Alexander Bard och Liberati
Föreningen, organisationen, eller vad Liberati nu kan kallas, har ingen hemsida (med www). De har heller inget inlägg på wikipedia ännu så länge. Vad jag förstår finns de på facebook, men den platsen vågar jag fortfarande vägra. Så det är inte helt enkelt att hitta till information för den nya internetvänliga biten av Folkpartiet. Som inte har någon information om det på sin hemsida heller, vad jag kan se. Inga forum, inga bloggar, ingenting som kan upphittas via google, som var min blindkäpp i det nyfikna sökandet efter information.
Visserligen står Camilla Lindberg som initiativtagare också, men det handlar bara om Alexander Bard, Folkpartiets nya internetpolitiker i stort. Jag har alltid gillat honom, missförstå mig rätt, men har å andra sidan ingen föreställning om att han på något vis bekymrar sig om andra människors frihet så mycket som han ägnar sig åt sin egen. Det är helt enkelt för lätt att få intrycket av att det handlar om att han fixat till sig sin alldeles egna, privata tvållåda.
Oscar Swartz har tydligen haft kontakter med Liberati, och kan rapportera om en paragraf i programmet som redovisar tydligt varför det är just Bard som person som Liberati verkar handla om:
“Stöld är stöld. Att påstå något annat är bara att ljuga blatant. Det vi ska diskutera är förstås i stället om viss stöld är aceptabel eller åtminstone kan tolereras. Att påstå att fildelning inte är stöld bara för att det är vanligt är som att påstå att fortkörning inte är en regelöverträdelse bara för att det är så vanligt. “
Jo, stöld är minsann alltid stöld, den logiken känns oantastlig. Men upphovsrättsintrång är något helt annat, såklart, det är bara att slå i närmaste lagbok. Hade det varit seriöst ämnat att hämta inspiration från samhället online och bejaka deltagarkulturen så hade inte en sådan paragraf existerat, vill jag påstå.
Sen är det ju väldigt iögonifallande att inte ett dugg syns av processen att skapa Liberati. Det som sägs vara internetvänligt. Det är nämligen deltagarkulturen som är det som utgör den stora förändringen politiskt, när man ska övergå till det digitala samhället.
Ska något dras igång av det här slaget, så upplever i alla fall jag det som att det är en process som sker online. Sådär som piratpartiet funkar, till exempel. Förändringar, utvecklingar, förädlingar och funderingar över hur man ska gå vidare, sker i grupp, i en öppen och tillgänglig dialog. Just nu framstår Liberati endast bli ett nytt politiskt megafåneri, och ursäkta mig som säger det, lite korkat faktiskt.
Liberati associerar jag för övrigt till en ganska bra skräckfilm, Event Horizon. I en synnerligen läskig scen, där de försöker spela upp några filmsekvenser från en fil de hittat, sitter farkostens tidigare kapten och säger något i stil med “liberate te ex inferis” — rädda dig från helvetet, som först misstogs vara “liberate me”, rädda mig. (Ni vet var ni ska vända er för att kolla upp den.)
Det är det där “ti”-t på slutet av Liberati som skapar den associationen, jag har aldrig tidigare fått den i samband med ordet “liberal”. Liberalism associerade jag väldigt länge med fel saker, emellertid. Det är först på senare år som jag insett att just det frihetliga är viktigt, för att kunna uppnå samhällelig solidaritet. Tidigare fick jag känslan av att det bara handlade om “sköt dig själv och skit i andra”.
Intressant nog är det precis de vibbarna jag får av Liberati idag. “Jag skiter i er alla och kör mitt eget race”, signalerar avståndstagandet från den öppna dialogen. Internet- eller framstegsvänlighet har det definitivt inte visats några ansatser till. Det ska bli intressant att se hur det kommer att gå för Alexan… Liberati.
Uppdatering: Mikael Nilsson drog iväg ett intressemail till Liberati. Men Bard var inte intresserad. Följ den intressanta mailväxlingen, vettja, Mikael uppdaterar hela tiden med nya fin-fina dumheter.
Uppdatering2: Blev tipsad om denna härligt sågning som väl platsar här också. Prognos á la Bard.
* * *
Andra bloggar om: liberati, folkpartiet, internet, deltagarkultur, politik, alexander bard, fildelning
Hönan och fjädern…
Attilas senaste bloggpost..USA är en FULLT fungerande demokrati
Mjo, kanske det.
Tre frågor:
1. Vem är facebook?
2. Vad är Alexander Bard?
3. Är detta nåt att bekymra sig om?
HansJ; Nä, egentligen inte. Mest bara nyfiken på det, och upptäckte till min förvåning att det inte ens fanns en hemsida eller forum eller nåt att läsa i. Jag tyckte det var komiskt helt enkelt. Postningen måste låta arg eller nåt, men så kände jag verkligen inte när jag skrev det. Mest bara förvånad.
Jag gillar de här spännande latinska vibbarna, “Liberati” och “Feministas”. Lite sambatakt, lite spänst och stuns, lite pinsamt som när svenskar försöker sjunga gospel och förvandlar världens lyckligaste musik till knastertorra fiskpinnar…
Fel domänpekning i dinurl. Testa http://www.liberati.se istället för att glömma bort www. Men det blir ju inte bättre förstås:
“The liberati is here!”
Tack, la in den länken också. Kutymen på internet brukar ju vara att båda funkar, tänkte inte ens på att prova. Min begränsning säkert! :)
Illuminati, Liberati, maffiosi…klart associationerna är spontant inte direkt positiva…
Feministas som nog inte är latin i den bemärkelsen anknyter nog mer till latinamerikansk frihetsrörelse och känns mest vänsterradikalt, vilket det kanske ska vara.
Oklart vad jag vill säga därmed. Hålla med förmodligen. :)
Sidvinds senaste bloggpost..Reinfeldt har rätt om äktenskapet
@Hans J:
LOL. Din kommentar uttryckte precis vad jag också kände.
Alexander Bard skapade 1995 (med bistånd av Oscar Swartz) en sändlista benämnd “Elektroniska Fronten”. Ur Elektroniska Frontens programförklaring (något säger mig att det var Alexander som skrev detta, inte Oscar):
Hmm, jag tror bestämt att ovanstående kan betraktas som ett citat. Undvik därför att använda det. :-)
[...] Bard, Liberati och IP-nummer Emma tar sig en titt på den nya folkpartistiska nätverket(?) Liberati som är folkpartiets nya internetsatning och [...]
“Men upphovsrättsintrång är något helt annat, såklart, det är bara att slå i närmaste lagbok.”
Egentligen inte. Enligt gängse regler, eller snarare tolkningar, så är det per definition samma sak, det rör bara olika saker.
T ex, om någon, utan tillåtelse, kopierar ritningarna till ett nytt flyg plan och använder själv för att bygga flygplanet, så räknas det som stöld. Dvs stöld av en idé.
Om någon sen stjäl det färdiga flygplanet så är stöld av fysisk produkt/vara.
Så egentligen så handlar det om stöld oavsett vilken paragraf det sen faller under.
Sen kan man ju diskutera om processen illegal nedladdning, eller illegal kopiering av låt eller film (för personligt bruk), eller vad som helst, är att ses som stöld eller illegal kopiering ((för personligt bruk). (Om du säljer saker vidare så finns det ju fler regler som gör sig gällande.)
Men så som lagen är skriven nu så görs det ju ingen skillnad på om du (för eget bruk) laddar ner musik eller film, illegalt, eller (för eget bruk) kopierar din kompis musik eller film, illegalt, … _eller_ om du stjäl idén, konceptet, texten, etc, och producerar någonting “eget” och sen säljer slutprodukten med endast ditt eget namn på den. (Egentligen.)
Lagen är inte hållbart skriven. Men jag tror nog, tyvärr, vi får ge oss när det kommer till definitionen stöld, för per lagens definition så handlar det om stöld, stölden beskrivs bara på olika sätt i de olika paragraferna, typ.
ST, nej. I lagen om upphovsrätt förekommer inte ens ordet stöld. Stöld definieras i brottsbalken, där beskrivningen tydligt klargör att det handlar om att beröva någon en fysisk egendom. Intrång i upphovsrätten är något helt annat där innehavaren av rättigheten aldrig blir av med något.
Med din hemsnickrade lagtolkning kan man lika gärna kalla det kidnappning om jag fotograferar någon. Eller varför inte stöld, jag “tar” ju en bild. Mord blir också stöld efter man “tar” livet av någon. Kanske allt är stöld? Strejk är stöld eftersom de strejkande stjäl arbete av arbetsgivaren, fortkörning är stöld eftersom man stjäl någon annans ambition att komma fram först, och sist men inte minst så är naturligtvis bärplockning stöld eftersom man berövar den stackars svältande markägaren en möjlighet att låta 30 underbetalda polacker plocka och sälja bären till god vinst.
Rickard Olssons senaste bloggpost..Rättvisa och pengar
@ST: Nej, man kan inte stjäla en ide, och både upphovsrätten och patentlagen refuserar den tanken. Du hänvisar således till lagen i samma mening som du misstolkar den.
Vi börjar med det enklaste att förklara, patent. Varje patent måste publiceras, det är meningen att idén skall spridas till allmänheten. Det är en form av socialt kontrakt, du får en tids monopol på den industriella tillverkningen av det nya tekniska du kommit på. Privatpersoner är fullt tillåtna att tillverka egna kopior för eget bruk.
Vad gäller upphovsrätten så står det mycket klart uttryckt i de internationella avtalen:
Wipo copyright treaty (FN):
Copyright protection extends to expressions and not to ideas
World Trade Organisation TRIPS treaty:
Copyright protection shall extend to expressions and not to ideas,
Något som brukar underlätta “tänket” är följande. Vid en tvist måste rätten kunna svara på följande frågor (gäller både nationellt och internationellt):
1. Vad består verket i?
Upphovsrätten gäller inte för idéer, annars skulle vi öppna för upphovsrätt på oskrivna böcker. Bästsäljaren någon bara drömmer om att publicera någon gång. Verket måste ha tagit sig uttryck på något bevisbart sätt. Både WIPO Copyright treaty och TRIPs är glasklara på den punkten, så även den svenska upphovsrätten såväl som EUs. Verket måste ha kommit till uttryck och inte bara en ide i någons huvud.
2. Är det verkligen ett verk?
Uppnår det verkshöjd. Att någon skriver en kort alldaglig mening på tre-fyra ord gör ju inte att denne kan stämma andra som som skrivit samma mening. Med verkshöjd menas normalt att ett verk inte skulle ha kunnat framställas snarlikt av två personer oberoende av varandra, inget annat. En domstol ska inte bedöma om en viss stil eller trend skall åtnjuta upphovsrätt, det skulle ju vara bedrövligt om domstolar avgjorde vad som är konst och inte.
3. Har då ett intrång begåtts i upphovsmannens ensamrätter?
Den uppenbara kärnfrågan.
Om då ett visst intrång föreligger, har då en tillräckligt betydande del av verket framförts, gjorts tillgängligt för allmänheten osv..? (obs, inte ett ord om kopiering) Rätten behöver dessutom göra en bedömning om uppsåt och hurvida upphovsmannen lidit skada, annars är ju hela frågan en storm i ett vattenglas. Det är rättvisa som skall skipas, inte någon sorts hämnd, eller skamstraff. Sådant avskaffades typ. efter häxbränningens tid.
Att göra ett exemplar tillgängligt är fullt tillåtet och är ingenting som upphovsmannen har något att säga till om när väl denne publicerat sitt verk och någon redan köpt exemplaret av denne. Det exemplifieras bäst av att det är tillåtet att sälja sin bok begagnad eller ge bort den. Det är köparens egendom. Skulle upphovsmannen ha någon exkusiv rättighet över detta så talar vi om en expropriering, vilket ligger närmare stöld än vad kopiering gör.
Det är också tillåtet att kopiera, upphovsrätten reglerar inte kopiering av ens egendom, den reglerar tillgängliggörande. Det är fullt tillåtet att spela in ett TV program på VHS, det är fullt tillåtet att göra en kopia på musik att ha i bilen. Dessa exempel är inte heller några undantag, det är regeln. Man får kopiera. Anledningen är enkel, eftersom allt annat skulle vara lagstiftning i den privata sfären som inte låter folk vara privatpersoner.
Det som inte tillåts, dvs. den frihetsinskränkning upphovsrätten ändock är, det är när man gör båda sakerna. Att både kopiera och tillgängliggöra kopiorna till allmänheten. Det är vad upphosvsätten reglerar.
“piratförsäljning av patenterad information”? Den gode herr Bard verkar inte ha någon större koll på patent eller immaterialrätt i allmänhet.
Fast det brukar ju inte hindra folk från att uttala sig.
Larss senaste bloggpost..
Synd att dom inte döpte det till Liberace, det hade åtminstone varit lite roligt med tanke hr Bards framtoning.
Anders, det var en rolig liten FNA-bulletin du letat upp från 1995. Fem av de åtta nyheterna hade en connection till mig även om det inte framgår klart, det var roligt :) Nu var ju inte det där med immaterialrätt något som folk tänkte på 1995 egentligen. När jag gick på Handelshögskolan (betydligt tidigare …) nämndes den inte ens. En mening kanske: “patent behövs för annars skulle ingen uppfinna något”. Det fanns inget problem egentligen utan den accepterades. 1996 hade jag dock börjat fundera en del på det i samband med den föreslagna BBS-lagen där mellanhänder (elektroniska anslagstavlor) skulle kunna bli ansvariga för saker som användarna postade, bl a upphovsrättskyddat material. I min Timbroskrift från 1996 hävdade jag att det där med upphovsrätt och pirateri var missförstått och att (speciellt) programvaruindustrin försökte missleda folk. Litet senare debatterade jag upphovsrätt i P3 med Alexander Bard och då befann vi oss på diametralt olika sidor. Skillnaden var ju att jag börjat tänka :)
Oscar Swartzs senaste bloggpost..The U.S. election: What it was all about
[...] Emma Opassande: Alexander Bard och Liberati [...]
“Skillnaden var ju att jag börjat tänka :)” – det är jag och många med mig grymt nöjda med.”
farmorguns senaste bloggpost..Lagar vilar på den upplysta majoritets beslut?
[...] Nilsson: Liberati och omvärlden Opassande: Alexander Bard och Liberati Rick Falkvinge (pp): Upphovsrätt står i motsats till äganderätt Blogge Bloggelito: Åt helvete [...]
[...] andra sidan: varför döma ut det? Jag är rätt övertygad om att Liberati kan vara en bra tankesmedja för Folkpartiet [...]
[...] är en lista på fem bard som är bättre än [...]
[...] Emma Opassande: Alexander Bard och Liberati [...]
[...] Alexander Bard och Liberati [...]
Finns det någon chans att barden kommer att börja tänka som Oscar? eller är det för sent? Vad säger Smidefix?
[...] Opassande ifrågasätter nätfähigheten: »Sen är det ju väldigt iögonifallande att inte ett dugg syns av processen att skapa Liberati. Det som sägs vara internetvänligt. Det är nämligen deltagarkulturen som är det som utgör den stora förändringen politiskt, när man ska övergå till det digitala samhället.« [...]
[...] Bard är inte riktigt kontant när det gäller upphovsrätten och tror att det är en form av ägande. Tyvärr Alexander, [...]
[...] oss på. Sedan blev hon, mig veterligen, utsparkad ur gruppen, säkert efter någon schism med Illiterati-Bard. Efter det känns det som om hon försvann från radarn som ett sjunkande skepp om [...]
[...] tar sig en titt på den nya folkpartistiska nätverket(?) Liberati som är folkpartiets nya internetsatning och [...]
Bard är inte en musiker, ta bort skivspelaren från honnom och han kan inte göra ett smack, kan ej spela eller sjunga, att höra honnom prata om michael Jackson är tragiskt, då man hör att han önskar att han vore en musiker.
Om han vore en musiker dvs kunde spela och sjunga skulle han fatta vad MJ betytt för musiken världen över.
Skrivet av en riktig musiker.
[...] har inte så mycket att tillägga ang. Alexander Bard och Liberati. Förstår man inte att upphovsrätt är ett statligt [...]