Funderingar om mitt och andras politiska ansvar
Ett sånt där “många frågor inga egentliga svar”-inlägg, men ibland börjar tankarna surra runt och hoppas ni kanske kan bidra med lite nyanser.
Kändisskap har aldrig varit något jag tyckt verkat vara särskilt romantiskt, kul eller spännande. Det jag sett har fått mig att dra slutsatsen att som allmänt känd, så kringskärs det privata. Ju kändare man är, desto mindre privatliv har man utrymme för. Inte något som lockar, och jag blir alltid lika förvånad när andra tycker det verkar vara kul.
Jag har ett stort behov av att förhålla mig privat. Har alltid haft det, och har egentligen aldrig analyserat varför det är så. Det känns mest bara naturligt att om man vill förhålla sig privat så ska man få göra det. Redovisningsplikt i viss mån har de flesta av oss i livet, men förhoppningsvis kan man välja var, när och hur.
Eftersom jag i ett ganska tidigt läge såg tecken på att denna rättighet höll på att hotas, kändes det som en skyldighet att sprida den kunskapen. Bloggen blev ett sätt att nå ut, och jag har tacksamt nog fått mycket uppmärksamhet. Men det för således med sig vissa baksidor.
Jag får t.ex. tips och råd som går ut på att kringskära mitt utrymme för åsikter och blir påmind alltsom oftast om att jag är i något slags gränsland mellan svenne banan och kändisskap med min blogg. Det är oftast i all välmening. Det kan låta så här ungefär: “Emma, du gör ett bra arbete att lyfta fram den här viktiga frågan, men det vore nog ännu bättre om du väljer att skriva lite mindre om [valfri sak här].”
Det kan handla om mina åsikter om upphovsrätt, om mina sympatier med piratpartiet, att jag någon gång kallat mig feminist, eller att jag på ett eller annat sätt stöttat The Pirate Bay offentligt. I princip kan vilket inlägg som helst inspirera till den här sortens förmaningar om att vara “försiktig” med vad jag tycker. Och då är jag inte ens särskilt raljerande eller fördömande i mitt sätt att skriva till att börja med.
Jag har ingen aning om hur jag ska bemöta sådana kommentarer egentligen. I en debatt där jag ingår som förespråkare för yttrande- och åsiktsfrihet, känns det lika märkligt varje gång det händer. Jag gör något bra, men å andra sidan riskerar jag alltså mitt eget arbete genom att ha åsikter om “annat” är den generella synpunkten rådgivaren tycker är viktigast.
Såklart, mitt arbete för privatliv och integritet påverkar andra dessutom. Kan man peka på mig och säga “kolla bara, vilket slags typer det är som delar din åsikt”, så blir det svårare för andra, så jag inser balansakten, helt klart. Men var drar man gränserna någonstans — hur oärlig ska man tvingas vara för “sakens skull”? Det måste ju vara helt och hållet upp till mig, allt annat är orimligt.
Just de här tankarna har aktualiserats idag, dels ur en IRL-diskussion om hur personlig Rick Falkvinge (pp) “får” vara på sin blogg — dvs, personliga åsikter som inte handlar om piratpolitik, och dels för att Lars-Erik (en man jag respekterar) har i några kommentarer uttryckt det som att jag väljer att göra “fel saker”.
Ett som jag upplever ett av de största problemen vi har med våra folkvalda politiker i dag är att de inte är ärliga. Jag menar inte att de ljuger jämt och samt; de undviker helt enkelt att ingå i en samhällelig dialog och blir per definition oärliga därmed. Jag vill ha politiker som uttrycker sina åsikter och varför inte sina känslor, och framför allt ingår i en diskussion så om de missat något väsentligt kan utveckla sina tyckanden. Jag vill ha politiker som vågar ha fel öppet, och som vågar ta tillbaka ett förfluget ord. Kort sagt, en människa med all den utvecklingspotential det innebär.
För det måste en politiker kunna göra som jag ser det — förädla sina åsikter, istället för att träna på att försvara dumheter in i minsta detalj och gräva skyttegravar. Jag har tidigare teoretiserat om att det är vi själva som påverkat att utvecklingen blivit såhär — kanske också genom “välmenande råd”. Om jag identifierar och ser det som ett problem att alltför tillsnyggade åsikter inverkar menligt på demokratin, så kan jag ju knappast börja göra så själv eller kräva det av piratpartiets officienter.
Men visst har jag förståelse för oro att något jag (eller någon annan) gör ska “fälla” rörelsen, eller splittra den som jag blivit beskylld för ett par gånger, det finns helt klart något slags ansvar här någonstans som jag har lite svårt att identifiera.
Det går inte att bemöta den sortens tips och råd, eller kritik som det i några fall blir, av den enkla anledningen att det inte går att göra helt rätt. Man måste agera från egen övertygelse, och har man fel så har man. Så länge man inte försöker tvinga in andra människor att efterleva ens felaktigheter så är det helt okej faktiskt, och jag hoppas att det är en insikt som sprids lite mer.
Det är inte våra “likheter” som gör det viktigt att sträva efter att människor ska få vara någorlunda fria att ta sina beslut och ha åsikter, det är våra olikheter. Därför måste man klyschigt nog inse att toleransen är något som vi alla borde jobba på lite till mans.
För säkerhets skull kanske jag ska poängtera att jag inte skriver detta för att förhindra andra att ha åsikter om mitt bloggande, eller att jag kommer att sluta ha åsikter om andras — det är är egentligen bara början av fler funderingar, misstänker jag.
Det skadar nog inte att fundera lite över VARFÖR man känner sig manad att be någon mörka med sina åsikter? Kan det möjligen vara en fot som är begravd i det gamla som behöver ryckas upp och lyftas framåt? Hellre bråkar jag med någon för att vi tycker olika, än att vi båda tassar runt och inte tycker så mycket öppet i rädsla för att gunga båten för mycket, principiellt sett. Det inbillar jag mig att de flesta hellre ser också?
* * *
Andra bloggar om: bloggansvar, åsiktsfrihet, yttrandefrihet, egenansvar, politik, piratpartiet, the pirate bay
Vad gillar du för musik?
Själv så gillar jag mestadels trance/klubb-musik men är en allätare..
Titta in på vår sida: http://musiktoppen.blogspot.com
Peters senaste bloggpost..Dagens namn: Assar
Men emma, att du uttrycker DIN syn på saker och ting i din blogg kan ju aldrig bli fel.
Eller att du genom din syn på saker och ting ‘tar samma sida’ som någon annan, eller rentav försvarar andra som delar dina åsikter.
Att påstå att det skulle vara fel är ju att motsätta sig individualism.
Jag menar, om alla inte bidrar med sina åsikter i en fråga, vad det än gäller, så ser man aldrig heller helheten.
Skippa kritiken säger jag, läs den, beakta den. Men ‘Keep on Trucking’ som dom säger.
Hej Emma
Kör på! Det är din blogg, din arena. Och vill ngn ha ett förtydligande eller redovisning ja om du hinner ge dem det då. Du representerar din plattform som du skriver.
Du har ju även förtydligat detta faktum i din presentation att allt kanske inte överensstämmer med PP och att det är dina tankar och funderingar.
“Det är inte våra “likheter” som gör det viktigt att sträva efter att människor ska få vara någorlunda fria att ta sina beslut och ha åsikter, det är våra olikheter”
Jag väljer att citera dig eftersom jag var inne hos Margareth Osju på stasiboken och skrev nästan samma sak i fm utifrån min plattform och syn på sakers tillstånd.
Det hela tiden ska raljeras i prasselpress om diverse “diagnoser” och de ofattbara brott som vissa av dem med en annorlunda personlighetsorganisation har begått.
Studerar vi stora tänkare/ledare konstnärer så har de ngn anomali/avvikelse som gör dem till de de är.
Vi har Churchill med sin “svarta hund” och jag skulle inte ha velat vara i närheten då han inte fick som han ville eller var i sin svacka.
Han balanserade sitt liv med alkohol och i bland centralstimulerande. Ja exemplen är oräkneliga, men som vanligt infinner sig den flytande tystnaden.
Vi har John F Kennedy som även han var svajig emellan åt och åt “medicin” för sina krämpor.
Vi har Nikola Tesla. Einstein oppenheimer exemplen är många.
Och det är skillnad på att göra “fel saker” och “saker fel” precis som med koncepten “göra rätt sak” vs “göra saker rätt”
Ha det gott sköt om dig!
Tindra-Annettes senaste bloggpost..TERRORISM UNDER EN KRISTALLKRONA! OCH SÅ LITE CATS
Jag ska erkänna att jag läste din blogg rätt lång tid innan jag fattade att du var med i piratpartiet. Och när jag fattade det så kändes det bara naturligt (och jag hade själv hunnit gå med i ungefär samma veva).
Jag kan inte riktigt förhålla mig till kritiken därför.
Min teori är att många fortfarande har svårt att ta till sig att Piratpartiet är på riktigt… Förhoppningsvis för att det är för bra för att vara sant. Ett parti som deklarerar innan valet hur det kommer rösta i samtliga av “sina” frågor. Ett parti som har som agenda att rätta till det som rätt många kritiserar i de etablerade partierna – den inslagna vägen mot Ask-Bodströms-Sverige.
Självklart är det svårt att ta till sig för rätt många. Jag misstänker att många hellre skulle vilja se sina “egna” partier sköta sitt jobb och agera i linje med vallöften och ideologi – och kanske känner sig störda av uppstickare som levererar den politik det parti de röstat på förväntades föra…
Förvånansvärt många kör fast i fildelningsfrågan. Färre fullföljer tanken och inser att om man stoppar övervakningen och regleringen av nätet så kommer fildelningsfrågan faktiskt (ur IPRED-perspektiv) lösa sig.
Förbehåller man medborgarna rätten till privat kommunikation, rätten att slippa övervakas och registreras, rätten att få sina aktiviteter på nätet utlämnade, så blir kampen mot de som fildelar skyddat material tämligen tandlös och parterna kan ägna sig åt att utveckla affärsmodeller som gynnar så väl kulturskapare som kulturkonsumenter i stället…
Mycket väl skrivet. Ett filosofiskt inlägg av klass.
Kör på för sjutton…
Marys senaste bloggpost..Blockpolitiken och dess frågor – inte är det solklart…
Skäms på folket som “klagar och ger dig råd” att inte gräva djupare i vissa frågor. Detta är din sida!
Skriv om precis va F*N du vill :-)
Kör på bara. Alltid trevligt att läsa lite av dina tankar och funderingar.
Ja alltså, det ska sägas att jag inte är särskilt upprörd över det eller så, men fick mig att börja fundera över ansvar osv. De flesta är verkligen välmenande när de ger mig det “rådet”, det är så vanligt att man måste vara tillsnyggad att man inte ens funderar över om det borde vara så.
emma,
jag läser in en hel del sorgsenhet “mellan raderna”, jag tror att du skall akta dig för att söka ett godkännande av andra i den grupp du vill tillhöra. Det kommer bara att resultera i att du börjar modifiera dina åsikter.
Ditt val av ämnen som du tar upp är just det, ditt val. du kommer inte att splittra eller “fälla” en rörelse, om inte den rörelsen redan var mogen att falla eller splittras.
Det du skriver om att du har blivit “uppmanad att mörka vissa åsikter” sänder kalla kårar efter min rygg, jag känner igen resonemanget. Det resonemanget är sektens sätt att resonera, stå på dig och låt inte din önskan att tillhöra och accepteras missleda dig.
Jag har egna erfarenheter av den processen från 70-tals vänstern, (ja,jag är så gammal) dessa erfarenheter har gjort att jag ALDRIG kommer att gå med i ett politiskt parti.
Så att, jag uppskattar vad du skriver, jag håller inte med dig i allt, fortsätt att blogga din röst behövs.
Exakt alor — jag tryckte nog på “skicka”-knappen samtidigt som du. Det är verkligen inte så att jag tycker synd om mig själv eller ens är upprörd, utan började mest filosofera över varför vi gör så. Men stort tack för stödet, det värmer ALLTID, även om det då kan låta som motsatsen (kritik) kan svida. ;)
Typiskt fruntimmer — det blir alltid en jämrans massa bölande så fort det hettar till.
“If you can’t stand the heat — stay out of the kitchen!”
/me räcker över en näsduk till Emma
Nä, men allvarligt talat alltså, jag tror nog att du har en tillräckligt stadig grund av ärligt intjänat förtroendekapital att stå på, så att du klarar ut alla slika petitesser utan problem.
Så ändra för Jisse namn inte på dig, utan förbli den Emma som så många av oss lärt oss att älska, you hear! :)
Björn Feltens senaste bloggpost..För fan Mona, fatta nu då!
Det viktigaste är nog att vara medveten om “varför vi gör så”
“Så ändra för Jisse namn inte på dig,” jag förstår vad du menar Björn, men jag skulle nog säga ändra på dig själv men se till att det är DU som väljer vilka ändringar som genomförs.
Helt ärligt Björn, så har jag ibland funderat över om det är för att jag är kvinna och inte överdrivet aggressiv som gör att folk känner att de gör mig en tjänst genom att försöka “styra upp” saker och ting lite! ;)
Var och en måste vara sin egen lykta…
@Emma:
Du har förmodligen mer rätt än vad vi adrenalinstinna hannar klarar av att erkänna. Att en fullblodskvinna som du klampar in på “våra jaktmarker” och dessutom har fräckheten att skåpa ut oss hannar efter besked, det går helt enkelt vår ära förnär.
Tur att man, efter snart 40 års äktenskap, har blivit lite av en maschenist eller vad 17 det nu heter på BDSM-språk. “Hit me with your rhythm stick, hit me, hit me! :)
Björn Feltens senaste bloggpost..För fan Mona, fatta nu då!
Bara en kommentar: Var inte försiktig med vad du tycker. Jag testade det och stod ut i 5 månader innan jag sa åt helvete med allt och slutade blogga anonymt. Det kan visa sig ha varit ett dåligt karriärdrag men jag mår väldigt mycket bättre nu.
Henrik Hoffströms senaste bloggpost..Gyllene tider
Ens egen blogg är ens egen kanal för att skriva om det som berör en. Jag skriver sällan utan att vara alldeles för engagerad (väldigt glad, väldigt arg, väldigt intresserad) och det skevar till sig ganska bra ibland med allt från fakta, stavning och grammatik (då jag skriver på engelska dådå, heh).
Men det är väl mitt problem? och de som inte gillar det kan väl dra åt fanders? ;) Mina tankar är mina tankar, inte nån annans.
Det här med politik har man väldigt ofta personliga vinklingar på och det är _inte_ fel att tycka något annat än vad t.ex. PP tycker. Det är enbart bra att säga det och ev. ta en debatt där alla får lufta sina värderingar och eventuellt nå en slutsats. Det är just den punkten som alla nu regerande partier fallerar på om och om igen.
Jeje.. Kort sagt så är det bara att köra på ;)
Daniel Nyströms senaste bloggpost..More CCTV means more security for you!
@Björn Felten:
Tog det dig FYRTIO ÅR att utbilda dig till maskinist, eller vad säger du? Nog för att det finns bångstyriga “apparater” men det där tar ‘la änna’ priset, hah?
Emma, tack för, som alltid, intressant läsning.
Du har gåvan att uttrycka dina och “våra” :-) tankar på ett sätt som få kan.
Inget annat kan vara viktigare än yttrandefriheten i ett samhälle. Lars-Eric hade en dålig dag.
Dennis Nilssons senaste bloggpost..ACW Vendetta 08 Part 2
Tack Dennis! :) Ja, en dålig dag kan vi alla ha!
@Emma: Riktigt bra skrivet! Har också haft liknande tankar (mitt kön till trots). I mitt fall ser jag det dock ur perspektivet att verklig yttrandefrihet kräver en rejäl hög dra-åt-helvete-pengar i madrassen. Den som är beroende av pengar för sin överlevnad, vilket vi i vår typ av samhäller per definition i allmänhet är, kan aldrig vara riktigt öppen eller trygg i sin öppenhet.
@Fabulerande Felten: *asg*
Thomas Tvivlarens senaste bloggpost..Thomas Tvivlaren vs Siewert Lögnaren
[...] Thomas Bodström, Tyskland, FRA, Ipred, Anna Troberg, Christian Engström, Rick Falkvinge, Opassande, [...]
[...] Funderingar om mitt och andras politiska ansvar [...]