betala 20 000 - 50 000 Kr.
Även om man vinner så måste man ändå ligga ute med sina egna advokatkostnader, för endast i bästa fall kanske man kan få tillbaka det i form av skadestånd, och en egen stämning, förutsatt att dom då faktiskt betalar.
Möjligtvis kanske man kan blanda in försäkringsbolaget i en sÃ¥dan här process, men det är ju fortfarande sÃ¥ att det eventuellt är du som är förövaren av ett brott, sÃ¥ dÃ¥ lär nog inte dom casha upp hur som helst … om dom nu skulle göra det vill säga.
SÃ¥ledes, det sämsta för dessa sk föresprÃ¥kare, snarare ekonomiska parasiter, är att slippa brottmÃ¥l, eftersom benknäckar hot i det civila, err rättsliga, alltid fungerar … eftersom sÃ¥ fÃ¥ faktiskt gör motstÃ¥nd när det kommer till kritan, finns trots allt väldigt fÃ¥ äkta “stoiker”, men väldigt mÃ¥nga som gärna rÃ¥r om sin egen plÃ¥nbok.
Fast mÃ¥nga bäckar smÃ¥, en är ingen, men mÃ¥nga är fler än dom vill ge sig pÃ¥ … ensam är trots allt inte starkast, speciellt inte ekonomiskt sett.
SÃ¥ skulle folk fÃ¥ massutskick av dessa hotbrev sÃ¥ bör nog alla dessa organisera sig … blir ju liksom lite problem om tusentals inte betalar, och istället hellre tar sin chans via en polisanmälan. Istället för att det ska vara tvärtom alltsÃ¥, dvs att majoriteten betalar men endast ett fÃ¥tal struntar i det.
Ty, MPAA och RIAA, och deras systerorganisationer som IFPI och APB, är inte annat än organisationer bestÃ¥ende av en bunt rättshaverister — enligt Svenska Akademins Ordlista.
Det kanske finns andra organisationer som jobbar så idogt hårt med att sänka rättssäkerheten till sin egen fördel, genom att få det att vara helt ok att inte polisanmäla påstådda brott, men dessa tenderar till att redan vara klassificerade som kriminella organisationer redan.
By Dennis Nilsson on Oct 30, 2008 | Reply
Vi ordinära medborgare får väl ta och lära av lobbyisternas arbetsgivare.
De flyttar sina tillgångar till banker i pengatvätts-paradiset Schweiz. Här hemma i Sverige är de nolltaxerare och äger inget. Så det kan ju kännas trevligt för upphovsrättstalibanerna, att vinna i domstol med sina köpta lagar.
(OBS IRONIN)
By Tommy on Nov 14, 2008 | Reply
Skicka detta till Uppdrag granskning, Dokument inifrån, Kalla fakta eller liknande. Rätt vad det är så tycker de det är intressant och vill göra ett reportage om det. Det är ju onekligen skrämmande.
/Tommy
By 45. on Feb 17, 2009 | Reply
Lik fildelar inte.