Höger- och vänsterpolitik är på väg bort

November 22, 2008 – 10:49 pm | by emma

Erik Laakso undrar om piratpartiet har relevans i valen framöver. Detta inspirerat av Per Ankersjös inlägg om samma sak. Intressant nog tycker båda att det är ett problem att det riskerar tillkomma “politiska vildar” eftersom pp inte tar ställning i andra frågor än de de står för.

Dvs, det går inte att “veta” hur potentiella riksdagsledamöter ur piratpartiet kommer att rösta i andra frågor än sina egna. Intressant nog tror ingen att piratpartisterna kommer att rösta mot sitt egna partiprogram, i alla fall, vilket väl får ses som positivt.

Med tanke på att vi bönat och bett om modiga människor som skulle gå emot partilinjer och rösta för folket istället, blir det lite speciellt. När ska en politiker rösta med partiet och när ska de gå emot? Är det verkligen så att det finns ett rätt och ett fel svar här?

Jag läser det ändå inte som kritik av piratpartiet. Piratpartiet behövs uppenbarligen, och det är väl för all del synd att det är så. Hade vår representativa demokrati inte haft svagheter, hade vi inte utsatts för hot mot deltagarkulturen, massavlyssning eller ett frammarscherande kontrollsamhälle så hade inte piratpartiet existerat.

Utvecklingen har ju faktiskt lett till den här punkten då man anser att det inte finns andra vägar att gå än den parlamentariska. Beroende på var man står, är det antingen tråkigt att det politiska etablissemanget utmanats eller något det förtjänar. Men det egna ansvaret går inte att trolla bort oavsett. Utvecklingen som lett hit, har man varit med om att driva fram genom att inte vara lyhörda politiskt för samhällsförändringarna.

Om det gamla inte passar in hur det nya fungerar, finns det något självändamål med att indelningen i riksdagen måste se ut som det alltid gjort? Finns det någon särskild anledning till att det måste vara samma partier alltid, i ur och skur och i alla tider? Systemet som växt fram ur ett slags klass-samhälle som inte existerar längre.

Jag blir mer och mer övertygad om att i framtiden kommer uttryck som höger eller vänster i politiken framstå som lätt antikt. Det kommer att bli viktigare att ta ställning i enskilda frågor istället. Gammelpolitiken gör det redan på sätt och vis genom att snabbt försöka plocka in nischfrågor och göra de till sina. Vid valen är det bara ett fåtal frågor som diskuteras, och alla trängs på “mitten”.

Piratpartiet, ett typiskt fokusparti och inte hymlar med det, är ett exempel på var vi är på väg. Att sätta lampan på specifik problematik i syfte att lösa det, påbörjades egentligen av miljörörelsen under 80-talet. Fokuspartier har legat och puttrat rätt längre i utkanterna av den svenska politiken. Ju mer de etablerade partierna rör sig mot mitten, desto mer utrymme får “bortglömda” sakfrågor.

Vårt samhälle går mot en tid av delad kunskap. Dvs — man hjälper varandra att få reda på så mycket som möjligt i olika frågor. Alla och envar kan delta i dialogen, och gör det också. Partierna själva rör sig mot mer slutenhet och förbud mot öppna dialoger. Man pratar om entreprenörer som passar på när det gamla och etablerade vägrar förändra sig i fildelningsdebatten, och så sker naturligtvis också inom politiken.

Det börjar bli mindre viktigt med hela paketlösningar, och helpaketspartierna har ofrivilligt bidragit med den sortens utveckling själva med sina “valfokusfrågor” och bortglömda ideologier. Inte sällan handlar det om ganska små skillnader i ställningstaganden mellan blocken, men de säljs som om det vore avgrundsskillnader. En taktik som vanliga väljare börjar märka mer och mer, och inte sällan blir det en tävling i popularitet snarare än något annat.

Göran Persson förlorade i popularitet gentemot Fredrik Reinfeldt. Nu ska Reinfeldt pitchas mot Mona Sahlin. Lojaliteten för partier, och i längden ideologier, börjar försvinna i ganska stor omfattning. Det driver mot en tävling i uppmärksamhet. Mest uppmärksamhet vinner. Hittills har man gammelpolitiskt kunnat styra var uppmärksamheten ska läggas men numer finns internet.

Miljöpartiet får emellanåt stryk för att de är inne i matchen för maktens skull, inte sakfrågan de en gång hade som grund. Det är ett tecken i tiden, som jag ser det. Piratpartiet, vars inställning är att inte behövas i längden, framstår i det läget som mer smakligt i jämförelse. Det är inte fråga om att “gifta sig” med en rörelse på samma sätt som skett historiskt. Vi är polypolitiska idag, på gott och ont.

En hel och tydlig vision om var samhället ska ta ivägen är viktig trots allt. “Problemet” blir att även om man, så att säga, säljer politik som ideologi så måste man leva efter den också. FRA-debaclet drev just den principen till sin spets. Liberaler har fått utstå mycket mer kritik eftersom ideologin är precis den motsatta mot den förda politiken i detta sammanhang. Det går inte att lita på ideologidriven politik har vi lärt oss. Kvar finns sakfrågepolitik att utforska.

Så de stora elefanterna, moderaterna och socialdemokraterna, håller på att köra sig själva i diket. Inte på grund av sina ideologier, utan brist på att förhålla sig till dem. Samtidigt skapas nya ideologier, russin plockas ur det gamla, och nya skapas från de nya förutsättningarna i samhället.

När allt kommer omkring tycker jag det är ett hälsotecken hos svenskarna att de nu försöker förändra den politiska arenan som de inte känner sig representerade av längre. Det vi måste passa oss för är det nya klass-samhället som riskerar växa fram på kuppen, dock. De som är hemma i den digitala världen, och de som inte är det.

* * *

Andra bloggar om: , , , , ,

  1. 12 Responses to “Höger- och vänsterpolitik är på väg bort”

  2. By David on Nov 23, 2008 | Reply

    Jag undrar jag, din bild känns positiv, jag tycker om den. Men är verkligen medvetenheten så spridd som du antyder? Kommer den nya öppenheten att hinna nå ut till alla innan de etablerade partiernas panik-bromsar tar tillbaka kontrollen över informationsflödena? Det finns mer än en generation som tycker “internet är inte för gamlingar som jag” och som tror att nätet är ett slags popkulturfenomen, långt ifrån det viktiga demokratiska verktyg det faktiskt är. Och vart ska man vända sig i valen? Den enda representant för piratpartiet jag känner jag skulle våga lita på är dig. Och det känns inte som tillräckligt för att lägga min röst på piratpartiet.

  3. By emma on Nov 23, 2008 | Reply

    David; Nej, det var inte meningen att antyda att den är spridd, egentligen. Min tanke handlar snarare om något som håller på att gry och mina slutsatser om vad jag tror kan komma att ske politiskt framöver. Precis som du säger beror det på om den positiva utvecklingen “får lov” att ske. Jag är inte helt säker på att det är en odelat positiv förändring, för övrigt, alla medaljer har ju en baksida och det gäller ju lite att identifiera det. Men det är ju inte optimalt just nu heller, så…

    Tack för förtroendet, för övrigt. Jag är nog tillräckligt “gammeldags” för att inte tycka att man ska välja enskilda personer! ;)

  4. By Mary on Nov 23, 2008 | Reply

    JAg tror att det blir många “enfrågepartier” eller ska vi säga enfrågekonstellationer som kommer att dyka upp framöver, bland annat för att partierna lämnar sin ideologi och själv agerar populistiskt.

    Däremot så tror jag attdet finns mycket man kan göra inom en organisation också. Man får inte ge upp och sluta engagera sig. Jag tror att det vore mycket bra att få in piratpartiet i riksdagen just för att de arbetar så mycket för den personlig aintegriteten. Däremot så blir jag nog själv vid min läst och jobbar på.

  5. By deal on Nov 23, 2008 | Reply

    Om man gärna ser ett framtida samhälle ur en romantisk och visionfylld synvinkel när det gäller individens enskilda makt och möjlighet att påverka så är det bara att hylla Piratpartiet. För ett parti som egentligen inte vill finnas har det och kommer alltid bli svårt att hitta. Men om man lyckas uppnå det man vill måste det oxå finnas vilja att bevara det man man “vunnit” eller vara tillräckligt benägen att förstå förändringar som sker utanför sin makt behöver ändras. En demokrati MÅSTE alltid vara villig att utmanas. Det är det som är grejen liksom..

  6. By arnold on Nov 23, 2008 | Reply

    Den skillnad mellan piratpartiet och “de stora elefanterna” som är viktig för mig ligger nära begreppet “nu sluter vi leden…”. Socialdemokraterna behärskar det till fullo och det moderatstyrda blocket håller på att lära sig den konsten, även om vissa ännu inte har fattat konsekvenserna för deras egen politiska karriär om man tänker och röstar själv efter eget huvud och i dialog med sina väljare.

    Begreppet “nu sluter vi leden…” tror jag är totalt oförenligt med det piratpartiet står för. Istället kommer det att bli “nu öppnar vi upp för en allmän diskussion…”. Naturligtvis då via bloggarna.

    David: För mig är det inte viktigt att rösta på ett parti vars åsikter stämmer med mina åsikter till mer än typ 80%. Jag röstar hellre på ett parti som är öppet för att kommunicera med mig som väljare innan ett beslut. Då kan jag framföra mina åsikter och ventilera med andra väljare och de personer vi röstat fram i valen. Håller inte mina argument i den diskussionen kanske det är så att jag har fel och andra har rätt, det är upp till mig att slipa på argumenten.

    Dessutom är det nödvändigt att få fram politiker med moderna åsikter och insikter. Det vi gör just nu har vi Web 2.0 att tacka för. Web 3.0 lurar runt hörnet (där webben blir mer av en gigantisk sammanvävd databas med inbyggd semantik). Möjligheterna är enorma, men konsekvenserna är omöjliga att förutse. Nuvarande politiker har inte kompetensen (med några få undantag). Integritetsfrågorna kommer att vara viktiga framöver och det kommer demokratifrågorna också att vara för att motarbeta de starka lobbygrupper som finns. Funkar inte dessa delar går det inte att fatta bra beslut om sådant som egentligen är viktigt.

  7. By RikMatts on Nov 23, 2008 | Reply

    Du ser höger-vänsterskalan som mindre relevant i framtiden och att paketlösningar kommer att bli mindre efterfrågade.

    Jag tror att blockpolitiken kommer att bestå, men att en annan axel än den vi vant oss vid kommer att vara huvudaxel: Frihetsblocket mot Det auktoritära blocket. Och både dessa block kommer att ha såväl höger som vänster.

    I framtiden kommer inte en persons levnadsstandard att styra hur fri hon är, utan det mått av frihet samhället tillerkänner henne kommer att styra hennes levnadsstandard. Vi går från ett överflödssamhälle till ett bristsamhälle, och bristsamhällen har historiskt alltid varit ofriare.

  8. By of_darkness on Nov 23, 2008 | Reply

    Då det inte finns någon vänster politik idag i riksdgen utan bara höger och höger liknande politik så tror jag nog det kommer att komma ett vänster bakslag förr eller senare med riktig vänster politik.

    Men däremot komemr det säkert finnas en del saker där man sammarbetar om där alternativet är såpass alvarligt att man måste sammarbeta, men samtidigt så tror jag att polariseringen utöver det kommer nog att öka vilket ju e bra.

  9. By Josef Boberg on Nov 23, 2008 | Reply

    Måhända kan det här ? också bidra till att traditionell block- och partipolitik försvinner mer och mer, kanske…

    Josef Bobergs senaste bloggpost..REGISTER BLOGGRUBRIKER

  10. By emma on Nov 23, 2008 | Reply

    Ah, tack Josef, hade tänkt att länka in men kunde inte hitta länken. Satt och sökte på direktdemokrati… *slår sig för pannan*

  11. By David on Nov 23, 2008 | Reply

    Jag satt och funderade på det som sades ovan. Om problemet är att många har svårt att hänga med i informationsflödet tror jag att ett steg på rätt väg vore om vi skapade en handbok i internetsökning och informationsfiltrering, slänger upp den på nätet och ser till att de bland annat mest väl-lästa bloggarna har tydliga framsidelänkar till den. Den skulle först och främst gå igenom Boolesk söklogik på ett lättfattligt sätt, inklusive hur den kan leda till falska negativer likväl som falska positiver. Den skulle även lista sökord som förenklar att hitta specifika källor man söker efter, samt om det är möjligt riktlinjer för hur man ska tolka rubriker och sifferkoder på filnamn till exempel statliga dokument. Jag vet inte om jag har möjlighet att engagera mig, men jag skulle försöka, och om vi lyckas producera ett sådant dokument kommer jag att dela ut det på stan i flygbladsformat, eller häftesformat. Det är en kampanj jag skulle kunna stödja helhjärtat, den skulle ju inte handla om att framföra ett budskap, utan vara ett försök att undervisa folket i hur man effektivt använder internet som redskap för att sätta sig in i saker på riktigt. Vad tror du? Är jag helt ute och cyklar?

  12. By Jonas on Nov 24, 2008 | Reply

    Baksidan av enfrågepartier och politikerförakt stavas nog “sverigedemokraterna”…

  1. 1 Trackback(s)

  2. Nov 25, 2008: Demokratisk förnyelse « Aktivdemokrati’s blogg

Post a Comment

CommentLuv Enabled