Sagts hittills om IPRED-lagen
December 4, 2008 – 1:18 pm | by emmaSå blir IPRED-lagen. Det finns artister som tycker att lagen är dålig, och så finns det advokater som tycker att lagen är bra. Och fortfarande finns det de som påstår att vi måste införa IPRED, Henrik Alexandersson har beviset om att det är en lögn dock. Piratpartiet kallar förbättringarna “läppstift på en gris”. Mycket har sagts, här några smakprov:
En annan mycket intressant detalj är att Asks presskonferens inte äger rum i anslutning till riksdagen eller justitiedepartementet eller något liknande. Nej, den hålls på Filmhuset på Gärdet. Det är ju inte utan att det känns helt rätt att en köpt lag presenteras hemma hos en av dem som var med och beställde den, eller hur?
Jag vet inte vad som är kriterierna för att vara en värdefull svensk film och smaken är ju som delad men rent spontant kan jag tycka att skattemedel kanske inte är till för att försörja Colin Nutleys familj eller göra miljonären Jan Guillous filmdrömmar till verklighet och inte heller utgå som riskkapital till stora produktionsbolag som haft megasuccéer genom åren. I alla fall inte utan att skattebetalarna får tillbaka i form av utdelning i någon form om produktionerna går bra. Att få läsa artiklar från bidragsbeviljarna att unga stjäl från filmproducenterna när vi tillsammans är med och ser till att filmerna alls kan produceras är osmakligt.
Återigen får vi se en sminkad lag som måste gå igenom till varje pris även om pudret krackelerar redan första dagen. IPRED är en omodern lag redan innan den träder i kraft. Det händer så mycket på marknaden. Den lagliga nedladdningen ökar, musik streamas och längtan efter att ladda ner avtar.
Ska jag för att undslippa felaktiga kravbrev stänga av min trådlösa internetuppkoppling och stänga rummet på Skolkompassen? Vilket elände! Utan min dator krymper världen. Tiden vrids tillbaks några varv med IPRED-lagen. Kontrollsamhället utökar sina domäner och krymper vår värld.
EU:s Ipred-direktiv [blir] i sin svenska tappning, som en tragikomisk dödsruna över en hel industri som håller på att kollapsa. En industri som gömmer sig bakom artisterna och upphovsmännen, av vilka de allra flesta aldrig kommer att kunna nyttja och ha glädje av lagen; en industri som samtidigt rånar samma artister och upphovsmän på sina skivinkomster helt legalt utan att någon upprörs.
* * *
Andra bloggar om: IPRED, fildelning, kultur, upphovsrätt, politik, rättssäkerhet
20 Responses to “Sagts hittills om IPRED-lagen”
By Perty on Dec 4, 2008 | Reply
Ouf…. Rös när jag läste Jonas Almquist debatt artikel i Aftonbladet… Det var nästan det bästa jag läst på mycket länge.
Pertys senaste bloggpost..Granska Remissinstanserna!
By Anders Widén on Dec 4, 2008 | Reply
Här citeras fem personer, som utifrån sina egna individuella utgångspunkter, säger det även jag både känner och intellektuellt tror mig förstå; att Ipred är så sorgligt fel att man inte riktigt vet hur man ska krypa ur sitt eget skinn av den kliande och smetiga obehagskänsla som kommer över en.
Jag vet inte längre vad vi medborgare kan göra. I desperation sitter jag själv och mejlar och mejlar och mejlar riksdagsmännen. Jag gör det tillsammans med nyvunna vänner på nätet och just i den situationen kallar vi oss riksdagssvar.se
Men vi börjar tappa sugen och orken för dumheten och tystnaden och de märkligt banne mig fascistoida krafterna bara marscherar vidare, rakt över våra liv. Rakt in i våra liv.
Samtidigt får vi inte tappa sugen och orken och lusten. för vad händer om vi ger tappt?
Då mals allt vi tror på ned till aska.
För att låna en billig metafor från Starwars.
Då vinner The dark side.
Det får inte hända.
Idag koncentrerar jag mig på att mejla en enda konstig kompis. Han råkar vara riksdagsman för (c) och har visat sig helt ovillig att svara på medborgarnas artiga frågor.
Nästa vecka ska jag fortsätta att mejla fler ur min beskärda del av övriga riksdagsmän som fallit på min lott.
Jag ser inte att jag har något annat val.
Jo, möjligen att bli terrorist.
Anders Widéns senaste bloggpost..FRA och Ipreds äckliga historiska trådar
By emma on Dec 4, 2008 | Reply
Jag tänkte på samma sak, Anders, när jag skrev ovanstående. En författare, en socialdemokrat, en moderat, en skollärare och en artist, och alla ser bristerna i IPRED. Varför inte våra politiker?
Kommenterade just borta hos mymlan, och jag erkänner att jag känner mig lite trött. Det brukar ordna sig, men just nu vet jag faktiskt inte vad som ska till för att kunna påverka riksisarna.
By Aki on Dec 4, 2008 | Reply
Riktigt bra sammanfattning, och jag håller med ovanstående: Det här är en bra samling olika människor som alla insett samma enkla faktum: IPRED är skit. Jag förstår inte varför våra politiker ständigt ska vara så förbannat nonchalanta och bara ignorera alla motståndare. Som om vi inte fanns. Vad är det här för demokrati?
Akis senaste bloggpost..Oskyldiga straffas av IPRED
By cnab on Dec 4, 2008 | Reply
Den här reflexionen om IPRED är också suverän. Juris doktor Jacob Heidbrink kommer loss:
http://jheidbrink.wordpress.com/2008/12/04/ingen-forstaelse-for-poangen/
By RobJoh on Dec 4, 2008 | Reply
Först och främst skulle jag vilja säga att jag håller med alla de du har länkat till. Med tanke på vilka skilda läger de kommer från gör det bara mer intressant.
Nåväl jag har en fråga att ställa till alla insatta. Under IPRED resan har jag hört flera gånger från industrin att om vi inte kommer att få den här lagen så kommer vi inte längre ha någon produktion av kultur. Detta tycker jag är mycket intressant då industrin i sig idag enligt min mening inte lyckats levera den musik jag vill ha. Om jag vill lyssna på ny musik så kollar jag in MySpace. Vill jag kolla amatör filmare så hittar jag dem antagligen på YouTube osv.
Är det bara jag som tycker att man har tillgång till mer kultur nu än någonsin?
(och då har jag inte ens tagit upp att de jag känner som fildelar är de som konsumerar mest kultur)
By cnab on Dec 4, 2008 | Reply
Mer intressant juridik om IPRED:
http://martenschultz.wordpress.com/2008/12/04/jag-erkanner-jag-forstar-mig-inte-langre-pa-lagstiftningscirkeln/
By Rikard on Dec 4, 2008 | Reply
Emma, apropos de positiva advokaterna. Gissa vem de har företrätt?
Du få fem guldpengar och en virtuell flaska med rom om du leverera fel svar. Ledtråd: börjar på “U”.
By Anders Andersson on Dec 4, 2008 | Reply
Jag saknar ord.
Nej, jag saknar inte ord för att uttrycka vad jag känner för det här lagförslaget; svenska språket är fullt av ord som “barockt”, “obegripligt”, “förnuftsstridigt” och liknande som kan användas. Jag tänker dock inte ägna tid åt att använda dem; det gör andra redan bra nog.
Jag saknar i stället ord för att tala om hur jag vill lösa problemet. Jag vet precis vad jag vill, men den viljan definieras inte i någon ordbok.
Debatten om IPRED har av förklarliga skäl mest rört sig kring fildelning, samt i viss mån kring upphovsrätt. Varumärken och patent har knappt nämnts alls. Ändå innehåller propositionen förslag till ändringar av lagar inom hela immaterialrättsområdet, och ändringarna är inbördes snarlika. Den som tillhandahåller en elektronisk kommunikationstjänst skall bli skyldig att lämna ut information om ursprung och spridningsvägar för “varor eller tjänster” som innebär intrång i en ensamrätt, om kommunikationstjänsten har utnyttjats för intrånget. Nedladdning av musik över en telefonlinje går att förstå, men nedladdning av en uppfinning? Det finns helt enkelt inte. Alltså är det något annat lagen talar om, kanske att ett avtal som rör varan eller tjänsten har träffats via telefon. Och då är lagen lika tillämplig vare sig det handlar om upphovsrätt, patent eller varumärken.
Som privatperson behöver jag i praktiken sällan bekymra mig om patent eller varumärken; det där är - eller har hittills varit - näringslivets bekymmer. Jag riskerar knappast skadeståndskrav för att jag i min blogg nämner att jag spelat Alfapet när det formellt sett rörde sig om Scrabble, inte heller för att jag visar semesterbilder tagna med en kamera tillverkad utan licens från en viss patentinnehavare. Detta gäller så länge lagreglerna är någorlunda begripliga.
Propositionen ställer allt detta på ända, genom att dränka de förut begripliga lagarna i en klibbig paragrafsörja. Visst, det finns säkert undantag som jag kan hänvisa till. Problemet är att jag inte vill. Jag tänker inte bemöda mig att läsa 30 sidor lagtext och förarbeten för att förvissa mig om att jag kan nämna “Ericsson” på min blogg utan att riskera att få betala skadestånd. Om företaget Ericsson så mycket som förbehåller sig rätten att någon gång i framtiden hänvisa till IPRED1 för att hävda sina rättigheter mot vem det vara månde, på sakliga grunder eller ej, så är mitt svar till Ericsson ett kort “up yours” varpå jag köper Nokia i stället. Och då innehar jag ändå andelar i en fond med en stor del Ericsson-aktier. Jag vill ha varor eller tjänster när jag är ute och handlar, inte juridiska läsövningar.
Motståndarsidan har haft det lätt; de har kunnat sätta etiketten “piratkopia” på allt de inte gillar och fått distributörerna att säga “vi befattar oss inte med piratkopior”. Ett enda magiskt ord.
Än mina krav som konsument då? “Vi befattar oss inte med produkter vilkas producenter förbehåller sig rätten att begagna sig av lagstiftning följande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter” går liksom inte att memorera, än mindre uttala innan kunden har sprungit vidare till nästa butik. Ändå är det precis vad jag skulle vilja att de säger om jag skall handla av dem. Det gäller bara att hitta en enklare formulering. Jag saknar ord, kort sagt. Någon som kan hjälpa mig med det?
By Hans J on Dec 4, 2008 | Reply
@Anders:
Jag saknade också ord. Så till den milda grad att jag inte hittade något annat uttryckssätt annat än att sätta på Beethoven’s Sonata #14, högt så att trumhinnorna fladdrade i lurarna, och om DET krävs då är man ordlös.
Kanske sunt-förnuft-klausul? Men man blir väl utskrattad om man skulle föreslå någonting sådant?
No-shit-paragraf? Det är väl bäst att jag ger upp och slutar att försöka hitta på nåt memorerbart ord som inrymmer de “känslor” som det mest handlar om.
By Mikke on Dec 4, 2008 | Reply
Jag hoppas att alla Liberala kämpar ( från vänster till höger ) kan samlas och inse att vi måste rösta fram Piratpartiet till både EU och vår riksdag.
Vi ska fortsätta vara en nagel i ögat på våra politiker. Men inget kommer VERKLIGEN att hända förränn vi släpper loss Falkvinge och Engström och Trobergare i Riksdagshuset.
Jag ska maila mina privata polare och börja påverka IRL oxo.
/ Mikke
By Anders Widén on Dec 4, 2008 | Reply
@Anders: du har helt rätt. Vi på motståndarsidan har hamnat på defensiven, vilket aldrig är bra.
Alla slag vinns av dem som är kreativa. Vi måste faktiskt bli kreativa och visa på alternativen; hur bra det är utan dessa lagar, hur bra världen blir utan dem.
Att säga: “Vi befattar oss inte med produkter vilkas producenter förbehåller sig rätten att begagna sig av lagstiftning följande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter”
är ytterligare en defensiv åtgärd där vi anpassat oss efter vår motståndare.
Vi måste faktiskt hitta sätt och vägar att komma med offensiva formuleringar.
Tyvärr går jag just nu bet, så författare jag är.
Men du pekar här på något otroligt viktigt.
Anders Widéns senaste bloggpost..FRA och Ipreds äckliga historiska trådar